Socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård står inför stora kompetensutmaningar. Här kan du som arbetar med personal- och arbetsgivarfrågor inom området få råd och stöd för en hållbar kompetensförsörjning.

Stora kompetensutmaningar

Idag arbetar cirka 1,2 miljoner personer i välfärden. Allt fler invånare kommer i kontakt med socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården, och behoven kommer att växa de kommande tio åren. Samtidigt går många socialsekreterare, undersköterskor, stödassistenter och sjuksköterskor i pension.

Om en handläggare inom socialtjänsten inte har svensk socionomexamen kan arbetsgivaren utfärda ett intyg om handläggaren anses ha annan relevant examen.

Intygsmall för handläggare som saknar socionomexamen

Utbildningsbakgrund undersköterskor, vårdbiträden och stödassistenter

Vi har tagit fram en rapport där utbildningsbakgrund för under­sköterskor, vårdbiträden och stödassistenter redovisas. Rapporten visar att 2023 hade

• 95 procent av undersköterskorna i kommuner och regioner en vård-och omsorgsutbildning
• 36 procent av vårdbiträdena en utbildning inom äldreomsorgen
• 77 procent av stödassistenterna och 82 procent av stödpeda­gogerna en utbildning inom området funktionshinder.

Både andelen med vård- och omsorgsutbildning samt utbildnings­nivån är högre jämfört med 2021. Ungefär 22 400 undersköterskor och vårdbiträden i kommun har läst komvuxkurser inom vård och omsorg under åren 2021–2023. Närmare hälften av de som till­kommit i gruppen undersköterskor i kommun 2023 läser eller har nyligen läst komvuxkurser. Den statliga satsningen Äldreomsorgs­lyftet har sannolikt bidragit till denna utveckling.

Rapport om utbildningsbakgrund vård-och omsorgsutbildade 2023 Länk till annan webbplats.

Strategi och mål för framtidens socialtjänst

I december 2018 fastställdes den strategi som är vägledande för SKR:s stödjande arbete. Strategin har fyra mål, med förslag till åtgärder och aktiviteter. De fyra målen ska sammantaget leda till en stärkt socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård där med­arbetare och chefer trivs och känner stolthet över en verksamhet som lever upp till krav och förväntningar.

Målen är:

1. Minska beroendet av kortsiktiga bemanningslösningar.
2. Säkra kompetensen utifrån framtida behov.
3. Öka attraktiviteten för välfärdsjobben i socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård.
4. Skapa klimat för lärande och innovation.

I strategin kan ni hitta vad SKR ska arbeta med på nationell nivå samt tips på vad den regionala och lokala nivån kan göra.

Strategi för kompetensförsörjning inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård (pdf) pdf, 248 kB.

För att nå målen krävs ett samordnat arbete på nationell, regional och lokal nivå. Ett rimligt tidsperspektiv för att få igång detta är tre år, där 2019 är startår. Med regional nivå menas det stöd som riktas till kommunerna inom de regionala samverkans- och stödstruk­tur­erna.

Stöd för att mäta arbetstyngd i den sociala barn- och ungdomsvården

Med Göteborgsmodellen kan chefer följa hur socialsekreterare inom den sociala barn- och ungdomsvården upplever sin arbets­situa­tionen.

Modellen är ett stöd som chefer kan använda för att mäta hur socialsekreterare upplever sin arbetstyngd.

Samarbetsrum för erfarenhetsutbyte och fortsatt lokal utveckling

SKR har skapat ett digitalt samarbetsrum för frågor som rör arbetstyngdsmätning inom socialtjänsten. Detta för att du på ett enkelt sätt ska kunna möta andra inom socialtjänsten för erfaren­hetsutbyte. Använd samarbetsrummet för att diskutera, ställa frågor och dela med dig av erfarenheter och pågående arbeten som är kopplat till arbetstyngd.

Modellen har spritt sig även till andra områden i socialtjänsten – exempelvis funktionshinderområdet och intresse finns inom andra områden. Samarbetsrummet är öppet för medarbetare i SKR:s medlemsorganisationer och administreras av SKR. För att ansöka om medlemskap i samarbetsrummet, hör av dig till SKR:s Kontakt­center.

Kvalitetssäkring av Göteborgsmodellen

SKR initierade 2016 en kvalitetssäkring av Göteborg stads modell för arbetstyngdsmätning. Resultatet av kvalitetssäkringen visar att den absolut viktigaste komponenten är det återkommande samtalet mellan chef och medarbetare. Genom att upprepa dialogen över tid får chef och medarbetare en samlad bild av hur arbetssituationen ser ut. Upplevelsen av arbetstyngd är på många sätt individuell och påverkas av erfarenhet och kunskap. Vi är alla olika och kan uppleva samma belastning på olika sätt.

Resultatet visar också att modellen behöver revideras och utvecklas.

Rapport Kvalitetssäkring av Göteborgs stads modell för arbetstyngdsmätning Länk till annan webbplats.

System för att följa arbetstyngd i en arbetsgrupp

I Region Jönköping har ett inrapporteringssystemet utvecklats för att kunna följa arbetstyngd i en arbetsgrupp över tid och se hur arbetsbelastningen ser ut. Inrapporteringssystemet får användas fritt. Region Jönköping och SKR kan dock inte bistå med support.

I bilaga 4 i rapporten ”Kvalitetssäkring av Göteborgs stads modell för arbetstyngdsmätning” kan du läsa mer om hur inrapporterings­systemet ska användas.

Inrapporteringssystem framtaget av Region Jönköping (xlsx) xlsx, 1 MB.