Stor ökning av utrikes födda som jobbar i välfärden
Antalet utrikes födda medarbetare i kommuner och regioner har ökat avsevärt under tio år, vilket stärkt inte minst äldreomsorgens kompetensförsörjning. Det visar en ny rapport från SKR.

Bodil Umegård.
Utrikes födda utgör idag en betydande andel av arbetskraften inom sektorn och har stor betydelse för välfärdens kompetensförsörjning.
– Idag är mer än var tredje undersköterska i kommunerna, nära hälften av tandläkarna och drygt var tredje läkare i regionerna utrikes födda. Utrikes födda utgör idag en betydande andel av arbetskraften inom sektorn och har stor betydelse för välfärdens kompetensförsörjning, säger Bodil Umegård, sektionschef på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Många av de utrikes födda medarbetarna har kommit till Sverige under det senaste decenniet. Nära 4 000 läkare, drygt 2 000 sjuksköterskor och mer än 33 000 undersköterskor och vårdbiträden som arbetar i en kommun eller region idag har kommit till Sverige någon gång under de senaste tio åren.
En av tre unga medarbetare är född utomlands
Rapporten visar att många unga utrikes födda har sökt sig till ett jobb i en kommun eller en region de senaste åren. En av tre unga anställda i kommuner och regioner är född utomlands. Kommande tioårsperiod växer behoven av vård och omsorg, samtidigt som den arbetsföra befolkningen ökar marginellt. Hela ökningen av personer i arbetsför ålder består av utrikes födda, varav en stor del är unga.
– Konkurrensen om arbetskraft är stor på hela arbetsmarknaden och kompetensbristen kommer inte kunna lösas enbart med fler rekryteringar. Men ökningen av andelen utrikes födda unga som sökt sig till en anställning i kommun- och regionsektorn visar att arbetsgivarna har förmågan vara attraktiva för nya medarbetare, säger Bodil Umegård.
Många unga utrikes födda kan tänka sig att jobba i välfärden
I rapporten presenteras också en ny undersökning, som visar att många unga utrikes födda kan tänka sig ett välfärdsyrke. Bland annat är fler utrikes födda killar intresserade av yrkena i vård och omsorg jämfört med inrikes födda killar. Samtidigt märks en ökning av andelen utrikes födda som utbildar sig till ett välfärdsyrke ökat kraftigt de senaste tio åren.
– Det är tydligt att det finns ett starkt intresse bland unga utrikes födda för många av välfärdsjobben. Att många unga utrikes födda också väljer att utbilda sig till ett välfärdsyrke visar att det finns potential för arbetsgivare att bredda sin rekrytering, säger Bodil Umegård.
Fakta
- Antalet utrikes födda medarbetare (månadsavlönade) fortsätter att öka i både kommuner och regioner. Sedan 2014 har antalet utrikes födda medarbetare ökat med 85 procent i kommuner och med knappt 60 procent i regionerna. Sett till andel har de utrikes födda (månadsavlönade) ökat från 13 procent 2014 till 22 procent 2024 i kommunerna och i regionerna från 14 procent till knappt 20 procent under samma period.
- Andelen utrikes födda (månadsavlönade) vårdbiträden har ökat från knappt 30 procent till drygt 50 procent sedan 2018. Under samma period ökade undersköterskorna i kommunerna från 25 procent till 37 procent och i regionerna från 19 procent till 28 procent.
- Andelen utrikes födda bland vissa personalgrupper: vårdbiträden (53 procent), undersköterskor (37 procent), tandläkare (46 procent) och specialistkompetenta läkare (37 procent).
- 4 av 10 utrikes födda medarbetare i kommuner och regioner har kommit till Sverige någon gång sedan 2010.
- Nära 4 000 läkare, drygt 2 000 sjuksköterskor och mer än 33 000 undersköterskor och vårdbiträden (månads- och timavlönade) som arbetar i en kommun eller region idag har kommit till Sverige någon gång under de senaste tio åren.
- De senaste tio åren har andelen utrikes födda högskolenybörjare ökat kraftigt på flera välfärdsutbildningar. De utrikes födda utgjorde nästan var tredje nybörjare på sjuksköterskeutbildningen och mer än hälften av nybörjarna på tandläkarutbildningen läsåret 2022/23.
Sakkunnig
- Anna Aspeheim
Utredare