Det här är Nära vård

Nära vård är ett nytt sätt att arbeta med hälsa, vård och omsorg. När arbets­sätten utgår från invånarens perspektiv skapas en närmare och mer tillgänglig vård. Dessutom förbättras medarbetarnas arbetsmiljö och resurserna räcker till fler.

Målbilden för omställningen till Nära vård

Målbilden för omställningen till Nära vård formuleras i riks­dagens proposition som beslutades i november 2020:

Hälso- och sjukvården bör ställa om så att primärvården är navet i vården och samspelar med annan hälso- och sjuk­vård och med socialtjänsten.

Målet med omställningen av hälso- och sjukvården bör vara att patienten får en god, nära och samordnad vård som stärker hälsan. Målet bör också vara att patienten är delaktig utifrån sina förutsättningar och preferenser och att en effek­tivare användning av hälso- och sjukvårdens resurser ska kunna uppnås.

Illustration med en beskrivning av Nära vård.

Fyra fokusförflyttningar

Omställningen till Nära vård innebär ett förändrat förhållningssätt, där vi flyttar fokus och utgår från invånarens perspektiv genom nya sätt att arbeta. Det kan sammanfattas i fyra fokusförflyttningar:

1. Fokus på person och relation

Från fokus på organisation till fokus på person och relation. Det innebär att man utgår från:

  • patientens/brukarens individuella förutsättningar, förmågor och behov och bidra till trygghet.
  • att relationer är centrala för kvalitet och effektivitet.

2. Aktiv medskapare

Från invånare och patienter som passiva mottagare till aktiva medskapare. Det innebär att man:

  • skapar tillsammans med invånare, patienter och brukare.

3. Samordning utifrån personens fokus

Från isolerad vård och omsorgsinsatser till samordning utifrån personens fokus. Det betyder att man:

  • utgår från det bästa för patienten/brukaren i hela vård- och omsorgsprocessen.
  • främjar gemensamt ansvarstagande och tillit.
  • skapar förutsättningar för jämlik vård och omsorg.

4. Proaktiv och hälsofrämjande

Från reaktiv till proaktiv och hälsofrämjande. Det gör man för att:

  • hälsofrämjande, förebyggande och proaktiva insatser är det mest hållbara arbetssättet.
  • skapa förutsättningar för självständighet och livskvalitet.
  • skapa förutsättningar för jämlik hälsa.

Primärvården är navet

I den nära vården ska primärvården utgöra navet, den vårdnivå som finns närmast invånaren och bidrar till trygghet och hälsa. Både kommuner och regioner är huvudmän för primärvården och tar ansvar för att förverkliga primärvårdens grunduppdrag – att svara för behovet av medicinsk bedömning och behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver särskilda medicinska eller tekniska resurser, eller annan särskild kompetens (2 kap. 6 § HSL).

Utifrån uppdraget har kommuner och regioner verksamhet inom olika områden till exempel:

  • kommuner – stödverksamhet LSS, särskilt boende för äldre, hemsjukvård, socialpsykiatri
  • regioner – mödrahälsovård, barnhälsovård, ungdomsmottagningar, vårdcentraler, 1177

Primärvården har ett viktigt uppdrag att samverka med andra delar av hälso- och sjukvården. Den ska också samverka med till exempel socialtjänst och civilsamhället. Mellanrummen i bilden nedan beskriver den nära vården, en form av samverkanssystem som bildar ett kitt mellan olika verksamheter.

En illustrerad bild som visar på de olika aktörerna som är involverade i Nära vård.

Person­centrering

Personcentrering är ett etiskt förhållningssätt och kärnan i Nära vård. En personcentrerad vård och omsorg tar hänsyn till hela människan – inte ett smalt fokus på sjukdom eller symptom, utan också på personens förmågor, vilja, hälsa, välbefinnande, sociala och kulturella sammanhang.

Personcentrering innebär att utgå från den unika personen i alla delar av vård- och omsorgsprocessen. Det gäller både innan, under, mellan och efter ett vårdmöte eller kontakt. Det handlar till exempel om att:

  • skapa enkla och tydliga kontaktvägar in i vården
  • vårdpersonal och patienter tar gemensamma beslut om vård och behandling
  • vården ger stöd till patientens egenvård.

Personcentrering handlar också om att ta tillvara patienter och närståendes erfarenheter och kunskaper i vårdmötet och i utform­ningen av hälso- och sjukvården och omsorgen.

Personcentrering kan även vara ett medel för att uppnå andra värden som bättre arbetsmiljö, högre kvalitet eller effektivitet.

Om personcentrering, avsnitt 10, Nära vårdpodden Länk till annan webbplats.

Vad är viktigt för dig?

Frågan fångar kärnan i personcentreringens filosofi, bjuder in till en meningsfull dialog och används alltmer för att skapa förutsättningar för god vård och omsorg.

Presentationsmaterial

Presentationsmaterial för dig som ska berätta om Nära vård och hur vi ställer om hälso- och sjukvård samt omsorg till en hållbar och person­centrerad vård.

Presentationen finns även på engelska med talarmanus på svenska

Person-centred and integrated care (pptx) pptx, 27 MB.

Filmer om Nära vård

Nära vård är en kort film som beskriver Nära vård och varför omställ­ningen är nödvändig. Den kan användas för att introducera Nära vård för medarbetare, politiker och andra som jobbar med omställningen. Längd: 2 minuter.

SKR:s samordnare Lisbeth Löpare Johansson presenterar Nära vård

En föreläsning uppdelad i sju delar. Filmen kan med fördel användas i undervisning eller av arbetsgrupper för att ha samma grundförutsättningar vid samtal om Nära vård. Längd: 42 minuter.

Filmen är uppdelad i sju delar (se markeringar i filmens nederkant); bakgrund, utveckling, nuläge, uppföljning, nya arbetssätt, överens­kommelse, framgångsfaktorer.

Publiceringsinformation

Innehåll på sidan