SKR har beslutat om nya rekommendationer för när regionerna ska betala för digital vård. En digital vårdkontakt är endast ersättningsberättigad om den utgör kvalificerad sjukvård.

SKR:s styrelse har beslutat om nya rekommendationer för ersättning av digital utomlänsvård i primärvården. I de uppdaterade rekommendationerna förtydligas att en digital vårdkontakt endast är ersättningsberättigad om den utgör kvalificerad sjukvård.

Rekommendationerna tydliggör ett antal situationer där ersättning inte ska utgå. Det gäller bland annat digitala kontakter som enbart omfattar administrativa åtgärder, råd om egenvård eller hänvisning vidare utan att någon medicinsk bedömning görs. Syftet är att skapa gemensamma spelregler för regionerna och nätläkarbolagen.

– Det är bra att vi nu har uppdaterat rekommendationerna med exempel på när en digital vårdkontakt inte ger ersättning. Samtidigt är det frustrerande att det ska behöva definieras för nätläkarbolagen vad som är kvalificerad vård. Det visar på att något är fel i nätläkarbolagens affärsmodell och vårderbjudande till invånarna, säger Anna‑Lena Hogerud, ordförande i SKR:s sjukvårdsdelegation.

Översyn av systemet med utomlänsersättningar

Digitala vårdtjänster är i dag en integrerad del av hälso- och sjukvården. SKR:s uppfattning är att digital vård, när den används på rätt sätt, kan bidra till ökad tillgänglighet utifrån patienternas behov. Samtidigt krävs tydliga kriterier för att säkerställa att ersättning kopplas till faktisk, kvalificerad vård. Ett förändrat regelverk kan skapa bättre förutsättningar för att fler invånare ska få tillgång till digitala vårdtjänster på ett mer sammanhållet och kostnadseffektivt sätt.

– Jag ser att vi behöver göra en grundlig översyn av hela systemet med utomlänsersättningar. Vi behöver komma ifrån att behöva lappa och laga ett system som utnyttjas av oseriösa aktörer för egen vinning och inte för vårdens bästa, säger Anna-Lena Hogerud.

Statens tillsyn måste öka

De gemensamma riktlinjerna är ett ytterligare ett steg mot mer effektiv resursanvändning, men SKR lyfter också behovet av en långsiktigt hållbar lösning. Inte minst behöver staten ta ett större ansvar vad gäller tillsynen.

– Jag efterfrågar en mycket tydligare och kraftigare tillsyn från statens sida. Nätläkarbolagens affärsmodell bygger på att det är lönsamt att fakturera så många digitala vårdbesök som möjligt. Det är ett grundläggande problem som statens tillsynsmyndigheter måste kunna göra mer för att komma åt, säger Anna-Lena Hogerud.

Förväntade effekter

Syftet med de nya rekommendationerna är bättre kostnadskontroll och ökad förutsägbarhet, genom att ersättningen kopplas tydligare till medicinskt relevanta insatser. Det minskar risken för volymdrivna kostnadsökningar, särskilt för kontakter som huvudsakligen består av rådgivning, administration eller uppföljning utan ny medicinsk bedömning.

De nya rekommendationerna påverkar inte patientens valfrihet att välja vårdgivare, däremot ökar sannolikheten att patientens kontakt med den digitala vårdgivaren faktiskt leder till medicinska bedömningar och konkreta beslut.

Hämta högupplöst bild på Anna-Lena Hogerud