Framtiden formas av beslut vi tar idag. Våra förslag till regeringen ger kommuner och näringsliv kraft att driva den industriella gröna omställningen, skriver Anders Henriksson på DI debatt.

Den gröna omställningen är en nödvändig och global utveckling som påverkar spelreglerna för handel, energi och industri. Länder som agerar snabbt blir vinnare. De som tvekar, riskerar att halka efter.

Industrins omställning innebär fossilfri produktion och hållbara lösningar. Det är nödvändigt för att nå klimatmålen, men också för att säkra Sveriges konkurrenskraft och skapa jobb och välfärd. Sverige är ett av världens mest exportberoende länder – över 45 procent av BNP kommer från export. Vår höga utbildningsnivå gör att vi snabbt kan anpassa oss till nya teknologier. Samtidigt är konkurrensen från andra länder stenhård.

Svenska företag är med på tåget. Accelerationskontoret, ett regeringsinitiativ för att öka tempot i omställningen, uppskattar pågående etableringar till 803 miljarder kronor i alla regioner, varav cirka 240 miljarder är i tillståndsprocess. Att jämföra med statsbudgetens utgifter på drygt 1 400 miljarder per år. Industrier etableras, nya jobb skapas och välfärden kan finansieras.

Men ingen industrietablering eller expansion står på egna ben. Företagen behöver regioner och kommuner för att lyckas – med bostäder, infrastruktur, kollektivtrafik, hälso- och sjukvård, skolor och den service som gör livet möjligt för människor som bor och arbetar där. Regionerna har med sitt utvecklingsansvar stor potential att bidra.

Däremot kan inte enskilda kommuner eller regioner ensamma bära kostnader och ta stora risker för infrastruktur, som är avgörande för Sveriges konkurrenskraft – särskilt när staten får huvuddelen av intäkterna från satsningarna.

Det är därför positivt att regeringen gett Accelerationskontoret i uppdrag att utreda kommuners incitament att ta emot stora etableringar och expansioner samt hur staten kan underlätta för kommuner att bidra till regional utveckling. SKR har följande sju förslag hur detta kan gå till i praktiken:

Utveckla tydliga roller och samverkan

Stora investeringar är komplexa. Idag står kommuner ofta ensamma med att hantera samverkan mellan myndigheter, företag om tillstånd, el, bostäder, infrastruktur och kompetens. Långa handläggningstider för tillståndsprövningar och eventuella överklagandeprocesser är kostnadsdrivande och riskerar dessutom att äventyra stora och viktiga etableringar. Många saknar resurser för att hantera detta. Vi föreslår:

1. Tydligare ansvarsfördelning mellan staten, kommunsektorn och företagen vid investeringar av nationellt intresse.
2. En utpekad aktör som samordnar myndigheter.
3. En dörr in till Regeringskansliet för ökad samordning vid större investeringar.

Stärk bostadsbyggandet

Bostadsförsörjningen är en förutsättning för att attrahera rätt kompetens och nya invånare. Etableringar kräver ofta stora kommunala investeringar. Inflyttning är avgörande för kommunens ekonomi. Vi föreslår:

4. Inför en statlig hyresförlustgaranti i expansionskommuner, så att en viss del av hyresintäkterna garanteras under en avgränsad period.

5. Se över regelverket för nedskrivning av kostnader vid nybyggnation. Dagens redovisningsregler försvårar nyproduktion av flerbostadshus

Prioritera transportinfrastruktur

Kommunerna tar stor finansiell risk när de förväntas medfinansiera statliga
åtaganden i transportinfrastrukturen. Det innebär kostsamma investeringar som
riskerar att tränga undan välfärdssatsningar. Vi föreslår:

6. Staten – inte kommuner och regioner – ska finansiera nationell infrastruktur.

7. Skapa en särskild nationell pott för infrastruktursatsningar vid nyetableringar och omställning.

Den gröna omställningen kräver dessutom omfattande kompetensutveckling och arbetskraftsomställning för att möta nya produktionsmetoder och tjänster. Staten behöver fortsatt satsa på yrkesutbildningar för vuxna och ha ett långsiktigt perspektiv på komvux, samt underlätta arbetskraftsinvandringen.

Stora teknologiska skiften är sällan lönsamma i början. Initiala misslyckanden är inte ett bevis på att satsningen är fel. Uthållighet och långsiktighet är avgörande för att skapa den infrastruktur framtiden kräver. Vi kan också se att investeringarna som gör omställningen möjlig ökar i stora industriländer som Kanada, Kina, Frankrike, Indien och Storbritannien.

Nu måste Sverige ta täten. Den industriella gröna omställningen är en klimatfråga, men också en fråga om jobb, investeringar och vår framtida konkurrenskraft. När staten, kommunerna, regionerna och näringslivet agerar tillsammans kan vi skapa den struktur som gör Sverige till en vinnare. Accelerationskontoret har nyckeln till att förverkliga detta – nu gäller det att använda den.

Anders Henriksson, SKR:s ordförande.

Debatten publicerades i Dagens Industri den 19 december 2025. Länk till annan webbplats.