Omställningen till Nära vård kräver ett nytt sätt att leda och samverka. Här hittar du stöd och verktyg för att driva förändring, och kan ta del av erfarenheter från olika delar av landet.

Handbok för dig som leder omställningen

Det är ofta oförutsägbart och dynamiskt att driva en omställning i komplexitet, och det går sällan att planera exakt hur processen ska gå till. SKR har tagit fram en handbok som är tänkt att ge vägledning och inspiration till dig som ska leda eller driva omställningen till Nära vård.

Handbok: Att driva omställningen till Nära vård Länk till annan webbplats.

Klara Palmberg Broryd, teknologie doktor med specialisering på komplexitet, svarar på frågor om ledarskap och Nära vård och ger en introduktion till handboken. Längd: två och en halv minut.

Utvecklande ledarskaps­program

SKR erbjuder ett ledarskapsprogram för tjänstepersoner, chefer och ledare inom vård och omsorg samt förtroende­valda. Syftet är att rusta och stärka deltagarna för ett uthålligt och modigt ledarskap, öka kompetensen i att leda en storskalig förändring samt att dela erfarenheter och lära av varandra.

Programmet genomförs bäst i samarbete länsvis mellan huvudmännen.

Lärdomar från omställningen hittills

SKR har tagit fram en skrift som blickar tillbaka på de år då omställningen till Nära vård tagit sin början, fram till idag (publicerad i november 2025). Här får du ta del av insikter, lärdomar och stöd till reflektion utifrån ett nationellt perspek­tiv och det stöd SKR har i uppdrag att ge kommuner och regioner.

Förhoppningen är att du som är engagerad i omställningen till Nära vård eller i annan storskalig transformation ska få insikter och kraft för att fortsätta utvecklingen framåt.

Rapport: Omställningskraft för Nära vård Länk till annan webbplats.

Så fungerar systemledarskap för Nära vård

Nära vård utgår från invånaren och kräver därför ett samspel mellan kommun och region. Systemledarskap är ett ledarskap som tar samlat ansvar för att leverera person­centrerad och sammanhållen vård och omsorg till länets invånare – och planera och använda resurserna gemen­samt.

I systemet ingår både kommun och region med en rad verksamheter, till exempel primärvård, specialistvård, kommunal omsorg och socialtjänst, elevhälsa och ungdoms­mottagning. Systemledarskap utövas i hela systemet, från högsta tjänsteledning och politiska ledning i kommuner och regioner till förvaltningschefer och chefer för enheter och ledare. Systemledarskap utövas även av medarbetare, till exempel när olika verksamheter gör gemensamma planer för invånarens vård och omsorg.

Det finns två avsnitt i Nära vård-podden som ger en introduktion till systemledarskap.

• Systemomställning kräver systemledning del 1, Nära vårdpodden Länk till annan webbplats.
• Systemomställning kräver systemledning del 2, Nära vårdpodden Länk till annan webbplats.

Stöd för att utveckla systemledarskap

I det här materialet kan du lära dig mer om systemledarskap i Nära vård och reflektera tillsammans med andra. Ni får också stöd i att börja utveckla ert eget systemledarskap. Stödet bygger på erfarenheter från utvecklingsarbeten i två läns olika systemledningar. Arbetet har letts av Hälsolabb, ett samarbete mellan SKR, Experiolab och Samhällsnytta vid Karlstad universitet.

• ”Att utöva systemledarskap för Nära vård”, Experiolab (pdf) Länk till annan webbplats.
• Dialogstöd: Systemledarskap i Nära vård (pptx) pptx, 27 MB.
• Dialogstöd: Systemledarskap i Nära vård (pdf) pdf, 6 MB.

2024-2025 har två ytterligare län genomfört motsvarande utvecklingsarbete. Samhällsnytta har samlat insikter och lärdomar från det arbetet i en fördjupad analys av systemledarskap i kommun och region. Materialet riktar sig till chefer, ledare och strateger som vill fördjupa kunskaperna om systemledarskap – och är tänkt att vara en utgångspunkt för gemensamma samtal om hur ledning och styrning fungerar i det egna länet. Som hjälp innehåller presentationen ett par reflektionsfrågor att utgå från.

Fördjupat lärande kring systemledarskap 2024-2025 (pdf) pdf, 862 kB.

Erfarenheter av system­ledarskap – Kronobergs län

Kronoberg är ett av de län som utvecklat systemledarskap med stöd av Hälsolabb. I filmen ger Jennie Vidal, kommundirektör i Ljungby kommun, och Andreas Liljenrud, regiondirektör i Region Kronoberg sin bild av systemledarskap och vilket värde det skapat hos dem. De gör också varsitt medskick till andra ledare i välfärden som vill utveckla systemledarskap. Längd 3 minuter.

Framgångsfaktorer för systemledarskap

Gemensam riktning kräver gemensamt fokus

Chefer från olika sektorer behöver enas om vilka frågor som är gemensamma och lägga fokus där. För att arbetet ska bli konkret behövs ofta stödfunktioner som sorterar, förbereder och omsätter beslut i praktiken.

Rätt nivå för rätt fråga

Avgör vilken nivå en fråga hör hemma på, och när den behöver flyttas uppåt för gemensam riktning eller nedåt för praktisk prövning. Det kräver tillit, goda relationer och löpande kommunikation mellan nivåerna i systemet.

Aktivt ansvar för samverkan

Chefer behöver ta ansvar för samverkan över sektionsgränser, och högsta ledning måste skapa förutsättningar och följa upp så att det blir möjligt i praktiken. Inte sällan behöver både chefer och medarbetare förhålla sig parallellt till både samverkan inom systemet och mål inom den egna verksamheten, vilket riskerar att krocka.

Fokusera på värdet, inte boxarna

Undvik att fastna i organisation och ansvarsfördelning. Det viktiga är hur delarna samverkar och skapar värde – för organisationen som helhet och för invånarna.

Framgångsfaktorerna baseras på insikter från utvecklingsarbetena inom Hälsolabb.

Politikens roll i omställningen till Nära vård

Omställningen till Nära vård kräver tydlig riktning och politiska beslut som skapar långsiktighet i arbetet. Vi frågade sex kommun- och regionpolitiker om hur de ser på politikens roll i att möjliggöra omställningen. Längd: två och en halv minut.

Gemensam plan för ökad samverkan

Samverkan mellan kommun och region är en viktig framgångsfaktor som identifierats i omställningen till Nära vård. Gemensam plan är ett verktyg i förflyttningen till att samverka mer.

När region och kommuner planerar arbetet gemensamt blir det lättare att samordna insatser utifrån invånarens fokus, vilket gör det möjligt att arbeta mer resurseffektivt, proaktivt och hälsofrämjande. Det blir också lättare att skapa helhetssyn och identifiera vilka långsiktiga åtgärder som krävs inom ett visst område, till exempel kompetensförsörjning.

Innehåll i gemensam plan

En gemensam plan kan innehålla både förhållningssätt- och arbetssätt som kommun och region kommit överens om, och en beskrivning av hur samverkan ska se ut rent konkret. Exempel på vad en gemensam plan för primärvården kan innehålla:

• Mål och vägledande principer
• Överenskomna arbetssätt
• Kompetensförsörjning
• Lokal- och utbudsfrågor
• Kompetensutveckling
• Samverkan kring läkarmedverkan, fast vårdkontakt etcetera.
• Val av mätning och uppföljning

Presentationsstöd och material

I den nära vården där primärvården är navet blir gemensam plan, ett särskilt viktigt verktyg. Men en gemensam plan kan också gälla mer övergripande samverkan. Materialet nedan kan användas vid presentationer och i det gemensamma utvecklingsarbetet.

• Presentation Gemensam plan primärvård (pdf) pdf, 897 kB.
• Presentation Gemensam plan primärvård (pptx) pptx, 5 MB.

Arbetet med en gemensam plan för primärvård handlar om att formulera områden för samverkan och besluta om hur det praktiskt ska fungera. Arbetet kan göras i fem steg:

1. Gemensamma mål
2. Kartlägga förutsättningar
3. Hur vi ska agera tillsammans
4. Säkra stödet till mikronivån
5. Gemensam uppföljning

I följande material finns en checklista att gå igenom och exempel från kommuner som påbörjat sitt arbete.

• Fem steg till plan för Gemensam plan primärvård (pdf) pdf, 627 kB.
• Fem steg till en plan för Gemensam plan primärvård (pptx) pptx, 3 MB.

Digitalt dialogstöd

Som ett stöd i arbetet med att ta fram en gemensam plan har SKR tagit fram ett dialogstöd. Stödet är digitalt och kan användas som diskussions- och arbetsunderlag vid möten. Stödet går att applicera på andra områden än primärvård.

Dialogstöd Gemensam plan primärvård Länk till annan webbplats.

Erfarenheter från kommuner regioner

Vägledande principer ger rätt förutsättningar för ett sömlöst arbete där fokus ligger på att gemensamt lösa de utmaningar och problem som uppstår.

Exempel på vägledande principer:

1. Vad är bäst för invånaren?
2. Ingen patient i onödan på sjukhus.
3. Vi gör det tillsammans. Ingen lyckas om inte helheten lyckas.
4. Ta ansvar för eget arbete, återkoppla till steget före och underlätta för steget efter.
5. Ta tag i problem direkt.

Fokus på invånarens behov i Jönköpings län

Region Jönköpings län och länets 13 kommuner har arbetat fram en gemensam plan för primärvården. Utgångspunkt i arbete har varit invånarens behov av gemensamma insatser av flera samverkande parter. Den gemensamma planen innehåller:

• Strategisk och visionär viljeinriktning och målbild samt ledningssystem i samverkan
• Konkretisering vad som ska ske på olika nivåer

Gemensam plan för primärvård, Region Jönköpings län (pdf) Länk till annan webbplats.

Erfarenheter från systemledningen i Jönköpings län

Medverkande: Mats Bojestig, hälso- och sjukvårdsdirektör Region Jönköpings län, Ola Götesson, chef för kommunal utveckling Region Jönköpings län, Petrea Defruit, SKR. Längd cirka 8 minuter.

Realisering av planen för gemensam primärvård

Medverkande: Jonas Almgren, sektionschef primärvård och rehablititering, Annelie Forsgren, teamchef kommunal utveckling Region Jönköpings län, Anette Nilsson, utvecklingsstrateg SKR, Petrea Defruit, SKR. Längd cirka 9 minuter.

Gemensam plan för samverkan i Lidköping

Gemensam plan för samverkan mellan regional och kommunal primärvård i Lidköping är framtagen för att säkerställa en god och nära vård utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Planen tydliggör former för samverkan och lyfter hur kontinuitet, teamarbete och tillgängligheten kan utvecklas och öka.

Plan för samverkan regional och kommunal primärvård, Lidköping (pdf) pdf, 575 kB.

Medverkande: Jeanette Andersson processledare för God och Nära vård, Lidköpings kommun, Lisbeth Löpare Johansson, samordnare Nära vård SKR. Längd cirka 11 minuter.

Framgångsrik samverkansstruktur i Skellefteå och Norsjö

Närsjukvårdsområdet Skellefteå och Norsjö har utvecklat ett samarbete över hälso- och sjukvårdens och omsorgens olika verksamhetsgränser.

Grunden för samverkanssystemet kan beskrivas som tre olika nivåer av väl förankrade ledningsstrukturer; strategiskt, taktiskt och operativt. Praktiskt innebär strukturen för samverkan att det inom respektive nivå finns ett ”parhäst”-förhållande mellan kommun- och regionföreträdare.

Ta del av en fallstudie från Närsjukvårdsområdet Skellefteå och Norsjö, Region Västerbotten Länk till annan webbplats.

Medverkande: Camilla Andersson, områdeschef Närsjukvård, Region Västerbotten, Lisbeth Löpare Johansson, samordnare Nära vård, SKR. Längd cirka 12 minuter.

Samtal med de tidigare särskilda utredarna

Två statliga utredningar, ”God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem SOU 2020:19” och ”Ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer SOU 2022:41”, pekar på möjligheter med en gemensam plan.

Medverkande: Lisbeth Löpare Johansson, samordnare för Nära vård samt de två tidigare särskilda utredarna; Anna Nergårdh konsult samt Olivia Wigzell, generaldirektör Socialstyrelsen. Längd: 18 minuter

Det gäller för specialiserad vård i hemmet

Att utveckla samarbetet mellan primärvård och specialiserad vård är en viktig del i omställningen till Nära vård. I denna skrift ”Tillsammans med primärvården som nav – Exempel på samarbeten kring specialiserad vård i hemmet” presenteras åtta exempel på teamarbete när det finns behov av specialiserad vård i hemmet. Det är möjligt att uppnå högre vårdkvalitet och nöjdare patienter samtidigt som behovet av vård på sjukhus för målgrupperna minskar.

Tillsammans med primärvården som nav – samarbete för specialiserad vård i hemmet Länk till annan webbplats.

Nedanstående material har tagits fram till kommuner och regioner som efterfrågar stöd i arbetet med att ta fram avtal/överenskommelse mellan huvudmännen om samverkan kring specialiserad vård i hemmet.

• Specialiserad vård i hemmet Länk till annan webbplats.
• Stödmaterial vid presentation av Specialiserad vård i hemmet (pdf) pdf, 286 kB.

Likhet mellan ny socialtjänst och Nära vård

Ny socialtjänst och Nära vård har flera gemensamma nämnare:

• går i samma riktning, och ger kraft att förnya välfärden, att komma närmare människorna vi är till för.
• har fokus på det främjande och förebyggande – att människor ska ha en bra hälsa och makt över sitt eget liv
• är till för samma invånare. Samarbete över organisationsgränser är en förutsättning.
• möter samma utmaningar: en åldrande befolkning, ett tufft ekonomiskt läge, svårt att rekrytera.
• syftar till att ge ett mer samordnat stöd för människor med komplexa behov.

Utveckling av finansiell styrning

Primärvården är navet i den nära vården, samtidigt som omställningen är en angelägenhet för hela hälso- och sjukvårdssystemet. Kunskapen om hur ersättningssystemen påverkar omställningen till Nära vård behöver utvecklas. SKR stödjer utvecklingen av den regionala och lokala styrningen om principer för lämpliga ersättningssystem. Den finansiella styrningen är endast en del av den totala styrningen, vilka alla samverkar och påverkar det faktiska utfallet.

Finansiell styrning handlar om att med pengar skapa förutsättningar och motiv för utveckling i önskvärd riktning. Det innefattar till exempel:

• övergripande fördelning av resurser (prioriteringar mellan olika verksamhetsområden)
• ersättning och villkor för vårdens utförare
• ekonomiska incitament riktade till invånarna.

Som utgångspunkt har SKR har tillsammans med regionerna gjort en faktainsamling om vilka ersättningsprinciper och ekonomiska villkor som används inom primärvården och specialistvården.

Inom primärvården konstateras viss samordning av regionernas ersättningsmodeller och en utveckling mot mindre detaljstyrning. Inom specialistvården är anslagsersättning den mest dominerade ersättningsformen för verksamheter inom egen regi. När verksamhet utförs av privata utförare minskar regionens möjlighet till direkt styrning i vissa frågor och då kan det finnas skäl att styra mer kontrollerat och detaljerat.

• Ersättningsmodeller primärvården Länk till annan webbplats.
• Ersättningsmodeller specialistvården Länk till annan webbplats.

Kalmar visar vägen – nytt uppdrag för primärvården

I Region Kalmar län arbetar alla hälsocentraler med ett gemensamt mål: att tillämpa principerna för Nära vård – ett resultat av ett nyskrivet primärvårdsuppdrag och en styrmodell som syftar till att skapa en mer tillgänglig, personcentrerad och effektiv vård.

I Region Kalmar misstänkte man att ersättningsmodellen styrde vårdens inriktning mer än själva vårduppdraget. För att stödja omställningen till Nära vård, behövdes en ny approach som inte enbart fokuserade på kvantitativa mått utan på kvalitet och tillgänglighet. Som resultat skrotades det gamla primärvårdsuppdraget som lappats och lagats sedan 2009.

Ett nytt primärvårdsuppdrag

Utgångsläget för det nya uppdraget var primärvårdens roll som samordnande aktör och kraft i vården, vilket ska avspeglas i uppdraget och samtidigt stödja samverkan med kommuner och sjukhusverksamheter. I arbetet involverades invånare och olika förvaltningar inom hälso- och sjukvården.

En viktig del av det nya uppdraget är den prioriteringsmodell som används för att identifiera och prioritera, vilket ger en ökad kvalitet samtidigt som resurserna kan användas mer riktat och effektivt.

Prioriteringsmodellen

Olika grupper behöver olika insatser. För att nå en jämlik vård behövs prioritering och ageranden utifrån patientgruppernas olika behov.

Prioriteringsmodellen tittar även på ifall patienten har ett tillstånd som i hög utsträckning kan botas, eller om det är ett kroniskt tillstånd som behöver hanteras över lång tid – samt om tillståndet är något som kan hanteras inom en specialitet, eller om flera enheter, kliniker eller funktioner behöver involveras.

De fyra patientgrupperna är:

1. Personer med enklare besvär som kan botas, och som kan hanteras antingen i primärvård eller hos en specialist.
2. Personer med komplicerade besvär, svårare sjukdomar, men som kan botas. Ofta behövs insatser från flera olika vårdenheter och specialiteter för att möta behoven.
3. Personer med kroniska sjukdomar som är i behov av långvarig behandling och där målet inte är att bota, utan att undvika en försämring i livskvaliteten eller ett läge som kräver sjukhusvård.
4. Personer med flera allvarliga sjukdomar samtidigt. Här finns stora behov av individuella lösningar.

Det nya primärvårdsuppdragets syfte är att bidra med styrning så att aktiviteterna anpassas till det som patienten faktiskt behöver och att de som har störst vårdbehov prioriteras.

Dialogbaserad uppföljning

En viktig del av omställningen till Nära vård handlar om att arbeta smartare och mer effektivt. Med tillit i utförandet och en dialogbaserade uppföljning, får verksamheter kvitto på att uppdraget utförs på rätt sätt, eller stöd i att förändra arbetssätt eller prioriteringar. Även ledningen får återkoppling från de experter som arbetar med uppföljningen.

Dashboard för informerade val

Som ett steg mot större transparens och patientmakt lanserar Kalmar län en dashboard på 1177. Denna digitala lösning möjliggör för invånarna att göra informerade val baserat på tydlig och relevant information om vårdens kvalitet och tillgänglighet.

Inspiration och stödmaterial

SKR har tagit fram en film som beskriver arbetet med det nya primärvårdsuppdraget i Region Kalmar län. Medverkande: Sofia Hartz, planeringsdirektör Region Kalmar samt Jon Rognes, forskningsledare Leading Health Care. Filmen är knapp 9 minuter lång.

Leading Health Care har tagit fram en rapport om uppdraget i Region Kalmar län.

• Rapport: “Införande av Nära vård”, Leading Health Care (pdf) Länk till annan webbplats.
• Vårdval, hälsoval, Region Kalmar län Länk till annan webbplats.

Följ upp och utveckla – ramverk för Nära vård

I takt med att hälso- och sjukvården och omsorgen ställer om till Nära vård behöver även uppföljningen anpassas. Lärande om hur kommuner och regioner tillsammans lyckas erbjuda en nära vård, och vilken skillnad det innebär för patienter, brukare och närstående, behöver ske gemensamt över verksamhets- och organisationsgränser.

Som stöd för att etablera gemensamma arbetssätt för uppföljning, lärande och utveckling har SKR tillsammans med tre pilotområden, tagit fram ett ramverk och metodstöd för lärande uppföljning av nära vård. Ramverket ska fungera som ett komplement till den traditionella uppföljningen och ge stöd till systemledningar, utförarverksamheter och andra intressenter i den pågående omställningen.

Genom ramverket synliggörs:

• hur kommuner och regioner tillsammans lyckas erbjuda en nära vård och vilken betydelse samspelet mellan olika utvecklingsfaser, verksamheter och systemnivåer har för att lyckas uppnå gemensamma resultat
• vilken skillnad en personcentrerad, samordnad, proaktiv och hälsofrämjande hälso- och sjukvård och omsorg innebär för patienter, brukare och närstående.

Utformning och översikt

Genom tre uppföljningsområden med övergripande uppföljningsfrågor synliggör ramverket helhet, översiktlig logik och viktiga beroendeförhållanden i en nära vård.

Vertikalt synliggörs beroendeförhållanden inom respektive uppföljningsområde. Horisontellt synliggörs beroendeförhållanden mellan de tre uppföljningsområdena.

Övergripande uppföljningsfrågor

A. Behov och förutsättningar

• Finns kunskap och målgruppens behov och förmågor?
• Finns kompetens att möta målgruppens behov och förmågor?
• Ger styrning och ledning förutsättningar att möta behoven och nyttja kompetensen på rätt sätt i rätt tid?

B. Samverkan och utveckling

• Erbjuds patienter och brukare nära vård som är personcentrerad, samordnad, proaktiv och hälsofrämjande?
• Säkerställs gemensam utvecklingskraft genom uppföljning, lärande och utveckling av den nära vården?
• Möjliggör organisering och arbetssätt för samverkan en hållbar nära vård?

C. Resultat

• Får patienter och brukare en nära vård som är en personcentrerad, samordnad, proaktiv och hälsofrämjande?
• Använder medarbetare sin gemensamma kompetens på rätt sätt i rätt tid?
• Leder nära vården till ökad hälsa/minskad ohälsa i länet/för målgruppen?
• Leder den nära vården till att aktörernas samlade resurser utnyttjas effektivt?

Ramverket är anpassningsbart vilket innebär att:

• Det kan tillämpas på nära vård i ett län, en länsdel eller avgränsat för en specifik målgrupp.
• Det kan utgöra ett stöd för etablerad verksamhet eller för verksamhet under utveckling.
• Ambitionsnivån för uppföljning och lärande kan stärkas i takt med att de nära arbetssätten utvecklas.

För mål som är gemensamma för all nära vård ger ramverket stöd för visualisering av uppnådda resultat lokalt och nationellt. I takt med att fler kommuner och regioner kan synliggöra resultat som de uppnått tillsammans stärks den gemensamma och långsiktiga utvecklingskraften mot en nära vård.

Pilotområden för lärande och utveckling av ramverket

Under 2022–2023 pågår piloter i Jönköpings län, Uppsala län och Södra Lapplands länsdel i Västerbottens län för att utveckla ramverket för lärande uppföljning av nära vård. Syftet är att få en bild av hur ramverket fungerar i praktiken och vilka resultat som kan uppnås i system med olika förutsättningar som storstad, tätort och glesbygd.

Metodstöd för att etablera lärande uppföljning

SKR har tagit fram ett metodstöd med förhoppningen att det ska vara till hjälp för er som vill etablera gemensamma arbetssätt för uppföljning, lärande och utveckling av nära vård.

Metodstödets tre delar

Metodstödet omfattar en förberedelsefas, en utvecklingsfas samt en etableringsfas. För respektive fas presenteras ett antal steg som är centrala för att lyckas etablera gemensamma arbetssätt.

Del 1: Förbereda

• Definiera system, målgrupper och aktörer.
• Säkerställ gemensam utvecklingskraft.
• Beskriva Nära vårdtjänster, arbetssätt och resurser.

Del 2: Utveckla modell

• Anpassa uppföljningsfrågor.
• Tydliggöra önskade resultat, mått, indikatorer och källor.
• Designa datainsamling.
• Fånga patienters, brukare och medarbetares perspektiv.

Del 3: Etablera arbetssätt

• Planera och genomföra datainsamling och lärmöten på olika nivåer.
• Visualisera resultat som stöd för gemensam analys.
• Skapa analys, gemensamt lärande och utveckling av arbetssätt.

Erfarenheter från tre pilotområden inom lärande uppföljning

Med grund i ramverket har tre pilotområdena bidragit till att utveckla och testa olika angreppssätt för lärande uppföljning av nära vård. Dessa erfarenheter ger värdefull insikt i hur lärande uppföljning kan användas i olika typer av vårdsystem för att stödja en personcentrerad och samordnad vård.

• Jönköpings län: Sammanhållet vård- och omsorgssystem med primärvården som nav Länk till annan webbplats.
• Södra Lappland: Omställning i ett glesbygdsperspektiv Länk till annan webbplats.
• Uppsala län: Effektiv och nära vård 2030 Länk till annan webbplats.