Nära vård i praktiken

I omställningen till Nära vård utvecklar kommuner och regioner sina arbetssätt. Med gemensamma mål och handlingsplaner ökar samverkan mellan verksamheter. Här hittar du goda exempel, inspiration och stödmaterial.

För att ställa om till Nära vård behöver personcentrerade arbetssätt införas för att skapa ökad effekt för invånare, medarbetare och hela systemet. På den här sidan kan du ta del av flera exempel på arbetssätt.

Kontinuitet och teamarbete i primärvård

Region Skåne har infört ett arbetssätt i primärvården som bygger på tvärprofessionella team. Det har lett till nöjdare patienter och medarbetare, ökad kontinuitet och förbättrad patientsäkerhet.

Tvärprofessionella team med tydliga roller

Den tvärprofessionella teammodellen bottnar i grundtanken att man genom att samla olika professioner i samma team, kan ge en mer holistisk vård. Teamen kan till exempel inkludera – förutom patienten, läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter och andra yrkesgrupper som tillsammans tar hand om patientens behov.

Teammodellen hämtar inspiration från Alaskamodellen, som är känd för sin höga resurseffektivitet och kvalitet. Teammodellen betonar också relationer och kontinuitet med stöd av tvärprofessionella team, samt en teamrondsmodell från Strömstad.

I Region Skåne har det nya arbetssättet ökat kontinuiteten och patientsäkerheten och inte minst medarbetarnas kompetens, engagemang och arbetsglädje. Likaså har teamarbetet varit effektivt för att minska antalet läkarbesök, särskilt bland de som ofta söker vård. På vårdcentralen i Svalöv har man till exempel kunnat se att antalet patienter som haft fler än sex läkarkontakter per år, minskade från 593 patienter år 2020 till 206 under 2024. Vidare har direktkontakterna med de mest frekventa besökarna på vårdcentralen, minskat avsevärt. Antalet sådana kontakter halverades från över 6 000 året innan det nya arbetssättet infördes till ungefär 3 000.

Sammanfattning av lärdomar från införande av arbetssättet på Svalövs vårdcentral, ihop med förslag på tillvägagångssätt.

Lärdomar från Svalöv: Införa teamarbete i primärvård (pdf) pdf, 343 kB.

På Region Skånes hemsida kan du läsa mer om arbetssättet. Där hittar du också länkar till mer information om Alaskamodellen.

Primärvården Skånes teammodell, Region Skåne Länk till annan webbplats.

Gemensamma teamronder

Teamen samlas varje vecka för gemensamma teamronder. Under dessa ronder går man igenom ett stort antal komplexa patientärenden varje månad. Ärendena presenteras med hjälp av den strukturerade SBAR-metoden (Situation, Bakgrund, Aktuellt, Rekommendation). Både patienten och teamet har stora fördelar av att vara olika kompetenser som tillsammans möter patienten.

Teamrondsanpassad SBAR (pdf) pdf, 24 kB.

Direktkontakt med teamet

Varje team har sitt eget unika telefonnummer. Detta ger patienter möjligheten att direkt nå sin teamsjuksköterska, vilket bidrar till effektivare samtal och både färre och bättre bokningar. Detta har också varit en nyckel i att skapa trygga patienter.

Inspirationsmaterial

Medarbetare berättar

I filmen som SKR tagit fram berättar medarbetare i Region Skåne om kontinuitet och teamarbete i primärvård. Medverkande: Ola Bergstrand, specialist i allmänmedicin, Linda Hunter, sjuksköterska och förändringsledare. Längd ca 5 minuter.

Samordning utifrån barnets fokus

Nya samordnade arbetssätt kan främja barns och ungas hälsa och förebygga ohälsa på ett systematiskt sätt. Fler barn får sina behov mötta tidigt och specifika insatser från samhället minskar.

Länsgemensam modell i Kronoberg

Kronobarnsmodellen handlar om att ge alla barn och unga jämlika förutsättningar för en god och trygg uppväxt. Modellen vilar på barnkonventionen och barnets rätt att vara delaktig. Den bygger även i stor utsträckning på att skapa tillit mellan barnet, vårdnadshavare och verksamheter som möter barn och unga under uppväxten, liksom tillit verksamheter emellan.

Kronobarnsmodellen är ett samverkansarbete mellan regionen, kommunerna i Kronobergs län, Linnéuniversitetet, polismyndigheten och idéburna organisationer i länet. Region Kronoberg har tagit fram presentationsmaterial om Kronobarnsmodellen.

Inspiration och stödmaterial

SKR har tagit fram en film som beskriver Kronobarnsmodellen och samlat material som stöd för införande av arbetssättet.

För att strukturera upp arbetet inom Kronobarnsmodellen har olika verktyg tagits fram.

Praxismodellen

Praxismodellen består av tre steg:

uppmärksamma barnets situation
göra en informationsinsamling och definiera inom vilket eller vilka områden barnet behöver stöd
samverkan med alla relevanta parter och upprätta barnets plan.

Barnets bästa-hjulet

Barnets bästa-hjulet hjälper till att identifiera vad som fungerar respektive är utmanande i barnets liv. Hjulet hjälper till att sätta ord på vad i barnets livssituation som har uppmärksammats av en vuxen i barnets miljö. Det vägleder också till vilket stöd som behövs för att barnet ska få bästa möjliga förutsättningar för att utvecklas och må bra. Hjulet är indelat i sju områden och till varje område finns stödmaterial med hänvisning till barnkonventionen. Det är det enskilda barnets situation och behov som styr vilka områden som tas upp i informationsinsamlingen och analysen. Barnets bästa-hjulet baseras på trygghet, hälsa, utvecklig, lärande, omsorg, hemmet och relationer.

Barnens bästa-ansvarig

Barnens bästa-ansvarig är en nyckelfunktion som ansvarar för att samla in information när någon upptäckt att ett barn kan komma att behöva stöd. Det kan till exempel vara en pedagog på förskolan eller en rektor på skolan. Den som är barnens bästa-ansvarig ansvarar för att en djupare informationsinsamling så nära barnet som möjligt, därefter sker en bedömning. Vid behov kallar barnens bästa-ansvarig till ett samverkansmöte där barnet, vårdnadshavaren och berörda professioner deltar.

Samtyckesblankett Barnens bästa-ansvarig, ifyllbar (pdf) pdf, 115 kB.

Barnets plan

Barnets plan är en slags samverkanskarta som ska finnas tillgänglig för barnet och alla inblandade parter. I dokumentet Barnets plan beskrivs:

vilket stöd barnet och familjen ska få
när saker ska hända
vem som ansvarar för vad
kontaktpersoner.

Barnets plan ifyllbar, Region Kronoberg (pdf) Länk till annan webbplats.

Medarbetare berättar

I filmen beskriver medarbetare i Kronobergs län hur Kronobarnsmodellen uppkommit och hur modellen fungerar. Medverkande Erika Lagergren, länsgemensam processledare, Ragnhild Olsson, verksamhetsutvecklare, Längd cirka 5 minuter.

Proaktiv vård av sköra äldre

Den snabbt växande äldre befolkningen är en utmaning för hela sjukvårdssystemet. Flera regioner har inom primärvården infört äldrevårdsmottagningar som riktar sig till personer över 75 år med risk för försämrad hälsa och stora vårdbehov.

Införande av äldrevårdsmottagningar

Flera regioner har infört äldrevårdsmottagningar i primärvården. Mottagningarna vänder sig till personer över 75 år med risk för försämrad hälsa och stora vårdbehov. Genom hälsosamtal, individuell vårdplanering och direktkontakt fyller mottagningarna ett behov av mer trygghet och kontinuitet och bidrar på sikt till en stabilare hälsa. Genom en relativt liten insats som ett proaktivt arbetssätt innebär, går det att öka tryggheten hos sköra äldre samtidigt som behovet av sjukhusvård minskar.

En del av vardagssjukvården i Region Östergötland

I Region Östergötland har äldrevårdsforskning bedrivits sedan 2016. Ett pilotprojekt har visat att ett proaktivt och hälsofrämjande angreppssätt kring målgruppens hälsa kan minska antalet vårddagar i slutenvården. Arbetssättet är flexibelt och kan anpassas, men bygger i grunden på tre steg:

Identifiera – Systematiskt identifiera personer som är 75 år eller äldre och som löper risk för stora vårdbehov, är sköra eller har en förhöjd risk att bli inlagda på sjukhus.
Bedöm/gör åtgärder – Gör en skörhetsbedömning och ta fram en personcentrerad vårdplan för personens hälsa, utse en fast vårdkontakt.
Följ upp – Följ upp planen för att säkerställa kontinuitet och samordning. Hjälper insatserna personen som det var tänkt eller behöver något justeras?

En grundförutsättning är att systematiskt arbete med att identifiera personer som är 75 år eller äldre och som är sköra eller har en förhöjd risk att bli inlagda på sjukhus. I Östergötland har forskningsprojektet tagit fram en särskild prediktionsmodell för att identifiera dessa personer.

Skörhetsbedömning

De äldre bjuds in till samtal med sjuksköterska som gör en strukturerad skörhetsbedömning med stöd av PASTEL – ett formulär som ger en helhetsbild av personens hälsa. Fokus är patientens egna prioriteringar och samtalet ligger till grund för en fast vårdkontakt.

Efter samtalet bokas en teamträff. Under träffen går patienten tillsammans med berörda vårdprofessioner igenom resultatet och en personcentrerad vårdplan tas fram. Den här enklare formen av personcentrerad vårdplanering underlättar patientens delaktighet i sin egen vård och hälsa. Planen följs upp regelbundet för att säkerställa kontinuitet och samordning.

Basen för äldrevårdsmottagning

Region Östergötland har valt att införa äldrevårdsmottagningar som en del av den ordinarie verksamheten. Basen för en ny mottagning är:

En fast vårdkontakt och enkla kontaktvägar för patienten.
Teamarbete där patientens delaktighet är en utgångspunkt och sjuksköterska och läkare som känner patienten, deltar. Vid behov deltar personer från ett större nätverk av andra vårdprofessioner.

Inspiration och stödmaterial

SKR har även tagit fram en film som beskriver arbetssättet med äldrevårdsmottagningar i region Östergötland och samlat material som stöd för införande av arbetssättet.

Äldrevårdsmottagningar i Region Östergötland – forskning och praktisk vardag (pdf) pdf, 679 kB.

Hör Magnus Nord, forskare vid Linköpings universitet och distriktsläkare berätta om arbetet och forskningen inom proaktiv vård för sköra äldre. Inspelningen är från mars 2024.

Proaktiv vård för sköra äldre, Nära vård-podden Länk till annan webbplats.

Medarbetare berättar

I filmen berättar medarbetare i Region Östergötland om arbetet med att bedöma sköra äldre personer. Medverkande: Magnus Nordh, distriktsläkare och forskare, Anna Segernäs, verksamhetschef, Ann-Louise Bjurhamn, distriktssköterska. Längd cirka 5 minuter.

Ökad samverkan mellan primärvård och specialistvård

Primärvården ska utgöra grunden i vården och behöver därför samspela med den specialiserade vården. Region Jönköpings län har arbetat fram en modell med enkla kontaktvägar för att patienterna ska kunna få snabb och effektiv hjälp utifrån sina behov av vård.

Sömlösa vårdövergångar i Region Jönköpings län

Region Jönköpings län har utvecklat en modell för att skapa nya enkla kontaktvägar mellan primärvård och specialiserad vård. Med hjälp av en tydlig matris och enkla rutinbeskrivningar som regionen tagit fram, kan läkare i primärvården och den specialiserade vården tillsammans lösa gemensamma patientfrågor. Rutinerna lämnar utrymme för lösningar där grundinställningen är att vårdaktörerna tillsammans har ett gemensamt ansvar att hitta det som gör störst skillnad för den enskilda patienten.

Matrisens fyra kontaktvägar

De fyra kontaktvägarna mellan vårdaktörer bygger på hur pass angeläget patientärendet är:

Akutspåret
Att lösa akuta tillstånd tillsammans, utifrån vad som är bäst för patienten. Patienten kan till exempel få komma direkt från vårdcentralen till radiologen för värdering, eller bli direktinlagd på en avdelning, i stället för att hamna på akuten.
Det halvakuta spåret
Primärvården kan alltid nå den specialiserade vården under vardagar. Handlar patientärendet exempelvis om hjärtproblem, kan primärvårdsläkaren direkt få tag på en kardiologkonsult för rådgivning, i stället för att skriva en remiss.
Multidisciplinär konferens
För patienter med komplicerad problematik. Vilken läkare som helst kan ”dra i snöret”, när tidigare insatser för patienten inte har gett resultat. Berörda specialister, patient och närstående kallas till ett digitalt möte för att gemensamt komma fram till vilka åtgärder som blir bäst för patienten.
Tillgänglig primärvård
Ger ambulanssjukvården direkt hjälp vid akuta allmänna medicinska frågor så att patienten hamnar på rätt vårdinstans. Spåret innebär också att sjukhusläkare alltid kan få kontakt med primärvårdsläkare på en viss vårdcentral.

Inspiration och stödmaterial

SKR har tagit fram en film som beskriver arbetssättet med ökad samverkan mellan primärvård och specialiserad vård och samlat stödmaterial som tagits fram av Region Jönköpings län.

Stöd för införande av arbetssätt

Som stöd för arbetssättet har en introduktion som beskriver bakgrunden och syftet, samt rutinbeskrivningar tagits fram. Rutinbeskrivningarna beskriver när och hur de olika spåren ska användas.

Lyssna på experterna

”Nära vård startar och avslutar man inte – det är ett sätt att vara”. Det säger Pierre Cherfan, verksamhetschef Region Jönköpings län. I fyra spår har Region Jönköpings län infört enkla kommunikationsvägar mellan primärvård och slutenvård i hela regionen samtidigt. Region Kalmar har infört digital specialistkonsultation i primärvården och Åke Åkesson, verksamhetschef Borgholms hälsocentral, berättar om arbetssättet och vilka vinster det ger. Avsnittet är cirka 1 timme.

Att införa överallt, konsten att hitta en läkare och att kunna ringa varandra, Nära vård-podden Länk till annan webbplats.

Medarbetare berättar

Medarbetare från Region Jönköping berättar om hur primärvård och specialiserad vård börjat arbeta utifrån patientens behov, förmågor och förutsättningar med hjälp av bland annat rutinbeskrivningar. Medverkar gör Pierre Cherfan, överläkare och Madelene Ljungars, distriktläkare. Längd cirka 5 minuter.

Digitalisering – en viktig del i nya arbetssätt

Behovet av digitala lösningar som stöd i den nära vården i Sverige är stort, både när det gäller att skapa förutsättningar för personer att vara aktiva medskapare i sin vård, ta stort eget ansvar för sin hälsa och vara delaktiga i en sammanhållen vård och omsorg. Behoven är också stora för alla aktörer som ska jobba proaktivt och hälsofrämjande och ha förutsättningar att ge bästa möjliga vård och omsorg. Digitala lösningar har möjligheten att brygga de organisatoriska mellanrummen och underlätta samverkan. Fördjupa dig i ämnet:

Digitala möjligheter som stöd i den nära vården

Den här rapporten beskriver vägledande principer för att tillvarata potentialen i digitala lösningar och hur dessa stödjer omställningen till Nära vård.

Åtta områden, med extra stort behov av att med digitalisering stödja omställning till Nära vård, beskrivs utifrån vilken nytta de kan skapa samt förslag på insatser inom respektive område. Det handlar till exempel om digitalt stöd vid kronisk sjukdom, kunskapsstöd för patienter eller sammanhållen vårdplanering.

Digitala möjligheter som stöd i den nära vården Länk till annan webbplats.

Hur klickar vi med vården?

I rapporten “Hur klickar vi med vården? – En vetenskaplig studie av digitala och fysiska vårdkontakter utifrån användarmönster och patienters erfarenheter av primärvård”, presenteras aktuell kunskap om patienters användarmönster och erfarenheter av digitala och fysiska kontakter med primärvården.

Resultaten är tänkt att användas som faktaunderlag och stöd för vårdens utvecklingsarbete.

Hur klickar vi med vården? Länk till annan webbplats.

Egenmonitorering

Patienter kan med hjälp av digital teknik själv vara medskapare av sin egen vård hemma vid köksbordet. Det är en viktig del av omställningen till nära vård.

Egenmonitorering

Välfärdsteknik

För att hjälpa äldre personer och andra med funktionsnedsättning att leva självständigt, känna sig trygga och delaktiga i samhället kan verksamheter använda välfärdsteknik. Det kan handla om att införa mobila trygghetslarm, läkemedelsautomater, digitala lås eller hjälpa till med inköp online.

Välfärdsteknik Länk till annan webbplats.

Dokumenterad överenskommelse

Syftet med dokumenterad överenskommelse (tidigare kallat patientkontrakt) är att patienten och vårdgivaren tillsammans planerar och tar beslut om personens hälsa och vård. Den är inte ett formellt eller juridiskt bindande kontrakt, utan just en överenskommelse, som vården och patienten utformar tillsammans och som dokumenteras i journalen. Överenskommelsen säkerställer att både patienter och närstående deltar i planeringen av vårdinsatserna. Det innebär att personen medverkar i beslut om sin hälsa, vård och omsorg, bland annat genom att förmedla kunskap om sig själv och sina upplevelser och erfarenheter till medarbetare.

Innehållet i överenskommelsen ska spegla:

vad som är viktigt i livet för patienten samt dess förmågor, resurser, behov och erfarenheter
hur både patientens kunskap om sin hälsa och vård- och omsorgsgivarens professionella kunskap möts och tillvaratas
vad som ska ske i vård- och omsorgskontakterna
när det ska ske
vem patienten ska vända sig till.

Det ska vara tydligt både vad patienten ska göra och vad vården ska göra. I första hand ska den dokumenterade överenskommelse erbjudas patienter med omfattande och komplexa vårdbehov.

Överenskommelsens delar

Den dokumenterade överenskommelsen består av flera delar som tillsammans ska bidra till samförstånd och delat ansvar mellan patienten och vården. Det har tillkommit för att uppnå delaktighet, samordning, tillgänglighet och samverkan.

Sammanhållen planering och samverkan

Genom samverkan mellan berörda vårdaktörer ska patientens behov, aktiviteter och önskemål samordnas, för att ge en överblick. En patient med flera vårdkontakter ska enkelt kunna ta del av en sammanhållen planering, som minskar dubbelarbete och sparar tid för både patienten och vården. Både patienter och vård- och omsorgsgivare kommer framöver att kunna se den dokumenterade överenskommelsen på 1177 under ”Sammanhållen planering”.

Fast kontakt med vården och samordning

Hälso- och sjukvården ska ansvara för samordning och koordinering av vårdinsatserna genom en fast vårdkontakt. En fast vårdkontakt kan utses i alla verksamheter och ska ha ansvar för samordning. Syftet är att skapa tydlighet för patienten kring nästa steg i vård och behandling, för att ge trygghet, kontinuitet och helhet. I primärvården är fast vårdkontakt och fast läkarkontakt reglerade i lag.

Kan invånarna i ert län ta del av information om fast läkarkontakt? Här hittar du en checklista med frågor som ni som ni kan ställa er för att se om rätt rutiner finns på plats.

Checklista fast läkarkontakt (doc) docx, 127 kB.

Överenskommen tid och tillgänglighet

Det ska vara enkelt att ta kontakt med vården. Patienten ska kunna boka tider i samråd med vården eller på egen hand och på olika sätt, till exempel via webben. Tillgänglighet handlar även om att få vård inom rimlig tid när patienten behöver och kan, med nationella medicinska riktlinjer som utgångspunkt.

Stöd för att införa dokumenterad överenskommelse

Presentera - vad är dokumenterad överenskommelse? För att arbeta med och berätta om dokumenterad överenskommelse i olika sammanhang finns material framtaget som kan användas i verksamheten.

Digitalt dialogstöd

Dialogstödet är tänkt att användas vid samtal om personcentrering och dokumenterad överenskommelse (här med den gamla benämningen patientkontrakt) för ökad kunskap och förståelse, i grupp eller på egen hand.

Digitalt dialogstöd Länk till annan webbplats.

Metodstödet "7 frågor"

”7 frågor” ger en återkoppling på i vilken omfattning delarna i överenskommelsen är på plats och inom vilka områden förbättringar behöver göras. SKR har sammanställt de 7 frågorna på en A4-sida, att enkelt ha till hands vid patientmötet. Sidan är i PDF-format som kan skrivas ut. På samma sida finns även en bild som sammanfattar de olika delarna i den dokumenterade överenskommelsen.

Metodstöd 7 frågor, (pdf) pdf, 122 kB.

Guide till att driva förändring

Ett steg till är en guide med kunskapsunderlag om samskapande och om att driva förändring i komplexitet. Guiden innehåller också erfarenheter och reflektioner från att genomföra storskaliga förändringar och tips på teorier och arbetssätt. Guiden kan med fördel läsas tillsammans med handboken ”Att driva omställningen till Nära vård”.

Stödmaterial från regioner

Region Jönköpings län har tagit fram exempel på dokumenterade överenskommelser samt en granskningsmall.

Region Kronoberg har en informationsbroschyr om dokumenterad överenskommelse.

Informationsbroschyr till patienter - Vad är viktigt för dig?, Region Kronoberg (pdf) Länk till annan webbplats.

Samtal om dokumenterad överenskommelse

Nära vård-podden har två avsnitt som handlar om dokumenterad överenskommelse. I första avsnittet medverkar, från Region Jönköpings län; Elsa Ask, patientföreträdare, Charlotta Larsdotter, läkare och direktör Vårdcentralerna Bra liv och Sofia Persson, utvecklingsledare, sektionen folkhälsa och sjukvård. Avsnittet är 70 minuter.

Överenskommelse – tryggt, tydligt och säkert, del 1 Länk till annan webbplats.

Från Inera medverkar Sofie Zetterström, affärsområdeschef för 1177 och kunskapstjänster, samt Kristina Stensson Ljungdahl, strateg med fokus på Sammanhållen planering på 1177.se. Avsnittet är cirka 40 minuter.

Överenskommelse – sammanhållen planering 1177, del 2 Länk till annan webbplats.

OBS! Om begreppet patientkontrakt

Begreppet Patientkontrakt har ändrat benämning till dokumenterad överenskommelse men kan i övergången fortfarande finnas kvar exempelvis på olika webbplatser och i olika kunskaps- och beslutsstöd.

Vård- och omsorgskollen – stöd för personcentrerad uppföljning

Vård- och omsorgskollen är ett verktyg för att få återkoppling från personer som möter vård och omsorg. I ett trygghetsskapande samtal får vårdpersonalen veta hur personen upplever sina kontakter med vården, med fokus på trygghet, kontinuitet, delaktighet, tillgänglighet och samordning. Samtalet gör det också lättare att tidigt upptäcka behov.

Frågorna följer en gemensam mall som gör det enklare att genomföra samtalen och jämföra resultaten. Verktyget kan användas både i mötet med den enskilde och som stöd i verksamhetens kvalitetsarbete. Mer information finns på webbplatsen.

Vård- och omsorgskollen Länk till annan webbplats.

Samverkan med patienter, anhöriga och invånare

Att patienter, anhöriga och invånare samskapar sin vård är avgörande för personanpassad och kvalitativ omsorg. Det stärker välbefinnande och självbestämmande, förbättrar tillit, smärtlindring och vårdtider, samt skapar en mer meningsfull arbetsmiljö för personalen. Det minskar också risken för brister i samordningen. Det finns olika tillvägagångssätt för att inkludera patienter, anhöriga och invånare i vården och omsorgen.

Kunskapsstöd som stärker patientens egenkraft

Sydöstra sjukvårdsregionen har i ett projekt utforskat hur patientens egenkraft kan stärkas genom kunskapsstöd. Projektet är en del i den dokumenterade överenskommelsen med fokus på vad personen kan göra för sig själv och med hjälp av nätverk, utifrån vad som är viktigt för personen.

I filmen nedan diskuteras varför det är viktigt att utveckla patientens kunskapsstöd.

Medverkande: Lotta Håkansson, ordförande Reumatikerförbundet, Mats Bojestig, styrelseordförande nationellt system för Kunskapsstyrningen, Lisbeth Löpare Johansson, samordnare för Nära vård på SKR, Anette Nilsson, projektledare på SKR och Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare. Filmen är cirka 9 minuter.

Projektet har resulterat i:

Utveckling av patientens kunskapsstöd. En arbetsmodell med fyra steg, där steg ett testats i pilotprojekt.
Effektivare tjänster. Insikter om värdeskapande e-tjänster och digitalisering av patientinformation.
Samarbete med 1177. Förbättringar av information och verktyg för både patienter och vårdgivare.

Erfarenheterna kommer att tillvaratas i det fortsatta arbetet med omställningen till Nära vård med koppling till sammanhållen planering på 1177 – digital vy för dokumenterad överenskommelse.

Slutrapport för projektet Patientens egenkraft, Sydöstra sjukvårdsregionen Länk till annan webbplats.

Patientföreträdarutbildning

Funktionsrätt Sverige har tagit fram en patientföreträdarutbildning för att bidra till en tryggare patientföreträdarroll och möta den växande efterfrågan på patientens perspektiv i utvecklingen av framtidens vård. Utbildningen är till för den som ska bli patientföreträdare och för den som har haft olika uppdrag och vill lära sig mer. Andra målgrupper är beslutsfattare, personal i vården och övriga intresserade.

Patientföreträdarutbildningen, Funktionsrätt Sverige Länk till annan webbplats.

Ersättning till patientföreträdare

Inom kunskapsstyrningen har man tagit fram en rutin för patientmedverkan som bland annat innehåller rutin för ersättningsnivåer. Samma rutin gäller inom SKR.

Patientföreträdare i arbetsgrupper, Kunskapsstyrning Länk till annan webbplats.

Medborgardialog för Nära vård

En rapport som beskriver lärdomar från arbetet med att utveckla nya former för medborgardialog i glesbygd. Rapporten bygger på erfarenheter från arbetet Näsåker samskapar, där invånarna i samhället Näsåker tillsammans med region och kommun, arbetat med att utveckla Nära vård.

Näsåker samskapar - en utvecklande medborgardialog för Nära vård Länk till annan webbplats.

Ineras och SKR:s Patient- och brukarråd

Rådet bidrar till att nyttja och stärka patienters, brukares och närståendes kraft och perspektiv i utvecklingen av nya arbetssätt och tjänster.

Patient- och brukarråd, Inera Länk till annan webbplats.

Lärdomar och framgångsfaktorer

Förändrade arbetssätt är en viktig del av förflyttningen till en Nära vård. Om man lyckas ställa om till nya arbetssätt beror på en mängd olika aspekter, och den stora frågan som ofta ställs är ”hur får vi det att hända – att vårdsystemet faktiskt ställs om?”. I det utvecklingsarbete som pågår i kommuner och regioner finns ett antal framgångsfaktorer:

Att i samverkan tillsammans se ”hela vårdsystemet” – inte bara den egna delen av verksamheten.
Utveckla en gemensam vårdlösning där ni tillsammans utgår från invånarens bästa
Led och följ upp för att lära tillsammans kommuner och region i länet.
Integrera Nära vårds fokusförflyttningar i ordinarie styrning.
Nära vård säkra alla beslut – arbeta långsiktigt.
Utbilda i personcentrering och utvärdera löpande hur ni arbetar personcentrerat.
Utgå från invånarens perspektiv och befolkningens behov.
Samskapa tillsammans över organisationsgränser och med invånare/patienter/brukare och närstående.
Prioritera arbetet med sammanhållen planering på 1177 – dokumenterad överenskommelse.
Skapa stödjande strukturer, till exempel införandestöd.
Efterfrågan av resultat

Framgångsfaktorerna för att få det att hända, har kommit fram genom olika exempel på samverkan och effekter av den, läs mer:

Omställningen till nära vård - från idé till verklighet (pdf) pdf, 155 kB.

Nära vård tar form – röster runt om i landet

Det finns många berättelser om hur Nära vård tar form i praktiken. Här har vi samlat ett par röster från olika platser i Sverige. Längd: Drygt fem minuter.

Publiceringsinformation

Senast uppdaterad: 13 februari 2026

Först publicerad: 15 september 2025

Kontaktformulär SKR

Innehåll på sidan

Kontinuitet och teamarbete i primärvård
Samordning utifrån barnets fokus
Proaktiv vård av sköra äldre
Ökad samverkan mellan primärvård och specialistvård
Digitalisering – en viktig del i nya arbetssätt
Dokumenterad överenskommelse
Vård- och omsorgskollen – stöd för personcentrerad uppföljning
Samverkan med patienter, anhöriga och invånare
Lärdomar och framgångsfaktorer

Till toppen av sidan

Scroll progress: