Tala väl om skolan och sanning om dess brister
Dagens skoldebatt leder till att den nationella politiken tar sig större frihet att reformera skolan än den annars skulle ha haft, skriver debattörer från SKR och flera elevorganisationer.
Nyligen släpptes en internationell undersökning om lärares och rektorers arbetsmiljö som gjorde oss glatt överraskade. Den visar att nio av tio lärare och rektorer i Sverige trivs på jobbet.
Den nuvarande skoldebatten handlar nämligen till stor del om kunskapsresultat som rasar, elever som bara stökar och lärare som inte vill jobba kvar. Det är en dyster bild som målas upp. Vi får höra om kunskapskollaps, kriser och kaos. Man kan få känslan att det råder något slags undantagstillstånd på alla Sveriges 4 800 grundskolor och 1 300 gymnasieskolor.
Tala i stället väl om skolan och sant om dess brister. Det är vår uppmaning till nationella beslutsfattare.
Debatten, som den nu förs, leder till att den nationella politiken tar sig större frihet att reformera skolan än den annars skulle ha haft.
Nya löften om helrenovering och omtag hörs från regeringar och partier av alla färger. Nya lagändringar, förordningar och diverse statsbidrag föreslås. En evig omorganisation gör det svårt för skolan att fokusera på sin kärnuppgift: att säkerställa att eleverna får en riktigt bra undervisning.
Skolan är till för eleverna, men i debatten målas de ofta upp som problem som måste åtgärdas.
Ny lagstiftning ger skolan rätt att undersöka elevers väskor och det finns förslag om att göra det enklare att utvisa en elev från klassrummet. Men det är inte sådana åtgärder som avgör ifall en elev känner sig trygg i skolan.
Undersökningen ”Elevhälsa på elevers villkor” visar att elevers trivsel i hög grad handlar om att det finns trygga, närvarande vuxna i skolan som lyssnar. Men när lärare drunknar i nya rutiner, rapporteringssystem och reformer blir tiden med eleverna begränsad. Det är i det mellanrummet som otrygghet riskerar att växa.
Faktum är att vi har en riktigt bra skola för de allra flesta barn och unga i Sverige. Varje dag går två miljoner barn och ungdomar till sin förskola, grundskola eller gymnasieskola, och de allra flesta trivs, klarar kunskapsmålen och går i en skola som fungerar väl.
Det hör vi sällan om. Inte heller hör vi så mycket om vad de internationella kunskapsmätningarna visar: att Sverige ligger ganska bra till. Det går faktiskt jämförelsevis bra för de flesta elever och vuxna i internationella kunskapsmätningar, inklusive Pisa. Svenska resultat ligger över genomsnittet i OECD/EU i alla internationella undersökningar utom TIMSS i årskurs 4, där vi ligger på genomsnittet.
Det faktiska orosmolnet är det mönster vi ser i undersökningarna: försämrad likvärdighet och ökade skillnader mellan grupper av elever. Den senaste Pisa-undersökningen visar ökad spridning i resultat och att betydelsen av elevers socioekonomiska bakgrund har ökat. Ökad segregation och försämrad likvärdighet följs åt.
Den bristande likvärdigheten i skolan är en spegel av samhället i stort. Det spelar roll var barn och elever bor, vilken familj de föds in i, för hur förskole- och skoltiden blir. Så ska det inte vara.
Varje barn i Sverige ska, utifrån sina egna förutsättningar, ges samma chans att lyckas i skolan. För att nå dit krävs stärkt kvalitet i undervisningen, en bra styrning och ledning från nationell nivå, kommunnivå och skolnivå, samt finansiering som ger ökat fokus på det kompensatoriska uppdraget. Det behövs också en politik på alla områden som drar åt samma håll. Skolan kan göra mycket men inte allt.
På många skolor runt om i Sverige uppmanar rektorer föräldrar att tala väl om skolan hemma, för barn lyssnar. Det är ett klokt råd – man ska tala väl, och sakligt, om det som är viktigt. Vi hoppas på detsamma från nationella beslutsfattare.
Anders Henriksson
Ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
Madelaine Jakobsson
Ordförande för SKR:s utbildningsberedning
Vidar Ekman
Ordförande Elevernas riksförbund
Jonatan Lamy
Ordförande Sveriges Elevkårer
Agnes Tell
Ordförande Sveriges Elevråd
Debattartikeln publicerades i Dagens Samhälle 22 oktober 2025. Länk till annan webbplats.