• Debatt

Skräpkostnader dumpas på kommuner och skattebetalare

I två år har Naturvårdsverkets förslag om ersättning till kommunerna för transport och behandling av skräp legat och skräpat på regeringens bord utan att något har hänt.

Anders Henriksson, ordförande SKR

Ola Odebäck.

Sedan 2023 finns ett system med nedskräpningsavgifter i Sverige. Det bygger på principen att producenter av vissa engångsplastprodukter, som fimpar, engångsmuggar och matförpackningar, ska vara med och betala kommunernas kostnader för nedskräpning. Naturvårdsverket samlar in kommunernas kostnader, tar ut avgifter från producenterna och fördelar ersättningen till kommunerna.

Ersätt kommunerna för kostnaderna

Detta är helt i linje med principen att förorenaren betalar, det vill säga att den som orsakar ett miljöproblem också ska stå för kostnaden att åtgärda det. Men den här principen utmanas nu från två håll.

Dels har utbetalningarna pausats helt efter att några av producenterna har överklagat produktavgifterna, vilket har lett till en utdragen process i domstol. Dels, och än mer anmärkningsvärt, är att en av kostnadsposterna – transport och behandling av skräpet – som kommunerna har rätt att få ersättning för helt har tagits bort.

När skräpet har plockats upp måste det transporteras bort och behandlas, till exempel sorteras eller förbrännas. År 2024 tog regeringen bort den kostnaden ur förordningen om nedskräpningsavgifter, i väntan på besked om hur den skulle beräknas: utifrån vikt, volym eller antal. Naturvårdsverket fick i uppdrag av regeringen att utreda frågan och lämnade sitt förslag i oktober 2024.

Producenten ska ta hand om skräpet

Nu är det oktober 2026, och regeringen har fortfarande inte fattat något beslut. Under tiden fortsätter kommunerna att betala. Under 2024 rapporterade kommunerna cirka 50 miljoner kronor i kostnader för transport och behandling av skräp. Dessa 50 miljoner ingår i dag inte i beräkningsunderlaget för producenternas avgifter. Det går helt emot EU:s engångsplastdirektiv som tydligt anger att producentansvaret ska omfatta transporten och behandlingen av skräpet.

Kommunerna och skattebetalarna ska inte behöva stå för kostnader som producenterna ska betala och som skulle kunna göra nytta i skolan eller äldreomsorgen.

För varje år som går fortsätter kommunerna att utföra arbetet och betala kostnaderna. Samtidigt riskerar de att gå miste om ersättning för kostnader som redan har uppstått på grund av ett så kallat retroaktivitetsförbud. Det innebär att man inte kan tvinga företag att betala avgifter retroaktivt för en period då det saknades lagstöd för just den kostnaden. Om förbudet tillämpas riskerar kommunerna, och i förlängningen skattebetalarna, att få bära hela kostnaden för den utdragna processen. Naturvårdsverket har redan tagit fram ett underlag för hur kostnaderna för transport och behandling kan beräknas. Det som saknas nu är politiska beslut.

Låt förorenaren betala

Vi anser att den kommande regeringen behöver göra två saker. Dels återinföra transport och behandling i förordningen om nedskräpningsavgifter, senast den 1 januari 2027, så att hela den relevanta kostnaden för nedskräpningen omfattas av producentansvaret. Dels säkerställa att kommunerna inte förlorar ersättning för kostnader som uppstått under den utdragna processen.

Två år att efter Naturvårdsverket lämnat in sitt förslag är det dags att täppa till luckan. Kommunerna och skattebetalarna ska inte behöva stå för kostnader som producenterna ska betala och som skulle kunna göra nytta i skolan eller äldreomsorgen. Förorenaren ska betala. Det är inte vår åsikt, det är EU-rätt.

Ola Odebäck, direktör, avdelningen för samhällsutveckling och digitalisering, SKR

Josefin Carlring, vd Håll Sverige Rent

Publiceringsinformation