Publicerad 25 september 2024

Generalized Anxiety Disorder-7 (GAD-7)

Syfte: GAD–7 används för att upptäcka möjliga fall av generaliserat ångestsyndrom (Generalized Anxiety Disorder) i primärvården och för att bedöma svårighetsgrad av ångestsymtom.

Copyright: Framtagen av läkarna Robert L. Spitzer, Janet B.W. Williams, Kurt Kroenke och kollegor, med ett utbildningsanslag från Pfizer Inc. Ingen tillåtelse krävs för att reproducera, översätta, visa eller distribuera.

Version: GAD-7

Licens: Nationell formulärsamling har licens för detta formulär som innebär att det är fritt att använda för all vårdpersonal med behörighet att skicka och ta emot formulär via 1177 formulärhantering.

Målgrupp: Vuxna och tonåringar

Granskare: Cecilia Svanborg, medicine doktor, psykiater, leg psykoterapeut, 2024-08-28

Beskrivning

GAD-7 utvecklades för att upptäcka om vuxna personer skulle kunna ha generaliserat ångestsyndrom, och för att klassificera svårighetsgrad av symtomen. Testet är vägledande och kan inte ersätta ett läkarbesök och noggrann diagnostik. GAD-7 fungerar även väl för att mäta ångestsymtom hos tonåringar (Guzick et al, 2024).

GAD-7 är känsligt för att mäta förändring i heterogena grupper av patienter med ångestsyndrom. För att mäta förändring vid behandling av specifika fobier och av situationsbunden ångest bör andra formulär väljas. GAD-7 kan användas vid utvärdering av behandling där en minskning på 4 poäng har bedömts vara kliniskt relevant förändring vilket i allmänhet motsvarar en minskning med 40 procent (Toussaint et al, 2020).

Inom psykiatrin fungerar inte GAD-7 för screening av specifika ångestsyndrom, men verkar fungera väl för mätning av svårighetsgrad av blandade ångestbesvär (Beard & Björgvinsson, 2014).

Genomförande

I GAD-7 ska respondenten ange hur ofta under de senaste två veckorna som hen har besvärats av något av de sju olika besvär som räknas upp, till exempel oro, rastlöshet eller rädsla för att något hemskt ska hända.

Svaren anges med intervallen Inte alls (0 poäng), Flera dagar (1 poäng), Mer än hälften av dagarna (2 poäng), eller Nästan varje dag (3 poäng).

Instruktion till respondenten: Under de senaste 14 dagarna, hur ofta har du besvärats av följande problem?

Namn på formuläret som invånaren/patienten ser: Frågor om ångestsymtom.

Tolkning

Svaren på de sju frågorna poängsätts från 0 (Inte alls) till 3 (Dagligen) och summeras. Totalpoängen ligger alltså inom intervallet 0–21. Ju högre poäng, desto svårare besvär.

Tröskelvärden för mild, måttlig och svår ångest ligger vid 5, 10 respektive 15 poäng.

Vid screening är rekommenderat gränsvärde för fortsatt utredning 10 poäng eller mer.

Versioner

- - -

Referenser

Beard C, Björgvinsson T. Beyond generalized anxiety disorder: Psychometric properties of the GAD-7 in a heterogeneous psychiatric sample. Journal of Affective Disorders 2014; 28:547-552.

Guzick, A., Storch, E. A., Smárason, O., Minhajuddin, A., Drummond, K., Riddle, D., ... & Trivedi, M. H. Psychometric properties of the GAD-7 and PROMIS-Anxiety-4a among youth with depression and suicidality: Results from the Texas youth depression and suicide research network. Journal of psychiatric research, 2024, 170, 237-244.

Löwe B, Decker O, Müller S, Brähler E, Schellberg D, Herzog W, Herzberg PY. Validation and standardization of the Generalized Anxiety Disorder Screener (GAD-7) in the general population. Med Care. 2008 Mar;46(3):266-74

Spitzer RL, Kroenke K, Williams JBW, Lowe B. A brief measure for assessing generalized anxiety disorder - The GAD-7. Archives of Internal Medicine. 2006;166:1092-1097

Toussaint, A., Hüsing, P., Gumz, A., Wingenfeld, K., Härter, M., Schramm, E., & Löwe, B. (2020). Sensitivity to change and minimal clinically important difference of the 7-item Generalized Anxiety Disorder Questionnaire (GAD-7). Journal of affective disorders, 265, 395-401.

PubMed results

Pfizer - PHQ screeners website

Mer information

På Mapi Research Trust:

Om GAD-7 på Mapi Research Trust

I Nationellt kliniskt kunskapsstöd:

Riktlinje för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom – centerbaserad hjärtrehabilitering

Riktlinje för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom – långsiktig uppföljning inom primärvård

Riktlinje för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom – på vårdavdelning

I Nationellt vårdprogram:

Nationellt vård- och insatsprogram Depression och ångestsyndrom

Missbruk och beroende

Adhd

Informationsansvarig

  • Karin Vriste
    Handläggare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.