Det räcker inte att enbart stifta nya lagar. Det måste också finnas en rimlig chans att genomföra förändringarna, skriver debattörer från SKR, FSS, Akademikerförbundet SSR och Vision.

Den nya socialtjänstlagen är den största socialpolitiska reformen på 40 år. Den trädde i kraft i juli och ska göra socialtjänsten mer förebyggande, tillgänglig, jämlik och kunskapsbaserad.

Men omställningen riskerar att misslyckas och stanna på pappret om inte regeringen och myndigheterna tillsammans med kommunerna undanröjer tre avgörande hinder. Vad vi gör nu avgör var vi står om 20 år.

1. Se över den otillräckliga och kortsiktiga finansieringen. Den nya socialtjänstlagen är inte ett sprintlopp, utan starten på ett maraton. Att ställa om socialtjänsten från att främst hantera akuta kriser till förebyggande arbete tar tid. Mycket tid. En realistisk bedömning är att det krävs minst tio år innan socialtjänsten fullt ut kan hantera både akuta behov och att arbeta förebyggande för att nå individer och familjer tidigt, innan problemen hunnit växa sig stora.

I dag är socialtjänsten hårt belastad av akuta och komplexa ärenden som slukar tid och pengar. Samtidigt visar den nationella uppföljningen (NUSO) att gapet mellan behov och insatser är enormt. Om alla barn som behöver stöd skulle få det, så skulle insatserna behöva fördubblas.

Förebyggande arbete är nödvändigt men kostsamt. Kommunerna behöver därmed långsiktiga ekonomiska förutsättningar för att anställa, utveckla och ställa om. Här brister staten, då dagens finansiering varken är tillräcklig eller långsiktig. Vi föreslår en finansieringsstrategi på 10–15 års sikt och återkommande dialogforum för att tillsammans hitta konkreta lösningar.

Ett maraton vinns genom uthållighet – inte genom att man springer fortast i starten.

2. Samordna och prioritera i reformträngseln. Samtidigt som den nya lagen införs pågår flera andra reformer som går på tvärs med intentionerna om en tillgänglig, förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst. Hur ska kommunerna tolka lagar som drar åt olika håll?

Barnrättsperspektivet i socialtjänstlagen rimmar till exempel illa med förslag om att sätta 13-åringar i fängelse, vitesförelägga föräldrar och genomföra omfattande förändringar i sekretesslagstiftningen. Det är alla åtgärder som riskerar att i stället underminera tilliten till socialtjänsten.

Vi behöver en nationell reformplan där regeringen tar ansvar för helheten. Prioritera reformer som stärker den nya lagen, som förslagen i utredningarna ”För barn och unga i samhällsvård” och ”HVB för barn och unga” samt den kommande samsjuklighetsreformen. Ge socialtjänsten arbetsro för att anpassa sig till den nya lagen och ge myndigheterna tid att ta fram tydliga föreskrifter. I dag är vägledningen för insatser utan behovsprövning otillräcklig, vilket gör det svårt för kommunerna att veta hur de ska agera.

Det räcker inte att enbart stifta nya lagar. Det måste också finnas en rimlig chans att genomföra förändringarna i praktiken.

3. Förenkla dokumentationen. Den nya lagen ska ge mer tid för möten med människor – inte mer administration. Ändå är kraven otydliga och oron stor för hur Inspektionen för vård och omsorgs (Ivo) tillsyn ska utformas. Rädslan för att göra fel riskerar att leda till överdokumentation. Men fokus måste ligga på kvalitet och verksamhetsutveckling, inte på att fylla i rätt blankett.

Socialstyrelsen bör få i uppdrag att förenkla stöd och strukturer för dokumentation. Ivos tillsyn bör handla om värdet för individer och familjer, inte om formalia.

Vad vi gör nu avgör om den nya socialtjänstlagen blir en reform som förändrar – eller om den förblir enbart en lagtext. Regeringen måste ta initiativ till samordning, långsiktig finansiering och tydliga regler. Det är så vi kan skapa en socialtjänst som förebygger problem och stärker välfärden för framtiden.

Anders Henriksson
Ordförande, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Anna Burston
Ordförande, Föreningen Sveriges Socialchefer (FSS)

Heike Erkers
Ordförande, Akademikerförbundet SSR

Veronica Magnusson
Ordförande, Vision

Debattartikeln publicerades i Dagens Samhälle 3 februari 2026. Länk till annan webbplats.