Publicerad: 6 mars 2020

Krönika: Ser vi stor och konkret nytta med AI redan nu? 

Utvecklingen med maskininlärning, algoritmer, robotisering och artificiell intelligens går fort. Resultatet tänker vi inte alltid på, men det finns mitt i vår vardag. 

Det mesta vi behöver kan vi enkelt utföra hemifrån med smart telefon eller surfplatta. Som människor och medborgare tar vi digitaliseringens utveckling och AI som självklar inom allt fler områden. Många kan givetvis intuitivt förstå att AI-teknik kan användas för att förenkla och förbättra ännu fler funktioner och områden.

Men många aktörer – inklusive offentlig sektor – har underskattat kraften och hastigheten i den digitala omställningen. Den snabba utvecklingen visar att det är nödvändigt att alla med ansvar för välfärdens utveckling sätter sig in både möjligheter och utmaningar som AI ger för att till fullo dra nytta av dess potential.

AI väcker etiska frågor

AI väcker också en del etiska frågor. Hur ska vi arbeta med den personliga integriteten och vem ska äga den information vi får fram? Om AI stödjer fel beslut, vems är ansvaret? Och så vidare. Det är viktigt att vi har en förmåga att inom offentlig sektor svara på dessa frågor och lära av dem så att samhället med AI blir till och med tryggare än det samhälle vi har nu.

Visst kan man känna sig osäker inför den utvecklingen och ställa sig frågan hur mycket vi ska driva på. Men en annan fråga är vad det kostar oss att låta bli. Och är inte den mest intressanta etiska frågan om man trots vetskapen av det värde vår data kan ge välfärden låter bli att dela den. Är det verkligen ansvarsfullt och försvarbart? Vad är det för etik att välja att låta bli att främja och förenkla den digitala omställningen av vårt samhälle?

AI en betydande potential för svensk offentlig förvaltning

Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) konstaterade i sin senaste rapport till regeringen att potentialen i ett fullständigt införande av AI – med nuvarande AI teknik – i svensk offentlig förvaltning är betydande. Det ekonomiska värdet av ett fullständigt införande av AI uppgår till cirka 140 miljarder kronor – årligen - eller motsvarande cirka 6 procent av dagens totala offentliga utgifter. Det innebär stora möjligheter till kostnadsbesparingar inom offentlig sektor. DIGG konstaterar också att Sverige ligger tekniskt långt framme, och att vi är det mest innovativa landet i EU.

Innovation och effektivitet går hand i hand, och tillämpning av algoritmer innebär förändring i både arbetssätt och processer. AI-tillämpning är därför inte endast en teknisk fråga. Den är i mycket större utsträckning en organisatorisk och mänsklig förändring som kräver sitt ledarskap. Det kommer frigöras tid och vi kommer ha potential att se till att den används där den behövs mest. AI möjliggör med hjärta och närvaro för dem som behöver det mest.

Börja i liten skala och växla upp

Tillämpningen behöver ske i ett lärande och göras parallellt med effektiviseringar genom att börja i liten skala och sedan växla upp det som visar sig skapa stor nytta. Vi behöver också lära oss mer om AI, och lära AI mer om olika områden. Det görs automatiskt: vid varje bedömning av röntgenbilder lär sig algoritmen mer och kan ge ännu bättre stöd till läkaren. Likaså när algoritmer används i skolan vid varje screening för läs- och skrivsvårigheter hos yngre barn. 95 procent av svårigheterna identifieras med AI, och skolan kan då använda intelligenta adaptiva system som automatiskt anpassar undervisning och lärresurser till enskilda elevers förmågor och behov, och för att kunna ge rätt återkoppling.

Ett annat konkret exempel är SOS Alarm där larmoperatörerna använder intelligent beslutsstöd för att fatta rätt beslut i komplexa situationer. Systemet är självlärande och lyssnar på och analyserar samtalen. Det söker efter ljud från t ex pågående hjärtattack, identifierar bakgrundsljud från pågående insats där fler ringer in samtidigt och identifierar om inringaren talar annat språk och behöver tolk. Sammantaget gör det att rätt hjälp kan ges, fortare. Systemet hjälper operatörerna att prioritera och att rädda liv.

Utökade möjligheter till fjärrundervisning i skolan

Innovation och effektivitet går också hand i hand med rätt förutsättningar. En viktigt sådan beslutade regeringen om den 27/2, att elever ska kunna få undervisning av behöriga lärare. Sedan tidigare finns fjärrundervisning i språk, men nu blir det möjligt även i ämnen som matte, teknik, NO och SO på distans. Det gäller grundskole- och gymnasieelever som bor i glesbygd och som annars inte har tillgång till behöriga lärare. Fjärrundervisningen sker med lärare som undervisar via dator som kan kopplas upp till flera klassrum på olika platser.

Digitalisering och AI ska vara förutsättningar för människor att få enklare tillgång till vår gemensamma välfärd. Vi har kommit en bra bit på vägen, men det här är en omställning av samhället som är mycket större än vi kanske förstår och vi är mitt uppe i den. Vi behöver tillsammans fortsätta att skapa rätt förutsättningar för att kunna arbeta effektivt med de digitala verktygen, i utveckling av välfärden i en digital tid.

Louise Callenberg, chef digital samverkan och förnyelse

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!