Statliga bidrag för att öka antalet operationer leder inte till kortare vårdköer, och har låg potential att öka den generella tillgängligheten till vården, enligt en ny analys från SKR.

Väntetider i vården har i flera decennier varit en prioriterad fråga för regeringar av olika färg. Inom kort presenteras ytterligare en statlig utredning om hur köerna kan kortas.

Ett sätt att försöka minska väntetiderna är att med riktade statsbidrag, det vill säga pengar öronmärkta för ett visst ändamål, förmå regionerna att utföra fler av vissa ingrepp. Flera regeringar har försökt sig på detta. Operationer av grå starr och höftledsproteser är aktuella exempel från den här mandatperioden, men är inte nya områden för riktade satsningar.

I en ny rapport analyserar SKR resultaten av riktade satsningar på att öka antalet operationer. En slutats är sådana satsningar utgår från en alltför förenklad bild av sjukvården, och att eventuella positiva effekter som bäst blir tillfälliga. Satsningar på enskilda ingrepp har svag potential att bidra till bättre generell tillgänglighet till vård, eftersom de ofta berör en marginell del av vårdens verksamhet. Årets satsning på grå starr, höftleder och framfall berör exempelvis en försumbar del av den planerade vården; dessa operationer utgör 1,2 promille av all planerad vård.

Riktade satsningar av det här slaget tar, enligt analysen, sällan hänsyn till hela kedjan av vårdinsatser som leder fram till en operation.

Det är dessutom inte uppenbart att Sverige har ett särskilt behov av att öka antalet operationer av just grå starr och höftledsproteser – vi ligger redan på en hög nivå jämfört med andra nordiska länder vad gäller dessa ingrepp. Antalet operationer i Sverige har dessutom ökat under lång tid.

Dessa operationer utgör 1,2 promille av all planerad vård.

Det är paradoxalt nog heller inte givet att en faktisk ökning av operationer leder till att färre patienter väntar. Analysen visar att det saknas klara samband mellan antal utförda operationer och antal människor som väntar på operation. Detta är ett resultat som kanske kan förvåna. Men hälso- och sjukvården är en komplex verksamhet där antalet väntande beror på flödet i en kedja av insatser, där själva operationen är en av flera länkar. Fler operationer kan på kort sikt minska antalet väntande, men om inte hela insatskedjan är effektiv så fylls väntelistan snabbt på med nya patienter.

– Sveriges regioner delar helt regeringens ambition att korta väntetiderna till vården. Självklart ska ingen behöva vänta i onödan på vård och vi har i delar en otillfredställande kösituation. Men något förenklat går det inte att operera bort vårdköerna, och det visar också vår rapport. Regeringen spelar en viktig roll i att exempelvis dimensionera vårdutbildningar och säkerställa långsiktiga ekonomiska förutsättningar. Statens engagemang är välkommet, men istället för ensidiga, riktade satsningar skulle vi förorda en gemensam dialog om vad som bäst bör göras, säger Johan Kaarme, chef för vård- och omsorgsavdelningen på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

Analysen pekar också på att styrmedlet kan ge oönskade bieffekter. När staten riktar pengar till vissa utpekade ingrepp kan lockelsen uppstå att prioritera ner andra insatser. Det finns också en risk för att vårdgivare börjar glida i förhållande till riktlinjer om vilka som ska opereras.

Går det att operera bort en vårdkö? En analys av statlig styrning mot kortare vårdköer. Länk till annan webbplats.

Hämta högupplöst bild på Johan Kaarme.