Från 1 september 2025 finns ett nationellt professionsprogram för förskollärare, lärare och rektorer, som ger möjlighet till kontinuerlig och kvalitetssäkrad kompetensutveckling under hela yrkeslivet.

Professionsprogrammet består av kompetensutveckling för förskollärare, lärare och rektorer samt ett meriteringssystem för förskollärare och lärare. Information om programmet finns på Skolverket webbplats.

Professionsprogrammet, Skolverket Länk till annan webbplats.

På denna sida finns svar på frågor som har ställts till SKR. Informationen är riktad till huvudmän och arbetsgivare och kompletterar Skolverkets information.

Arbetsgivarens ansvar för kompetensutveckling

Sedan 1 september 2025 finns enligt skollagen ett professionsprogram för rektorer, förskollärare och lärare. I skollagen har huvudmannens ansvar för personalens kompetensutveckling preciserats, så att huvudmannen enligt skollagen nu ansvarar för att legitimerade förskollärare och lärare ska ges möjlighet att delta i meriterande kompetensutveckling inom det nationella professionsprogrammet.

Huvudmannen har fortsatt huvudansvaret för att personalen får kompetensutveckling.

Omfattningen av kompetensutvecklingen i tid är den samma som tidigare, förändringen i arbetsgivarens ansvar efter att professionsprogrammet har implementerats rör vilken slags kompetensutveckling som ska ges.

Arbetsgivaren ansvarar för att lärare och förskollärare kan genomgå kurser inom professionsprogrammet på sikt. Att ansöka om meritering är frivilligt för lärare och förskollärare. Arbetsgivaren ansvarar även för att rektorer får relevant kompetensutveckling.

Samma krav som tidigare gäller för huvudmannens ansvar att se till att all personal i verksamheten har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet och att personalen ges möjlighet till kompetensutveckling. Det framgår varken av skollagen eller förordningen "Om nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare" (2025:280) hur detta ska gå till.

Utvecklingsarbete som kräver kompetensutveckling

Professionsprogrammet kan med fördel användas som stöd i det lokala utvecklingsarbetet. Det innebär att både verksamhetens och individens behov kan utgöra utgångspunkt för den kompetensutveckling som sker inom ramen för en förskollärare, lärare eller rektors tjänst.

Vem bestämmer vilken kompetensutveckling som görs?

Kompetensutvecklingen inom ramen för programmet är individuell och kan initieras av den enskilde läraren (men innebär inte nödvändigtvis att denna ska ske på betald arbetstid - se även följande frågor nedan). Vissa av Skolverkets uppdragsutbildningar kräver ett intygande från arbetsgivaren.

Professionsprogrammet ska bidra till den individuella kompetensutvecklingen, men ersätter eller hindrar inte annan kompetensutveckling som arbetsgivaren bedömer nödvändig för att möta verksamhetens behov.

Val av kurser och vilka lärare som ska delta

Alla lärare som möter kraven för att delta kan söka kurser inom professionsprogrammet. Precis som för annan kompetensutveckling förs en dialog med rektorn om möjlighet att gå kurser samt innehåll och omfattning för de lärare som kommer att läsa kurser inom professionsprogrammet som del av sin tjänst. Kurser inom professionsprogrammet kan ha olika omfattning och läsas på olika stor del av tjänsten. Det blir en del av skolledningens planering för det sammantagna lärarkollektivet att se vem eller vilka som har möjlighet att gå kurser i olika omfattning och när deltagande kan ske för den enskilde läraren.

Kompetensutveckling inom programmet på betald arbetstid

Lagregleringen säger att huvudmannen ska ge legitimerade lärare och förskollärare möjlighet att delta, men anger inte huruvida detta ska ske genom tjänstledighet, med eller utan lön, eller under betald ordinarie arbetstid. Notera även att det finns möjlighet för att delta i professionsprogrammets kurser på fritiden.

Om arbetsgivaren bedömer att kompetensutvecklingen inte går i linje med verksamhetens behov gäller studieledighetslagen. Lärare och förskollärare har möjlighet att delta i fristående kurser på sin fritid. Genomförda meriterande kurser räknas oavsett om de har genomförts inom ramen för arbetstiden eller på fritiden.

För lärare anställda med villkor enligt bilaga M, finns en avtalad ”pott” för kompetensutveckling inom ramen för den reglerade arbetstiden. Den samlade ”potten” utgörs av 104 timmar per heltidsanställd lärare och år, men fördelas individuellt bland lärare som tar av kompetensutveckling som arbetsgivaren bedömt nödvändig. Varje arbetsgivare gör enskilda bedömningar om verksamhetens behov också sammanfaller med den kompetensutveckling läraren önskar ta del av inom ramen för professionsprogrammet. I sådant fall skulle kompetensutvecklingen kunna genomföras inom ramen för ”potten” som de 104 timmarna skapar och fördelas mellan lärare utifrån de relevanta kurserna och deras omfattning. Arbetsgivaren gör denna bedömning.

Meriterande kurser, meriterings­nivåer och lön

Arbetsgivaren ska ha ett bra underlag för att göra prioriteringar om lärares och förskollärares kompetensutveckling. Därför utvecklas informationen om meriterande utbildning kontinuerligt på exempelvis lärosätenas och Skolverkets webbplatser.

Krävs meritering för att få förstelärar- eller lektorstjänster?

Regeringen har aviserat att man avser att koppla ihop meriteringen inom professionsprogrammet med karriärtjänstreformen. Det är dock något som ligger längre fram i tiden och det finns ännu inte ett tydligt förslag om hur en sådan koppling ska vara. Mer information om den frågan dröjer sannolikt till tidigast hösten 2026.

Ska meriteringsnivåer premieras lönemässigt?

Det centrala kollektivavtalet innehåller inga särskilda villkor som reglerar lönesättning i förhållande till professionsprogrammet. Kompetensutveckling inom ramen för programmet hanteras och bedöms av arbetsgivaren likt annan kompetensutveckling som bidar till den enskilde medarbetarens resultat och prestationer. Det innebär att löneavtalets grunder för individuell och differentierad lön gäller även i detta fall.

Finansiering för att delta i professionsprogrammet

Kurser som kommer att ingå i lärosätenas ordinarie utbud medför inga kurskostnader. De huvudmän som vill erbjuda särskilda kurser som del i professionsprogrammet kommer att kunna erbjuda dessa genom att kommunen står för kostnaderna för kursen.

För vissa kommuner uppstår kostnader i form av vikarier. För andra, med betydligt längre avstånd till utpekat lärosäte, uppstår, utöver det, även resekostnader och kostnader för övernattning.

Professionsprogrammet har ingen utpekad/särskild finansiering, vare sig för vikarier eller för övriga kostnader som uppstår i anslutning till deltagande. Det är möjligt att de statsbidrag som idag finns för kompetensutveckling kan användas för att finansiera kurser inom professionsprogrammet. Mer information om det finns på Skolverkets webbplats.

Professionsprogrammet i kollektivavtalet

Under de senaste avtalsförhandlingarna var allt för många detaljer om professionsprogrammet fortfarande oklara varför parterna enades om att samtal om professionsprogrammet behöver fortsätta när detaljerna klarnar. Några särskilda villkor specifikt för deltagande i professionsprogrammet finns inte i avtalet.

Det innebär att kompetensutvecklingen regleras på samma sätt som den tidigare har gjort. Om du som huvudman eller rektor har frågor om vilket stöd eller regleringar kollektivavtalet ger, ta kontakt med HR i din kommun.