Förtroendet för sjukhusen upp – nedåt för vården som helhet
En undersökning av invånarnas upplevelse av svensk vård visar att drygt fem av tio anser att väntetiderna till sjukhusvård är rimliga, och att sex av tio har förtroende för vården.
Johan Kaarme.
Hälso- och sjukvårdsbarometern heter regionernas årligen återkommande undersökning av invånarnas upplevelser av, och förtroende för, den svenska sjukvården.
Årets undersökning visar en svagt positiv utveckling vad gäller upplevelsen av väntetider i vården. 55 procent av befolkningen anser att väntetiderna till behandling på sjukhus är rimliga. För primärvården, det vill säga vård- och hälsocentraler, är motsvarande siffra 68 procent. Detta är marginellt fler än i föregående undersökning. Undersökningen visar också att 87 procent av befolkningen upplever att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Det är en minskning med en procentenhet sedan föregående år.
Lägre förtroende för vården som helhet – men högre för sjukhusen
Årets undersökning visar att förtroendet för sjukhusen, där den specialiserade vården bedrivs, är högre än för själva sjukvården som institution.
63 procent uppger att de har ganska eller mycket högt förtroende för vården i den egna regionen, vilket är 4 procentenheter lägre än 2024. Samtidigt har förtroendet för sjukhusen i den egna regionen ökat från 67 till 73 procent.
– Det vi kan se är att patienterna, som haft egna kontakter med vården, generellt har högre förtroende och är nöjdare än invånarna i stort. Likaså är förtroendet vanligen högre för det man som individ kan relatera till, som sjukhuset eller vårdcentralen, säger Johan Kaarme, chef för SKR:s vård- och omsorgsavdelning.
14 procent av befolkningen uppger att de har ganska eller mycket litet förtroende för vården i sin egen region.
Olika parametrar påverkar förtroendet för vården. Äldre, män och personer födda i Sverige tillhör dem som har högst förtroende. Även hälsotillstånd och var i världen man är född tycks spela roll; invånare födda utanför Europa eller som skattar sin hälsa som sämre har generellt lägre förtroende. Det gäller även kvinnor och invånare i de yngre åldersgrupperna.
Fakta
Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell undersökning som fångar befolkningens attityder till, och förväntningar och erfarenheter, av sjukvården.
Rapporten baseras på 2025 års undersökning som genomfördes på uppdrag av samtliga regioner och bygger på 53 025 svar. Arbetet samordnas av Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.
Sakkunnig
- Lina Sarv
- Handläggare