Pressmeddelande
Fortsatt lågkonjunktur, men vändning på väg
Trots en segdragen lågkonjunktur växer skatteunderlaget i år i en högre takt än under 2024, och tillväxten väntas ta fart 2026. Det visar SKR:s senaste prognos av det ekonomiska läget.
Emelie Värja.
Den segdragna lågkonjunkturen fortsätter. Samtidigt fortsätter konjunkturen i Sveriges viktigaste handelsländer att vara svag både i år och nästa år, vilket gör att svensk ekonomi inte får någon draghjälp utifrån i närtid.
– I det här läget är regeringens mer expansiva finanspolitik motiverad och det är även fokuset på hushållen. Vi räknar med att konjunkturåterhämtningen kommer att gå något snabbare. Sedan har vi ifrågasatt om det är rätt satsningar som görs, fram för allt gäller det sänkningen av matmomsen. Som konjunkturpolitik är det en ineffektiv åtgärd, säger Emelie Värja, SKR:s chefsekonom.
Enligt prognos kommer den offentliga konsumtionen öka relativt mycket nästa år och fortsätta göra det kommande år. Det drivs på av utbyggnaden av det militära och civila försvaret. Det är främst den statliga konsumtionen som ökar medan kommunala konsumtionen utvecklas svagt kommande år, främst till följd av den svaga demografiska utvecklingen.
Effekterna på arbetsmarknaden
Den svaga konjunkturen 2023–2025 har haft en dämpande effekt på sysselsättningen och ökat arbetslösheten. De som främst drabbats är personer med tillfälliga jobb och de som är verksamma i räntekänsliga sektorer. Arbetslösheten väntas nå upp till 8,9 procent i år, innan den börjar vända ner under 2026.
– Vi har just nu en arbetslöshet som beror på både konjunkturen och strukturella faktorer. Den expansiva finanspolitiken påverkar främst den konjunkturella arbetslösheten. För att rå på den strukturella arbetslösheten behövs en aktiv arbetsmarknadspolitik. Här tror vi att aktivitetskravsreformen kan ge viss önskad effekt om den utformas och finansieras på ett sätt som fungerar för kommunerna säger Emelie Värja.
Komplex bild av ekonomin
Nästa år väntas antalet arbetade timmar vända uppåt och 2027 väntas en ännu större ökning. Det höjer lönesumman vilket bidrar till ökningen av skatteunderlaget. Den underliggande utvecklingen ligger på 4,6 procent per år i genomsnitt dessa två år. Det faktiska skatteunderlaget är lägre på grund av ändrade skatteregler, och kommunsektorn kompenseras med högre statsbidrag om cirka 5 miljarder kronor.
– Det är en rätt så komplex bild av ekonomin just, liksom utvecklingen av statsbidragen. Det är alltid svårt att se vad som är reella tillskott till kommunsektorn. Vissa åtgärder bedömer vi vara underfinansierade och skatteregleringar minskar skatteunderlaget på långt sikt. För goda planeringarförutsättningar i kommuner och regioner efterfrågar vi värdesäkrade statsbidrag. Detta kommer vi att fördjupa i höstens ekonomirapport, säger Emelie Värja.
Ekonomirapporten, med analyser och prognoser för ekonomin i kommuner och regioner i år och på några års sikt, publiceras den 23 oktober.
Prognosen i korthet
- Hushållens konsumtion drivkraften i närtid ut ur lågkonjunkturen.
- Efter två svaga år växlar sysselsättningen upp 2026 och ännu mer 2027.
- Skatteunderlagets tillväxt når tillbaka till det historiska genomsnittet under de kommande två åren.
Sakkunnig
- Emelie Värja
- Chefsekonom
Fakta: Skatteunderlagsprognos
Skatteunderlagsprognoserna ger kommuner och regioner en uppfattning om hur skatteintäkterna kommer att utvecklas som grund för budgeten, och även hur de slutligen blir.
Publiceringarnas årscykel påverkas av flera faktorer, bland annat regeringens fastställande av uppräkningsfaktorer och Skatteverkets beskattningsutfall.
SKR publicerar prognoser på skatteunderlagets utveckling fem gånger om året.