Låt omsorgen planera som försvaret
Kompetens är välfärdens infrastruktur, inte heller den byggs bäst på årsbasis. Kompetensförsörjningen är nyckeln för äldreomsorgens kvalitet, skriver SKR och Kommunal i en debattartikel.
Anders Henriksson, ordförande SKR
Omkring 100 000 medarbetare i äldreomsorgen har sedan Äldreomsorgslyftets start för sex år sedan fått möjlighet att utbilda sig på arbetstid och kunnat växa i sina yrkesroller. Genom gott samarbete och kontinuerlig utveckling har det blivit en statlig satsning som gör stor skillnad. På riktigt. Äldreomsorgslyftet har bromsat in i den mest akuta kompetenskrisen i äldreomsorgen.
Men ett stort problem kvarstår, det handlar om långsiktigheten. I år ger äldreomsorgslyftet ökade möjligheter till språkinsatser på arbetsplatsen och har breddats till att också omfatta kompetensutveckling för medarbetare som arbetar på LSS- boenden, med personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar. Det är välkomna och efterfrågade förändringar, men sena besked bromsar utvecklingen. I mars fick kommunerna besked från Socialstyrelsen om vad som gäller för årets medel. Verksamheterna är nu i full gång med att göra allt de kan för att kompetensmedlen ska få största möjliga effekt under årets resterande nio månader.
Kortsiktigheten i statsbidragets utformning hindrar Äldreomsorgslyftets långsiktiga effekt. År-till- år-beslut, sena besked och osäker finansiering har gång på gång hindrat kommunerna från att använda satsningen så effektivt som de skulle kunna. Konsekvensen blir att pengar varje år förblir outnyttjade och att färre medarbetare får tillgång till den kompetensutveckling som är så kritisk för verksamheten. För medlemmar i Kommunal som arbetar i verksamheten är
Äldreomsorgslyftet ofta den enda vägen till vidareutbildning och många gånger en förutsättning för att de ska kunna och vilja stanna kvar i yrket. Vi hör från landets kommuner att många inte har utrymme att göra verkstad av Äldreomsorgslyftets nyheter i år, trots att de skulle vilja. De får istället ha siktet inställt på 2027.
Detta eftersom användningen av årets medel planerades in redan förra året. Att planera och dimensionera utbildningar tar tid, likaså att rekrytera vikarier och låta de medarbetare som påbörjat utbildningar gå i mål. Det tar två till tre år att utbilda sig till undersköterska på deltid.
Och för att låta nya medarbetare påbörja studier behöver arbetsgivaren veta att det finns finansiering också framåt. Det innebär att kommuner redan i år behöver dra i bromsen på grund av ovissheten om finansiering bortom 2027.
Regeringen har aviserat att den statliga satsningen ska fortsätta 2027. Det räcker inte som besked. För att den statliga kompetenssatsningen ska nå sin fulla potential behövs en längre tidshorisont, som på allvar ger arbetsgivare och medarbetare den stabilitet som krävs för att bära kompetensutvecklingen framåt.
Varje samhällssektor har sina utvecklingsbehov, utmaningar och sin logik. Inte desto mindre kan det finnas lärdomar att dra från samhällssektorer där regering och riksdag kombinerar ettårsbeslut i statsbudgeten med långsiktiga utfästelser när det krävs. Ett exempel är totalförsvaret, som styrs med fleråriga planeringsramar för att säkerställa kompetens- och kapacitetsuppbyggnad över tid. Ett annat exempel är Klimatklivet, som är ett riktat statsbidrag som i praktiken har gjorts flerårigt genom att Naturvårdsverket fått ett bemyndigande som möjliggör fleråriga projektbeslut.
Det finns stöd hos riksdagens alla partier för Äldreomsorgslyftet men vi ser att det finns en grundförutsättning kvar att ta tag i. Vår uppmaning till kommande regering och riksdag är: Gör som på andra politikområden som kräver långsiktighet, men för den kvinnodominerade omsorgens kompetens:
- Avisera i den första statsbudgeten för den kommande mandatperioden att Äldreomsorgslyftet är en långsiktig satsning på minst tio år framåt. Det ger arbetsgivare och medarbetare en tydlig målhorisont.
- Undersök möjligheterna att ge ett bemyndigande till Socialstyrelsen att fatta fleråriga beslut om medel inom Äldreomsorgslyftet. Då kan kommuner och andra arbetsgivare tryggt bära kostnader över 2–3 år, även om utbetalningarna sker årsvis.
Kompetens är välfärdens infrastruktur, inte heller den byggs bäst på årsbasis. År‑till‑år‑besked ger år‑till‑år‑resultat. Kompetensförsörjningen är nyckeln för äldreomsorgens kvalitet. Låt omsorgen planera som försvaret och som i Klimatklivet – långsiktigt.
Anders Henriksson, ordförande SKR
Malin Ragnegård, ordförande Kommunal