Vi uppmanar riksdagen att enas om tydliga ramar som ger kommuner och regioner bättre förutsättningar att planera, prioritera och effektivisera utifrån lokala behov. Det skriver Anders Henriksson, ordförande SKR, och Emelie Värja, chefsekonom SKR.

Budgetpropositionen föregås numer alltid av pressträffar där satsningarna radas upp. Inte sällan handlar det om välfärden. Men när vi undersöker utvecklingen av statsbidragen de senaste 20 åren syns inte ambitionshöjningarna. Hur går det ihop?

Det är inte ovanligt i debatten med svepande utläggningar om att regioner eller kommuner inte tar sitt ansvar eller sköter sitt jobb. Det finns också röster som påstår att pengarna från staten – statsbidragen – verkar försvinna i svarta hål. Dessa påståenden som både är felaktiga och skadliga. De riskerar att minska invånarnas tillit till det decentraliserade välfärdssystem vi har valt att ha i Sverige och det ökar friktionen mellan stat och kommunsektorn.

I höstens ekonomirapport har vi undersökt statsbidragens utveckling de senaste 20 åren. Beräkningen visar att de generella statsbidragen i perioder legat betydligt under nivån för en värdesäkring. Det innebär att de successivt har urholkats och att statens del av finansieringskakan minskat.

Det ackumulerade underskottet 2005–2025 uppgår till omkring 54 miljarder kronor. Det är alltså tillskott som sektorn skulle ha fått om statsbidragen hade varit värdesäkrade. Under samma period har statsskulden successivt minskat samtidigt som kommuners och regioners skulder ökat.

De generella statsbidragen påverkas också av förändringar vid regleringar. Ett exempel är statens kompensation för sänkt skatt för pensionärer. Första året kompenserades kommuner och regioner för den verkliga kostnaden. Men regleringen räknas sedan inte upp med pris- och löneutvecklingen vilket innebär att skattebasen urholkas.

Kommuner och regioner går alltså miste om kompensation för de framtida ökningarna. I år motsvarar det 16 miljarder kronor. Sett över 20 år är det uppåt 80 miljarder. Sammanlagt skulle alltså en värdesäkring den senaste perioden ha inneburit ett ökat tillskott till sektorn på cirka 134 miljarder.

Den här bergochdalbanan i ekonomin gynnar inte välfärdens utveckling. Vi uppmanar riksdagen att enas om tydliga ramar som ger kommuner och regioner bättre förutsättningar att planera, prioritera och effektivisera utifrån lokala behov.

Därför behöver de generella statsbidragen värdesäkras. Vi behöver inte uppfinna något nytt, systemet finns redan i våra nordiska grannländer. De har en mekanism som räknar upp den statliga finansieringen i takt med inflation, kostnadsökningar och den demografiska utvecklingen. Det skapar stabilitet och förutsägbarhet, även när omvärlden är osäker.

Det behöver också införas principer för de riktade statsbidragen. De finns i dag cirka 190 olika bidrag, varav ett 40-tal inom skolan. De ska sökas, administreras, följas upp och återrapporteras till staten. Det är inte en effektiv hantering av våra skattemedel och möter inte de olika behoven som kommuner och regioner har. Flera statliga utredningar har kommit fram till samma sak. Vi vill att riksdagen beslutar om principer runt riktade statsbidrag: om tid, minimibelopp, administration, framförhållning, användningsområden och utfasning.

Finansieringsprincipen är grundläggande för de ekonomiska relationerna mellan staten och kommunsektorn. När kommuner och regioner får nya uppgifter genom statliga reformer ska dessa följas av finansiering. Vi efterfrågar en större följsamhet av finansieringsprincipen och en dialog med regering och riksdag om hur vi kommer dit.

Med en förutsägbar finansiering, som bygger på tydliga principer, kommer inte bara möjligheterna för kommuner och regioner att planera långsiktigt att öka. Det kommer även öka politikens trovärdighet samt bidra till en mer effektiv och likvärdig välfärd för alla invånare. En verklig ambitionshöjning för välfärden kräver långsiktighet.

Anders Henriksson, ordförande SKR
Emelie Värja, chefsekonom SKR

Artikeln publicerades i Altinget den 5 november 2025 Länk till annan webbplats.

• Ekonomirapporten, oktober 2025
• Hämta högupplöst bild på Emelie Värja och Anders Henriksson