• Pressmeddelande

Regionernas klimatarbete ger tydliga resultat

Regionernas systematiska klimatarbete ger resultat. Utsläppen minskar och resurseffektiviteten ökar. Det visar Miljöarbetet i regionerna 2026, SKR:s sammanställning med årliga jämförelser.

Mikael Kipowski, sektionschef SKR

Mikael Kipowski, sektionschef SKR

Regionernas arbete med minskad miljö- och klimatpåverkan har resulterat i betydande positiva effekter.

– Regionerna gör verklig skillnad för Sveriges klimatarbete. Genom sitt ansvar för hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och regional utveckling tar de möjligheten att driva på den gröna omställningen. Det är mycket inspirerande och glädjande att följa den här positiva trenden, säger Mikael Kipowski, sektionschef på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Förbättringar inom flera områden

Sedan 2009 har andelen förnybart bränsle inom kollektivtrafiken mer än fördubblats och ligger nu på nästan hela 95 procent. Under samma period har energianvändningen per kvadratmeter i regionerna minskat med totalt 24 procent. Utsläppen av medicinska gaser har minskat med 77 procent. Samtidigt har regionernas direkta klimatpåverkan minskat kraftigt, och kunskapen om de indirekta utsläppen från varor och tjänster ökat.

– Framgångsfaktorerna är tydliga: politiska mål, engagerade medarbetare och ett ledarskap som integrerar miljöarbetet i kärnverksamheten, säger Mikael Kipowski.

Omvärlden påverkar tempot

Omvärldsläget, med ekonomisk osäkerhet och ökade energi- och livsmedelspriser, påverkar arbetet. Samtidigt skapar utvecklingen nya möjligheter – inte minst kopplat till nära vård och ökat fokus på beredskap.

– En ansträngd ekonomi kan både bromsa och driva på omställningen. Det ökar kraven på effektiva lösningar, men kan också stärka incitamenten att använda resurser smartare, säger Mikael Kipowski, på samma sätt kan ett ökat fokus på beredskap få gynnsamma effekter på delar av miljöarbetet.

Aktuella trender i regionernas miljöarbete

De samarbeten som beskrivs i rapporten ger stor effekt. När miljö- och beredskapsfunktionen samarbetar minskar miljöavtryck och sårbarhet. Energieffektiviseringarna ökar när samverkan är aktiv mellan fastighetsförvaltning och verksamheterna. Några exempel:

  • Ökade insatser för resurseffektivitet och hållbara materialval, som återbruk av byggmaterial och möbler. Minskat textilsvinn och användning av undersökningshandskar och engångsprodukter. Med ökat fokus på säkerhetsfrågor ersätts engångsartiklar, för att minska både klimatpåverkan och sårbarhet.
  • Närproducerade och ekologiska livsmedel ökar, trots något ökade kostnader. Insatser görs för att minska matavfall och måltidernas klimatpåverkan.
  • Andelen förnybara drivmedel i kollektivtrafiken fortsätter att öka. Några regioner har delvis återgått till fossil diesel till följd av ändrade priser och osäkerhet om styrmedel. Antalet el-bussar har ökat kraftigt till över 2 200 stycken, vilket motsvarar 21 procent av den totala bussflottan i kollektivtrafiken. Av stadsbussarna är de hela 38 procent.
  • Sedan 2009 har energieffektiviseringar i lokaler, tack vare systematiska insatser i drift och investeringar, gett besparingar på över 800 miljoner kronor årligen.
  • Försäljningen av antibiotika fortsätter att minska. Efter pandemins kraftiga nedgång ökade användningen igen, men nivån är nu betydligt lägre än före pandemin.

Resultat i korthet 2009-2025

  • Antibiotikaförskrivning: minskat 35 %
  • Ekologiska livsmedel: ökat från 13 till knappt 41%,
    men minskat cirka 3 procentenheter från toppnoteringen åren 2019-2022
  • Förnybara drivmedel i kollektivtrafiken: ökat från 42 till knappt 95 %,
    nästan i nivå med toppnoteringen år 2023
  • Energianvändning per lokalyta; minskat 24 %,
    varav 2 procentenheter sedan 2024
  • Medicinska gasers klimatpåverkan: minskat 77%
  • Avfallsmängden är den lägsta under mätperioden från 2014,
    medan andel återvunnet ligger på mer genomsnittliga 28 %
  • Minskade utsläpp över tid i 15 regioner med 390 000 ton CO2e

Sakkunnig

Publiceringsinformation