Nationella uppfölj­ningar av Nära vård

Det finns inga enkla svar på hur långt man har eller borde ha kommit i omställ­ningen till Nära vård. Nyttan visar sig ofta först när förändrade arbetssätt är brett införda.

Att ställa om hälso- och sjukvården är komplext och omfattar många olika aktörer och intressenter. Insatser kan ge resultat i andra delar av systemet än där förändringen sker, vilket gör det svårt att följa upp. Dessutom kräver omställningen kulturförändringar ihop med nya sätt att tänka och arbeta, vilket dagens uppföljningssystem har svårt att fånga.

Trots detta kan befintlig uppföljning peka ut vad som behöver prioriteras framåt. Här hittar du de olika nationella uppföljningar som görs av omställningen till Nära vård.

Rapportering SKR:s insatser Nära vård

Här finns årsrapporter som visar hur arbetet med omställningen till Nära vård har utvecklats. Rapporterna beskriver vad som gjorts under respektive år och vilka förändringar som genomförts.

2023/2024

Nära vård tar form (pdf) pdf, 2 MB.

2022/2023

Nästa steg i omställningen till Nära vård Länk till annan webbplats.

2021

Årsrapport – God och nära vård 2021 (pdf) pdf, 323 kB.

Rapporter

Effekter, resultat och potentialer

Omställningen till Nära vård har nu nått en punkt där nya arbetssätt inte bara utvecklas, utan också sprids och utvärderas på bred front. Rapporter från kommuner och regioner visar att personcentrerade och sammanhållna metoder leder till tydliga vinster – ökad trygghet, kontinuitet och livskvalitet hos patienter, samtidigt som resurser frigörs och arbetstid effektiviseras. I vissa fall minskar vårddagarna med uppåt 70 procent och ambulans-, transport- och akutbesök sjunker markant. Dessa resultat understryker den stora nationella potentialen i Nära vård.

Governo AB har på uppdrag av SKR tagit fram en kunskapsöversikt och analys över effekter och resultat av arbetssätt inom Nära vård.

SKR:s indikatorer Nära vård

SKR har tagit fram ett antal indikatorer för Nära vård. På webbplatsen vården i siffror kan man följa utvecklingen i sitt län. SKR har också tagit fram en infografik som presenterar data med jämförelser bakåt i tiden, och visualiseringar som visar hur utvecklingen ser ut nationellt. Informationen kan användas som inspiration och stöd i det gemensamma förbättringsarbetet inom kommuner och regioner.

Illustrationen innehåller 18 bilder, en per indikator, som visar resultat från senaste mätning, om ett resultat har gått upp, ner eller förblivit detsamma samt resultatet ett antal år tillbaka i tiden. Resultatet avser år 2023 om inte annat anges.

För att ladda ner bilden; högerklicka på bilden och välj Spara bild.

På Vården i siffror finns Nära vård beskrivet i en särskild webbrapport med indikatorer på regionnivå. Här finns inrapporterade data för regionerna för ett antal indikatorer kopplade till Nära vård.

Omställningen till Nära vård, Vården i siffror Länk till annan webbplats.

Fokus på person och relation

  • Ökad trygghet äldreomsorg. Andel med upplevd trygghet i hemtjänsten är oförändrad 85 procent jämfört med mätningen 2018.
  • Ökad kontinuitet läkare, vårdcentral. Kontinuitetsindex har minskat från 0.33 (2019) till 0.31 (2023). Indexvärdena varierar från 0 (varje besök görs hos olika personer) till 1 (alla besök görs hos samma person). Mätningen omfattar fem regioner.
  • Ökad tillgänglighet till vårdcentral. 82,3 poäng ger patienter som varit på läkarbesök på vårdcentral som sammanvägt index för 5 frågor angående upplevelsen av tillgänglighet. 2019 var poängen 83,0.
  • Ökad tillgänglighet läkare, SÄBO. 49 procent uppfattar att det är mycket lätt eller ganska lätt att få träffa en läkare på särskilt boende År 2020 var den andelen 53 procent.

Källor utifrån fokus på person och relation

  • Upplevd trygghet äldreomsorg. Källa: Socialstyrelsens undersökning. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
  • Kontinuitet läkare vårdcentral. Källa: SKR, Primärvårdskvalitet, hämtas från Vården i siffror.
  • Tillgänglighet till vårdcentral. Källa: SKR, Nationell patientenkät, hämtas från Vården i siffror.
  • Tillgänglighet till läkare i Säbo. Källa: Socialstyrelsens undersökning. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Invånare och patienter som aktiva medskapare

  • Förtroende för hälso-och sjukvården. Andelen som vid undersökning anger att det har förtroende för hälso-och sjukvården i sin helhet är 60,9 procent. 2018 var det 60,8 procent.
  • Minskad påverkbar slutenvård. Antalet vårdtillfällen med påverkbar slutenvård vid kronisk sjukdom, hjärtsvikt, astma, KOL eller diabetes, per 100 000 invånare har minskat från 689 år 2018 till 584 år 2021.
  • Ökad delaktighet och involvering. Efter besök på primärvårds­mottagning får delaktighet och involvering 79,8 poäng av 100 i ett sammanvägt index av positiva svar på 5 frågor. Vid mätning 2019 var poängen också 79,8.
  • Ökad andel kroniskt sjuka med behandlingsplan. I undersökning 2021 uppger 69 procent att de har en behandlingsplan för sin sjukdom. 2017 var den andelen 40 procent.

Källor utifrån invånare och patienter som aktiva medskapare

  • Förtroende för Hälso- och sjukvården. Källa: SKR, Hälso- och sjukvårdsbarometern, hämtas från Vården i siffror.
  • Påverkbar slutenvård vid kronisk sjukdom. Källa: Socialstyrelsens patientregister, hämtas från Vården i siffror.
  • Patientupplevd delaktighet och involvering. Källa: SKR, Nationell patientenkät, hämtas från Vården i siffror.
  • Kroniskt sjuka med behandlingsplan. Källa: International Health Policy Study (IHP), Vård- och omsorgsanalys.

Proaktiv och hälsofrämjande

  • Självskattad hälsa i befolkningen. År 2022 uppger 73,4 procent av de svarande att de har bra eller mycket bra hälsa, att jämföra med 72,7 procent 2018.
  • Fallskador hos äldre. Antalet vårdtillfällen och öppenvårdsbesök på sjukhus på grund av fallskador räknat per 100 000 invånare 65 år och äldre, uppgår år 2022 till 5 815. År 2018 var antalet 5 709.
  • Övervikt hos barn. Bland 5 åringar på BVC i de 8 rapporterande regionerna är andelen överviktiga 13,3 procent 2022. Året innan var det 14,8 procent
  • Minskad vårdtid på sjukhus. Räknad per 100 000 invånare är vårdtiden på sjukhus 65 471 dagar. För 2018 är den 76 329.

Källor utifrån proaktiv och hälsofrämjande

  • Självskattad hälsa. Källa: Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor.
  • Fallskador hos äldre. Källa: Socialstyrelsens patientregister, hämtas från dess statistikdatabas.
  • Övervikt hos barn. Källa: Svenska barnhälsovårdsregistret, hämtas från Vården i siffror.
  • Vårdtid på sjukhus per 100 000 invånare. Källa: Socialstyrelsens patientregister, hämtas från dess statistikdatabas.

Samordning utifrån personens fokus

  • Fast vårdkontakt. Andel patienter 65 år och äldre och som i undersökning uppger att de har fast kontakt med läkare eller sjuksköterska uppgår år 2021 till 69 procent. 2017 var andelen 61 procent.
  • Vårdtiden för utskrivningsklara patienter uppgår till 115 dagar per 1 000 invånare 65 år eller äldre. För 2017 var antalet dagar 203
  • Samordnad individuell plan (SIP). Under 2023 har i genomsnitt 0,17 procent av patienterna listade på vårdcentral en giltig samordnad individuell plan. År 2019 var andelen 0,13 procent, Mätningen omfattar 5 regioner.
  • Brytpunktssamtal. Andel av väntade dödsfall där brytpunktssamtal genomförts och dokumenterats är 81,9 procent. År 2018 uppgick andelen till 75,0 procent.

Källor samordning utifrån personens fokus

  • Andel med fast vårdkontakt. Källa: International Health Policy Study (IHP), Vård- och omsorgsanalys.
  • Vårdtid för utskrivningsklara patienter Källa: SKR, Väntetider i vården, hämtas från Vården i siffror.
  • Andel med SIP. Källa: SKR, Primärvårdskvalitet, hämtas från Vården i siffror.
  • Andel med brytpunktssamtal. Källa. Svenska palliativregistret, hämtas från Vården i siffror.

Medarbetare

  • Mätt med motivationsindex i enkätundersökningen Hållbart medarbetarengagemang (HME) och då som ett medeltal för personal i 80-talet kommuners hemtjänst och särskilda boenden blir resultatet 76 poäng av 100. Det är oförändrat jämfört med 2018.
  • SKR kartlägger regelbundet läkartillgången inom primärvården. 2021 uppgår antalet ST-läkare i allmänmedicin till 31,5 per 100 000 invånare. År 2019 var antalet 28,7.

Källor medarbetare

  • Medarbetarengagemang. Källa SKR och RKA, Hållbart medarbetarengagemang, hämtas från Kolada.
  • ST-läkare i allmänmedicin. Källa: SKR, PM Läkartillgång i primärvård 2022-01-30.

Indikatorer i Kolada

I Kolada finns indikatorer presenterade utifrån fokusförflyttningarna i Nära vård. Du kan välja att visa data för en specifik kommun eller region eller för alla kommuner eller regioner.

Socialstyrelsens uppföljning

Socialstyrelsen följer kommunernas och regionernas arbete med omställningen till god och nära vård.

I omställningen till en mer nära vård har Socialstyrelsen har tagit fram indikatorer och centrala mått för 2023 på läns- och kommunnivå.

Indikatorlista och profilprogram för kommuner och regioner, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.

Rapporterna vänder sig till beslutsfattare, företrädare för professionen och patienter samt andra aktörer som berörs av omställningen till en god och nära vård.

Uppföljningen av omställningen till en mer nära vård 2023 Länk till annan webbplats.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har under åren 2020–2025 haft regeringens uppdrag att utvärdera omställningen till en god och nära vård. Rapporten är deras slutredovisning av uppdraget där de gör en samlad bedömning och lämnar rekommendationer till regering, regioner och kommuner inför deras fortsatta arbete.

Omtag för omställning Länk till annan webbplats.

Publiceringsinformation

Innehåll på sidan