Elevhälsan måste stärkas utan ökad detaljstyrning
SKR välkomnar regeringens ambition att stärka elevhälsan. Flera av utredningens förslag riskerar dock att leda till mer statlig detaljstyrning, otydliga uppdrag och ökade kostnader.
Madelaine Jakobsson, ordförande SKR:s beredning för utbildningsfrågor
Utredningen En förbättrad elevhälsa (SOU 2025:113) presenterar i sitt slutbetänkande flera förslag för att stärka elevhälsan och förbättra samverkan med vård och socialtjänst. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) stödjer i sitt yttrande ambitionen och välkomnar bland annat förslag om fler hälsobesök och hälsosamtal, en hälsoenkät samt krav på överenskommelser om samverkan mellan skolhuvudmän och regioner.
Risk för mer administration och mindre effektivt arbete
Samtidigt är SKR kritisk till flera av utredningens andra förslag. Det gäller bland annat en mer detaljerad reglering av elevhälsans bemanning och tillgänglighet, liksom skärpta utbildningskrav för vissa professioner. En sådan förändring skulle i praktiken innebära att skolkuratorer ersätts av hälso- och sjukvårdskuratorer.
– Vi delar bilden av att elevhälsan behöver stärkas för att öka likvärdigheten och tillgängligheten samt förbättra samverkan. Vi ser dock att det också finns flera förslag som inte innebär ett bättre stöd för eleverna utan istället skapar mer administration, minskar det lokala handlingsutrymmet och försvårar ett effektivt elevhälsoarbete, säger Madelaine Jakobsson, ordförande för SKR:s beredning för utbildningsfrågor.
Elevhälsan behöver ha fokus på skolans uppdrag
SKR bedömer att utredningens förslag sammantaget breddar elevhälsans uppdrag på ett sätt som riskerar att flytta fokus från det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i skolan till fler individuella och åtgärdande insatser.
– Vi vill värna att elevhälsan utgår från skolans uppdrag och inte överlappar hälso- och sjukvårdens ansvar. Annars finns risk för otydlig gränsdragning, dubbelarbete och i slutändan ett sämre nyttjande av resurserna, säger Madelaine Jakobsson.
SKR bedömer vidare att utredningen innebär en tydlig ambitionshöjning utan att ta fullt ut hänsyn till kostnadsökningarna i konsekvensanalysen.
– Förslagen innebär fler insatser, fler professioner och ökad tillgänglighet. Ökade krav på kommunerna behöver staten finansiera för att inte tränga undan resurser från skolans kärnverksamhet, säger Madelaine Jakobsson.
Sakkunnig
- Christin Appel
- Utredare