Bilden av att språkförbistring är ett stort problem i äldreomsorgen behöver nyanseras. 9 av 10 äldre med hemtjänst uppger att personalen pratar och förstår svenska tillräckligt bra, enligt Socialstyrelsen.

När Tidöpartierna presenterar sina tankar om språkkrav i äldreomsorgen kan det stundtals låta som att ingen pratar svenska i äldreomsorgen och ingenting görs åt saken. Det är en missvisande bild.

– Kommunerna har under lång tid jobbat med att öka språkkompetensen i äldreomsorgen. Att 9 av 10 äldre med hemtjänst anser att personalen pratar och förstår svenska är ett bevis för det. Att nå så bra siffror under en period när allt fler utrikes födda arbetar i äldreomsorgen visar att kommunerna verkligen tar frågan om ökade språkkunskaper på allvar, säger Anders Henriksson, ordförande Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Regeringen behöver skjuta till resurser

Många kommuner välkomnar nu ett språkkrav i äldreomsorgen, inte för att det behövs tuffare krav för att rekrytera personal, utan för att de med ett nytt lagkrav räknar med att få stöd och resurser i en utmaning som de länge stått ensamma i.

– Vi ser fram emot en fortsatt dialog med både regeringen och facken för att tillsammans stärka äldreomsorgen ytterligare. Regeringen behöver skjuta till resurser och även se till att stödet för språkinsatser blir långsiktigt. Det är nödvändigt för att kommunerna ska kunna planera utbildningsinsatser i en verksamhet där det råder brist på undersköterskor och vårdbiträden, säger Anders Henriksson.

Äldreomsorgens verksamheter gör att stort arbete för att höja kompetensen, i ett läge där de har ett tufft rekryteringsläge. Bara under 2024 har 50 000 medarbetare tagit del av utbildning på betald arbetstid, inom ramen för statsbidraget Äldreomsorgslyftet. Detta trots att verksamheterna har svårt att skicka medarbetare på utbildning eftersom det är brist på vikarier som kan ersätta dem som utbildas.

• Kompetensförsörjning inom äldreomsorgen - SKR Länk till annan webbplats.
• Hämta högupplöst bild på Anders Henriksson