Sjukfrånvaro­redovisning

Här redovisas en sammanställning av den totala sjukfrånvarotiden hos anställda i kommuner och regioner.

Uppgifterna är hämtade från den obligatoriska sjukfrånvaro­redovisning som enligt lag ingår i kommunernas och regionernas årsredovisningar.

Sjukfrånvarotiden redovisas i relation till den sammanlagda ordinarie arbets­tiden i form av sju nyckeltal.

Sammanställning av uppgifter för 2024

Tidigare års sammanställningar

Sammanställning av uppgifter för 2023

Sammanställning av uppgifter för 2022

Sammanställning av uppgifter för 2021

Sammanställning av uppgifter för 2020

Kolada

Uppgifterna (inklusive tidigare år) finns även redovisade i Kolada.

Instruktioner

  1. Gå till Kolada och välj aktuell kommun eller region.
  2. Scrolla sedan ned till tabellen Sjukfrånvaro. Om du tidigare använt Kolada kan du behöva rensa cacheminnet för att komma rätt.

Statistik från andra

Fakta om den obligatoriska sjukfrånvaroredovisningen

Insamling

Kommunerna och regionerna lämnar själva färdiga nyckeltal hämtade ifrån årsredovisningen. SKR sammanställer dessa och tar fram vägda medeltal för hela riket. Dessa medeltal kan betraktas som goda skattningar av rikssnittet, men eftersom ett visst bortfall förekommer är dessa medelvärden inte exakta rikssnitt. Dock är bortfallet oftast litet varför det ger en bra uppskatt­ning av det sanna värdet. Enligt lagen (1997:614) om kommunal redovis­ning, 4:e kapitlet, skall kommuner och landsting redovisa uppgift om total sjukfrånvaro respektive långtidssjukfrånvaro. Den totala sjukfrånvaron ska redovisas uppdelat på kön och åldersgrupper.

Publicering

Den obligatoriska sjukfrånvaroredovisningen publicerar SKR normalt i början av mars, förutsatt att de flesta uppgiftslämnarna då har besvarat enkäten. Uppdateringar görs därefter för att få med uppgifter från fler kommuner/region.

Referensperiod

Sjukfrånvaroredovisningen omfattar hela räkenskapsåret, vilket motsvarar 1/1–31/12 aktuellt år.

Population

Redovisningen skall omfatta alla anställda i kommun- respektive region­sektorn som har en ordinarie arbetstid och som i händelse av frånvaro pga. sjukdom är att betrakta som sjukfrånvarande (detta inkluderar även anställda inom avtalsområdena BEA och PAN). Uppdragstagare och förtroendevalda skall inte ingå i redovisningen.

För att sjukfrånvarokvoten inte skall bli snedvriden skall den anställdes tid kunna ingå i både täljaren och nämnaren vid framräknandet av sjukfrån­varokvoten (ackumulerad sjukfrånvarotid i timmar dividerat med ackumu­lerad ordinarie arbetstid i timmar). Denna princip kan innebära att vissa tim­avlönade arbetstagare inte kommer att vara med i redovisningen. Detta mot bakgrund av att de inte arbetar enligt i förväg fastställt schema och därmed inte uppfyller definitionen enligt ovan.

Mått

Sjukfrånvarokvoten ska beräknas som ackumulerad sjukfrånvarotid i timmar dividerat med ackumulerad ordinarie arbetstid i timmar.

Sjukfrånvarotid: Med sjukfrånvarotid avses tid den anställde har rätt till någon av följande sjukförsäkringsförmåner:

  • sjuklön från arbetsgivaren
  • sjukpenning från Försäkringskassan
  • tidsbegränsad sjukersättning från Försäkringskassan
  • aktivitetsersättning från Försäkringskassan
  • rehabiliteringsersättning från Försäkringskassan.

Även karensdagen räknas som sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron skall räknas oavsett frånvarons omfattning det vill säga även sjukfrånvaro under del av arbetsdag. Sjukdom under icke ordinarie arbetstid skall inte räknas som sjukfrånvaro.

Ordinarie arbetstid utgörs av den, under året, ackumulerade ordinarie arbets­tiden för samtliga anställda. I ordinarie arbetstid räknas inte till exem­pel övertid eller mertid. Semesterledighet eller kompensationsledighet ingår dock i ordinarie arbetstid.

I praktiken ingår arbetstid som avser tid under vilken den anställde beviljats tjänstledighet ”i tjänsten”, medan tjänstledighet ”från tjänsten” inte ingår. Med tjänstledighet ”i tjänsten” menas tjänstledighet som inte ger avdrag på lönen, till exempel läkarbesök som görs på arbetstid utan avdrag. Många frånvaroorsaker ingår alltså i definitionen av ordinarie arbetstid, men inte alla. De frånvaroorsaker som inte ska ingå är uppsägning med lön, fristå­ende föräldraledighet samt utbildning och övrig frånvaro utan lön. Denna definition av ordinarie arbetstid kommer att gälla över så gott som hela arbetsmarknaden och har till avsikt att säkra sjukfrånvarokvotens validitet samt tillåta jämförelser mellan olika sektorer.

Jämförbarhet mellan olika kommuner/ regioner

Det finns vissa skillnader i hur kommunerna och regionerna gör dessa redovisningar, vilket delvis förklaras av olika redovisningssystem men även av andra saker. I gällande lag (1997:614) om kommunal redovisning ingår direktiv som öppnar för olika sätt att hantera redovisningen. SKR har därför tidigare gått ut med anvisningar om hur redovisningen bör hanteras men kan inte kräva att den ska göras så.

Definitionen av långtids­sjuk­frånvaro

I en promemoria som utarbetats av en arbetsgrupp inom Regeringskansliet föreslås att gränsen för långtidssjukfrånvaro vid redovisning av sjukfrån­varon skall sättas vid 60 dagar. Detta efter att Riksförsäkringsverket och HpH-utredningen (Utredningen Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet) använt denna gräns.

Andra fördelningar av nyckeltalen

SKR får in färdigberäknade nyckeltal som inte går att bryta ner ytterligare. Däremot kan kommuner och regioner fördela sina egna sjuktal på annat sätt.

Definition av nyckeltal i den obliga­toriska sjukfrånvaro­redo­visningen

Nyckeltal 1

Total sjukfrånvarotid dividerat med Sammanlagd ordinarie arbetstid.

Nyckeltal 2

Summa tid med långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) dividerat med Total sjukfrånvarotid.

Nyckeltal 3

Summa sjukfrånvarotid för kvinnor dividerat med Sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor.

Nyckeltal 4

Summa sjukfrånvarotid för män dividerat med Sammanlagd ordinarie arbetstid för män.

Nyckeltal 5

Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre dividerat med Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 29 år eller yngre.

Nyckeltal 6

Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 30-49 år dividerat med Samman­lagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 30-49 år.

Nyckeltal 7

Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre dividerat med Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 50 år eller äldre.

Publiceringsinformation

Innehåll på sidan