Pisa-resultatet visar behov av fokus på ökad likvärdighet
Svenska elevers Pisaresultat sjunker i läsförståelse och matematik. En utveckling som delas av många länder. Resultatet kräver analys och långsiktiga insatser för ökad likvärdighet.

Sofie Lindén.
De svenska 15-åringarnas resultat i Pisa fortsätter att sjunka i läsförståelse och matematik, medan resultaten i naturvetenskap ligger kvar på ungefär samma nivå som 2022. Nedgången är bred och syns i stora delar av OECD. Samtliga nordiska länder noterar nu sina lägsta resultat hittills. OECD konstaterar att utvecklingen inte kan förklaras av någon enskild faktor.
– Det här är en mycket oroväckande utveckling. Att omkring var tredje elev inte når grundläggande nivå i läsning eller matematik måste tas på största allvar. Samtidigt ser vi en bred nedgång i många länder. Det understryker behovet av att förstå vad som ligger bakom utvecklingen och att fokusera på långsiktiga insatser som vi vet stärker elevernas lärande, säger Sofie Lindén, chef för utbildningssektionen på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Likvärdigheten behöver stärkas
Sveriges resultat ligger nu på OECD-genomsnittet i samtliga tre ämnen. Andelen elever med låga resultat ökar samtidigt som andelen med höga resultat minskar. Skillnaderna i resultat mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund är fortsatt stora. Elever med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund når i betydligt större utsträckning inte grundläggande kunskapsnivå.
– Det är särskilt allvarligt att elevers bakgrund fortfarande har så stor betydelse för resultaten. Skolan måste kunna kompensera för olika förutsättningar. Därför behöver vi särskilt och i ännu högre grad rikta insatser där behoven är störst, säger Sofie Lindén.
SKR har länge lyft vikten av åtgärder som stärker likvärdighet och ger skolor och huvudmän förutsättningar att möta olika behov.
– Utöver att ta hänsyn till huvudmäns olika förutsättningar krävs en långsiktig skolpolitik samt en lärarutbildning som säkerställer behöriga lärare i hela landet. Dessutom ska en rad omfattande reformer genomföras och dessa får inte gå ut över elevers lärande och trygghet, säger Sofie Lindén.
Trygghet och lärarstöd – styrkor att bygga vidare på
Pisa visar samtidigt att svenska elever känner sig tryggare i skolan än OECD-genomsnittet och att tryggheten har ökat sedan 2022. Svenska elever har också hög närvaro och upplever ett starkt stöd från sina lärare.
– De resultaten ska inte användas för att tona ned kunskapstappet, men de visar att det finns styrkor i svensk skola att bygga vidare på. Nu behöver fokus vara att omsätta dessa till bättre kunskapsresultat för alla elever, säger Sofie Lindén.
Fakta
• PISA, OECD:s stora internationella kunskapsmätning, undersöker 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap.
• Pisa genomfördes första gången år 2000 och har därefter normalt genomförts vart tredje år. Från och med nu ska PISA genomföras vart fjärde år.
• PISA genomförs av ett slumpvist urval av 15-åringar. Totalt deltog 760 000 elever i 91 länder eller regioner, varav 6 688 svenska elever från 192 grundskolor och 14 gymnasieskolor.
• PISA undersöker och presenterar resultat på systemnivå. Med detta menas att resultat jämförs mellan länder och grupper av elever, t.ex. mellan elever med olika bakgrund, inom ett land. Eftersom PISA är en urvalsundersökning går det inte att jämföra resultaten i olika kommuner.
Sakkunnig
- Bodil Båvner
- Handläggare