Kommunerna kan inte bära risken själva – staten måste in

Kommuner förväntas säga ja till jätteetableringar – men tvingas stå för riskerna innan fördelarna kommer dem och resten av landet till gagn. Nog nu, skriver SKR med flera.

Fr v: Anders Henriksson, ordförande, Carina Wutzler, 2:e vice ordförande och Leif Sandberg, vice ordförande

Sverige har goda förutsättningar att attrahera storskalig industri och konkurrerar i dag om några av de största industriella investeringarna i modern tid. Den gröna omställningen, fossilfria transporter och den tekniska utvecklingen driver fram miljardinvesteringar i ny produktion, energi och infrastruktur. Men för att investeringarna ska bli verklighet krävs mer än konkurrenskraftiga företag och goda affärsidéer. Kommunerna måste kunna säga ja till nya etableringar och expansioner.

Nu går kommuner, bransch- och medlemsorganisationer och myndigheter samman och uppmanar Sveriges rikspolitiker att presentera konkreta åtgärder för hur staten kan dela kommunernas risk vid stora etableringar.

För mindre och medelstora kommuner kan en enskild etablering förändra hela samhällsstrukturen

När ett företag överväger en större etablering är kommunens förmåga att tillhandahålla bostäder, kompetensförsörjning, transporter, nätkapacitet och offentlig service ofta avgörande. Utan de praktiska förutsättningarna riskerar investeringarna att försenas, fördyras eller utebli helt. Det får konsekvenser för svensk arbetsmarknad, tillväxt och välfärd i hela landet.

För kommunernas del finns starka incitament att välkomna nya företagsetableringar. Det är en möjlighet till nya arbetstillfällen och ökade skatteintäkter genom fler folkbokförda i kommunen, och de investeringar som görs i samhället gynnar även små- och medelstora företag under lång tid framöver. Men trots det saknar många kommuner i dag de ekonomiska och praktiska förutsättningarna för att kunna välkomna stora etableringar.

För den enskilda kommunen innebär en stor etablering ofta omfattande, lånefinansierade investeringar långt innan verksamheten är på plats och kan generera nya skatteintäkter. För mindre och medelstora kommuner kan en enskild etablering förändra hela samhällsstrukturen.

Nya bostadsområden behöver byggas, vägar förstärkas, skolor och omsorg dimensioneras upp och teknisk infrastruktur utvecklas. Investeringarna måste ske i förväg, medan de positiva effekterna syns först efter flera år när verksamheten är i drift. Kommunerna tar en betydande ekonomisk risk, samtidigt som etableringens omfattning, långsiktiga effekter och framtida skatteintäkter inte alltid går att förutse.

Accelerationskontoret – med regeringens uppdrag att påskynda industrins gröna omställning och stärka svensk konkurrenskraft – har lämnat över elva förslag till energi- och näringsminister Ebba Busch. Förslagen syftar till att minska riskerna och stärka kommunernas förmåga att attrahera och ta emot stora företagsetableringar och expansioner. I arbetet med att ta fram förslagen medverkade 196 kommuner, varav drygt hälften uppgav att de har varit tvungna att avstå en större etablering eller expansion under de senaste fem åren. Samtidigt är flera av de utmaningar som kommunerna möter i dag av ett slag som staten skulle kunna bidra till att reducera eller eliminera helt.

När kommunerna tillfrågades vilka åtgärder som staten borde vidta för att underlätta mottagandet av stora etableringar så lyftes ekonomisk riskavlastning och kompetensförsörjning fram som två av de viktigaste insatserna. Även bostadsbyggande, infrastruktursatsningar inom rådande nationella plan och elförsörjning rankades högt. Det är tydligt att behoven är stora och att en fungerande riskdelning mellan stat, företag och kommun skulle stärka Sveriges förmåga att attrahera stora etableringar.

Regeringen, oavsett färg efter nästa val, behöver prioritera frågan och lägga fram konkreta förslag till åtgärder

I regeringens industristrategi som antogs i juni 2025 anger regeringen som en målsättning att det bör råda ”goda förutsättningar för kommuner att ta emot företagsetableringar och företagsexpansioner”. Regeringen har nu ett givet tillfälle att uppfylla den målsättningen. Vi uppmanar därför politiker från höger till vänster att gå från ord till handling. Vi betonar särskilt tre insikter inför arbetet med att ta fram skarpa politiska förslag:

Konkret politik i närtid. Det råder bred samstämmighet bland kommuner, branschorganisationer och näringslivsaktörer om att staten kan och bör göra mer för att underlätta kommunernas mottagande av stora företagsetableringar och expansioner. Regeringen, oavsett färg efter nästa val, behöver prioritera frågan och lägga fram konkreta förslag till åtgärder. Det är centralt för Sveriges konkurrenskraft, tillväxt och klimatomställning.
Ett smörgåsbord av lösningar. Kommunernas förutsättningar att ta emot stora etableringar varierar mellan landets 290 kommuner beroende på storlek, geografiska position, tidigare erfarenheter och kapacitet. En enskild insats löser inte utmaningen. Ju fler företagsfrämjande insatser som regeringen väljer att genomföra, desto större blir effekten.
Politisk långsiktighet. Sverige behöver politiskt genomförbara beslut som håller i längden. Ett fungerande och förutsebart samarbete mellan stat, kommun och näringsliv minskar både kommunernas och företagarnas risk och gör Sverige mer attraktivt för långsiktiga investeringar.

Kommunernas förutsättningar att säga ja till stora etableringar och expansioner är i första hand inte en lokal fråga. Det är en fråga om Sveriges möjlighet att attrahera strategiskt viktiga investeringar på den globala marknaden och stärka svensk tillväxt, välfärd och konkurrenskraft i hela landet. En förutsebar och politiskt långsiktig modell skapar bättre förutsättningar för kommunerna att hantera de företagsinvesteringar som i många fall skapar värden långt utanför den egna kommungränsen. Frågan är inte om Sverige har råd att stärka kommunernas kapacitet att välkomna stora etableringar. Frågan är om vi har råd att låta bli.

Anders Henriksson, ordförande SKR
Leif Sandberg, 1:e vice ordförande SKR
Carina Wutzler, 2:e vice ordförande SKR
Johan Abrahamsson (M), KSO Mariestads kommun
Kristina Alvendal, nationell industrisamordnare och chef för Accelerationskontoret
Jonas Bergström (S), KSO Härnösands kommun
Stefan Dalin (S), KSO Timrå kommun
Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen
Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna
Madelaine Jakobsson (C), KSO Nordmalings kommun
Jenny Jänkänpää (MP), vice KSO Gällivare kommun
Birgitta Larsson (S), KSO Gällivare kommun
Erik Lövgren (S), KSO Ånge kommun
Johannes Nordin (M), 1:e vice KSO Örnsköldsviks kommun
Annika Roos, vd Jernkontoret
Maria Skoglund, kommundirektör Ludvika kommun
Maria Sunér, vd Svemin
Emma Swahn Nilsson (M), KSO Karlskronas kommun
Jakob Tellgren, vd IKEM – Innovations- och kemiindustrierna i Sverige
Béatrice Öman (S), KSO Bodens kommun
Niklas Säwén (S), KSO Sundsvalls kommun
Malin Svanholm (S), KSO Kramfors kommun
Kristina Sundin Jonsson, kommundirektör Skellefteå kommun
Pia Sandvik, vd Teknikföretagen
Carina Sammeli (S), KSO Luleå kommun
Leif Pettersson (S), KSO Ludvika kommun
Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall
Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges ingenjörer
Peter Kärnström (S), KSO Sandvikens Kommun
John Johansson (S), KSO Örebro kommun
Susanne Hägglund, kommundirektör Kiruna kommun
Jaani Heinonen, chef för investeringsfrämjandet Business Sweden
Lorents Burman (S), KSO Skellefteå kommun
Karolina Berglund, kommundirektör Fagersta kommun
Ahmed Alaeddine, chef för Business Region Värmland