Svenskt Näringslivs effektivitetssiffror för vården håller inte
Vi diskuterar gärna effektivitet och utveckling av välfärdstjänster med Svenskt Näringsliv. Men svepande kritik om regioner som ineffektiva blir inte konstruktivt. Det kan till och med vara skadligt.
Emelie Värja och Johan Kaarme.
Vad menar Svenskt Näringsliv med en effektiv vård?
Den frågan uppkommer när vi tar del av organisationens senaste rapport om regionernas effektivitet. Där har de kommit fram till en effektiviseringsgrad: 21 procent för en genomsnittlig region. Till grund för analysen ligger ett antal nyckeltal och självskattningar inom primärvården och den specialiserade vården.
Otillräckliga mått
Siffror kan vara slagkraftiga i debatten, men behöver vara grundade i tillräckligt solida underlag. Det saknas här. Till exempel mäts primärvårdens resultat med hjälp av en patientenkät och två tillgänglighetsmått (telefonkontakt samma dag och bedömning inom tre dagar).
Dessa ställs mot kostnad per invånare. Vi är ytterst tveksamma till att det skulle mäta primärvårdens effektivitet. Var är utfalls- och kvalitetsmåtten, följsamheten till riktlinjer och best practice och analyserna av resursanvändning?
Detsamma gäller för den specialiserade sjukhusvården som endast motsvarar några få procent av vården. Ändå dras långtgående slutsatser kring resterande del av sjukhusvårdens kostnader.
Vi är dock helt överens med Svenskt Näringsliv om det avgörande växelspelet mellan välfärd och näringsliv, och att varje skattekrona ska användas på bästa sätt.
De ökade kostnadernas drivkrafter
Vi som har insyn i regionernas arbete vet också att det inte finns någon region där effektivisering inte är högt prioriterat.Trots det ökar kostnaderna, mellan 2014 och 2024 med i genomsnitt 1,8 procent per år (0,7 procent justerat för demografiska förändringar). Kostnadsökningen förklaras till stor del av den medicintekniska utvecklingen, som gör det möjligt att behandla fler patienter och högre upp i åldrarna. Det är en positiv utveckling, och det medför ett växande kostnadstryck. Samtidigt har sjukvårdens del av BNP stadigt legat på 10-11 procent de senaste decennierna.
Produktivitetskommissionen har också konstaterat att svensk sjukvård håller god kvalitet och visar tecken på förbättrad effektivitet, mätt som måluppfyllelse. Det har gjorts stora medicinska framsteg; till exempel har både förekomsten av, och dödligheten i, folksjukdomar som cancer, stroke och hjärt-kärlsjukdom minskat dramatiskt.
Samtidigt kan allt fler patienter få vård utan att behöva läggas in på sjukhus. Utan antingen skattehöjningar eller ökade generella statsbidrag blir det svårt att långsiktigt upprätthålla en fortsatt ökande ambitionsnivå inom hälso- och sjukvården i takt med att vi kan behandla fler sjukdomstillstånd och allt högre upp i åldrarna.
Ett konstruktivt samtal framåt
Men det finns självklart ett fortsatt behov av effektiviseringar. Det finns saker att göra kring bland annat patientdelaktighet, prioriteringar, kontinuitet, undvikbara vårdskador och utmönstring av lågvärdevård (insatser som ger liten eller ingen patientnytta). Här ser vi gärna att Svenskt Näringsliv är med i diskussionerna.
Och så har vi frågan om statsbidragen. Enligt Svenskt Näringsliv ökade statsbidragen mellan 2005 och 2023 från 10 till 16 procent av regionernas totala intäkter. De menar att den utvecklingen är långsiktigt ohållbar. Men att statsbidragens andel ökat betyder inte att statens finansiering i praktiken stärkts.
Vår analys av statsbidragens utvecklig från 2005 visar att kommunsektorn i stället gått miste om 134 miljarder kronor, till följd av att statsbidragen inte räknats upp med priser, löner och demografi.
Vi diskuterar mer än gärna effektivitet och utveckling av välfärdstjänster i både kommuner och regioner med Svenskt Näringsliv. Men svepande kritik om regioner som ineffektiva blir inte konstruktivt. Det riskerar att missleda invånarna och kan till och med vara skadligt.
Emelie Värja, chefsekonom
Johan Kaarme, chef för avdelningen för vård och omsorg
Siffror kan vara slagkraftiga i debatten, men behöver vara grundade i tillräckligt solida underlag. Det saknas här.