Här sammanställer SKR resultat och analys från enkäten om miljö- och hälsoskydd 2023. Svaren avser hur det såg ut 1 januari 2023 om inget annat anges.

SKR undersöker ungefär vart fjärde år bland annat hur landets miljö- och hälsoskyddskontor använder SKR:s taxeunderlag, och hur kommunerna valt att organisera sig. Den senaste gången intresserade vi oss särskilt för kompetensförsörjning och hur man samverkar.

Nyckeltal

Handläggningskostnad per timme

Resultatet av enkäten visar att den genomsnittliga handläggningskostnaden för miljötillsyn var 1 129 kr/h i januari 2023. Det är en ökning med 15 % jämfört med 2019. Genomsnittet för livsmedelskontroll (årlig kontrollavgift) var 1 260 kr/h i januari 2023, vilket är en ökning med 13 % jämfört med 2019. Grafen visar att det var många fler kommuner som låg i de lägre spannen 2014 jämfört med senare år, och för miljötillsynen är spridningen större 2023 än 2019, med färre kommuner i varje spann.

Miljötillsyn

Handläggningskostnad per timme, miljö- och hälsoskyddstillsyn för åren 2014, 2018 och 2023.

Livsmedel

Handläggningskostnad per timme, livsmedelskontroll för åren 2014, 2018 och 2023.

Den genomsnittliga handläggningskostnaden per timme har ökat mer än den genomsnittliga kostnadsökningen (KPI) för 2019–2023. Det innebär att kommunerna i högre grad tar betalt för sina kostnader för tillsyn och kontroll 2023 än 2019.

Kostnadstäckning

Den självskattade genomsnittliga kostnadstäckningen varierar stort inom varje myndighetsområde. Resultaten visar en genomsnitt kostnadstäckning inom miljö- och hälsoskydd på 49 % (12–100 %) och livsmedelskontroll 65 % (6–100 %). Det innebär en liten minskning jämfört med svaren i enkäten 2019 (då 53 % respektive 70 %).

Den självskattade kostnadstäckningen ger en god indikation på hur den genomsnittliga kostnadstäckningen ser ut. Det visar att kommunerna har störst möjlighet att kostnadstäcka livsmedelskontrollen, följt av miljöskyddstillsynen.

Då det är den självskattade kostnadstäckningen som anges, finns det skillnader mot vad statistiken i Kolada visar. Miljöchefer inkluderar tillsynsavgifter från kommunala tillsynsverksamheter i kostnadstäckningen, till skillnad från hur uppgifterna i Kolada beräknas.

SKR ser kostnadstäckning som ett mått på hur stor del av förvaltningens, eller kontorets, hela arbete som finansieras av tillsynsintäkter. Ett viktigt sätt för kommuner att kunna öka sin kostnadstäckning är att ha bra rutiner och diskutera igenom förutsättningarna för avgiftsfinansiering med sina förtroendevalda.

Antal tjänster

Resultatet visar att antalet tjänster 1 januari 2023 var i genomsnitt 9,1 tjänster för miljö- och hälsoskyddstillsyn och 3,0 tjänster för livsmedelskontroll inför 2023 (200 svarande kommuner). Det är ungefär lika stora resurser som kommunerna planerade inför 2019, men svaren i enkäten avsåg då antal årsarbetskrafter (8,6 respektive 2,9 årsarbetskrafter). SKR bytte nyckeltalet ”årsarbetskrafter” till ”antal tjänster” 2023, efter inspel från kommuner, för att dessa uppgifter är lättare att ta fram. Ju fler tjänster desto större andel av arbetet läggs på det aktuella verksamhetsområdet.

Nästan alla svarande kommuner har tagit fram en behovsutredning för myndighetsarbetet inom miljöbalkens område (98 %), och en kontrollplan för myndighetsarbetet inom livsmedelskontroll (99 %).

Organisation

Majoriteten av de 190 svarande kommunerna anger att det finns en myndighetsnämnd för miljöbalkstillsyn och livsmedelskontroll. Den vanligaste formen är myndighetsnämnd där bygg- miljö- och/eller planärenden ingår (56 %). En knapp femtedel (18 % respektive 17 %) har rena miljö- och hälsoskyddsnämnder och ungefär lika stor andel omfattas av ”annan nämnd”.

I ”annan nämnd” finns svar om till exempel samhällsbyggnadsnämnd eller nämnd med ansvar för bygg, miljö, hälsoskydd, livsmedel, alkohol, tobak, receptfria läkemedel, lotterier och brandtillsyn (LSO). Uppgifterna i ”annan nämnd” skiljer sig åt mellan kommunerna, en stor andel har ansvar för många olika verksamhetsområden. Enkäten visar att ju större kommun desto mer specialiserad förvaltning och nämndsorganisation. Inom ramen för ”annan nämnd” är det 18 kommuner som svarat att de har nämnd tillsammans med fastighets- eller teknikärenden, respektive med räddningstjänstärenden.

Diagram 1: Under vilket politiskt organ behandlas miljöbalkstillsyn i er kommun?

Svarande kommuner: 190.

Diagram 2: Under vilket politiskt organ behandlas livsmedelskontroll i er kommun?

Svarande kommuner: 190.

En majoritet av kommunerna svarar att drift och tillsyn över verksamheter med kommunalt huvudmannaskap inte hanteras av samma nämnd (86 %). Av de som svarar att drift och tillsyn hanteras av samma nämnd (14 %), anger de flesta (9 %) att kommunen har politiskt beslutade rutiner för att undvika jäv vid myndighetsutövning. Några svarar nej (2 %) och några svarar att man inte vet (2 %).

Trenden har gått från flest renodlade miljö- och hälsoskyddsnämnder till mer sammanslagna nämnder. Behovet av rutiner har därför ökat.

Diagram 3: Hanteras drift och tillsyn över verksamheter med kommunalt huvudmannaskap av samma nämnd?

Svarande kommuner: 190.

Diagram 3b: Har er kommun politiskt beslutade rutiner för att undvika jäv vid myndighetsutövning?

De kommuner som svarade "ja" i diagram 3 ombads även svara på frågan i diagram 3b.

Svarande kommuner: 26.

Om en nämnd ansvarar dels för myndighetsutövningen inom miljö-, hälsoskydd och livsmedel, dels för drift- och underhållsfrågor, finns risk för jäv. Sådana jävssituationer är svåra att hantera korrekt. Ett sätt är att inrätta en jävsnämnd som kan hantera problemet med dubbla roller.

Kommunen behöver ha politiskt beslutade och tydliga rutiner för att hantera situationer där kommunen både är sökande/part och beslutande myndighet.

Diagram 4: Har er kommun politiskt beslutade rutiner för att undvika jäv vid myndighetsutövning vid miljöbalkstillyn?

Svarande kommuner: 181.

Resultaten visar att 65 % av 181 svarande kommuner har politiskt beslutade rutiner för att undvika jäv vid myndighetsutövning av miljöbalkstillsyn, 23 % har det inte och 12 % vet inte.

Diagram 5: Har er kommun politiskt beslutade rutiner för att undvika jäv vid myndighetsutövning vid livsmedelskontroll?

Svarande kommuner: 182.

Andelen kommuner som har politiskt beslutade rutiner för att undvika jäv vid myndighetsutövning är högre för livsmedelskontroll, 68 %.

Diagram 6: Av vem är miljöchefen (eller motsvarande) anställd?

Svarande kommuner: 183.

Resultaten visar att av 189 svarande kommuner är var fjärde miljöchef eller motsvarande (25 %) anställd av kommunchefen/kommundirektören och var femte av en nämnd för miljö-, hälsoskydd och livsmedel.

Sammanfattningsvis är det ett antal kommuner med miljöchef (eller motsvarande) som är anställd av en nämnd som också ansvarar för drift av kommunal verksamhet av något slag som saknar beslutade rutiner för att undvika jäv vid myndighetsutövning. För miljöbalkstillsyn rör det sig om 9 kommuner, därtill 1 kommun som inte vet hur det förhåller sig. För livsmedelskontroll är det 8 kommuner, därtill 1 kommun som inte vet hur det förhåller sig.

Kompetensförsörjning

Enkätfråga

Har ert miljökontor en strategi eller plan för kompetensförsörjning avseende myndighetsutövning?

Diagram 1a: Miljöbalkstillsyn

Svarande kommuner: 184.

Diagram 1b: Livsmedelskontroll

Svarande kommuner: 184

Resultaten av enkäten visar att majoriteteten av de svarande kommunerna har en strategi eller plan för kompetensförsörjning, både för myndighetsutövning inom miljöbalkstillsyn och livsmedelskontroll. Andelen är större för livsmedelskontroll (63 %) än för miljöbalkstillsyn (52 %).

Tabell 1: Vad består ert miljökontors kompetensförsörjningsplan av?

Svarande kommuner: 184

Resultatet visar att miljökontorens kompetensförsörjningsplaner innehåller olika delar. Vanligast är att försörjningsplanen innehåller kompetenskartläggning (40 %), följt av plan för vidareutbildning av handläggare/inspektörer (35 %) och budget för vidareutbildning av handläggare/inspektörer (20 %). De kan även innehålla alla tre, eller andra delar.

Diagram 2: Vid nyanställning, hur anser miljökontoret att det är att hitta och anställa personal med rätt kompetens?

Resultaten visar att många miljökontor bedömer att det är svårt att hitta och nyanställa personal med rätt kompetens. Av 187 svarande kommuner anser 81 % att det är svårt, 13 % anser att det är varken lätt eller svårt, 4 % att det är enkelt och 2 % kan inte bedöma.

Samverkan

Enkäten skickades ut till 244 miljökontor eller motsvarande (till 28 samverkansorganisationer i form av kommunalförbund eller gemensam nämnd, samt resterande 216 kommuner). Frågorna avsåg vilka förhållanden som rådde den 1 januari 2023. Svarsfrekvensen på hela enkäten var 86 % (209 av 244 svar). På frågan om man samverkar formellt med andra eller inte inkom 187 svar.

Så många kommuner samverkar

• 148 kommuner (fördelat på 113 organisationer) svarar att de samverkar på ett organiserat sätt med andra kommuner inom myndighetsutövningen 2023.
• År 2019 svarade 111 kommuner att de samverkade formellt med andra kommuner vad gäller myndighetsutövningen inom miljö-, hälsoskydds- och livsmedelsområdet.
• Samverkan genom gemensam nämnd har minskat från 33 svarande kommuner till 24 svarande kommuner, mellan 2019 och 2023. Det är en minskning med 27 %.
• Antal kommuner som svarat att man samverkar genom kommunalförbund har ökat från 14 till 21 kommuner mellan 2019 och 2023. Det är en ökning med 33 %. Mellan två och fem kommuner ingår i varje kommunalförbund.

Diagram: På vilket sätt samverkar ni med andra kommuner?

Diagrammet visar hur många kommuner som svarat att man samverkar med andra kommuner och på vilka sätt, 2023 jämfört med 2019.

Samverkan olika omfattande i olika län

Vid en jämförelse av hur utbredd kommunernas samverkan är totalt sett framgår att samverkan är störst i fyra län oavsett samverkansform. Dessa är Västra Götaland (28 kommuner), Skåne (22 kommuner), Västerbotten (11 kommuner) och Värmlands län (11 kommuner). Detta utgör 57 % av kommunerna i Västra Götalands län, 67 % av kommunerna i Skåne län, 69 % av Värmlands kommuner och 73 % av Västerbottens kommuner.

Diagram: Antal kommuner som samverkar organiserat när det gäller myndighetsutövningen 2023

Diagrammet visar antal kommuner som svarat att man samverkar organiserat inom myndighetsutövningen, per län 2023.

När det gäller samverkan i form av gemensam nämnd och kommunalförbund ser länsutbredningen lite annorlunda ut. Det är flest kommuner i Västra Götalands län som har gemensam nämnd (6 kommuner) följt av 4 kommuner i Jönköpings län respektive Örebro län.

Diagram: Antal kommuner med gemensam nämnd, per län (2023)

Diagrammet visar antal kommuner som svarat att man har gemensam nämnd, per län 2023.

Av de 21 kommunalförbunden är det flest kommuner i Västra Götalands län (9 kommuner) följt av 7 kommuner i Skåne län, 3 kommuner i Blekinge län och 2 kommuner i Västmanlands län, som samverkar i kommunalförbund.

Diagram: Antal kommuner med kommunalförbund, per län (2023)

Diagrammet visar antal kommuner som svarat att man samverkar genom kommunalförbund, per län 2023.

Enkätsvaren visar att flest kommuner avtalssamverkar i Västra Götalands län (22 kommuner), följt av 17 kommuner i Skåne län, 11 stycken i Västerbotten län och 9 kommuner i Värmlands län. Procentuellt innebär det att avtalssamverkan sker i 45 % av kommunerna i Västra Götaland, i 52 % av kommunerna i Skåne, i 73 % av kommunerna i Västerbotten och i 56 % av kommunerna i Värmland. Avtalssamverkan finns i 18 län, men i tre län saknas avtalssamverkan helt inom miljö- och hälsoskyddsområdet, och dessa är Gotland, Uppsala och Örebro län.

Avtalssamverkan

Avtalssamverkan är det vanligaste sättet att samverka. 114 kommuner har svarat att de har avtalssamverkan 2023. Det har skett en ökning med 75 procent (+ 49 kommuner) sedan 2019, då 65 kommuner svarade att man hade avtalssamverkan.

Diagram: Antal kommuner som avtalssamverkar, per län 2023

Diagrammet visar antal kommuner som svarat att man har avtalssamverkan, per län 2023. Procentuellt har Västerbottens län flest kommuner som avtalssamverkar (73 %).

Antal tjänster i kommuner med avtalssamverkan

Miljö- och hälsoskydd

Resultaten visar att i kommuner med upp till 5 tjänster (inom miljö- och hälsoskydd) är det 42 % som avtalssamverkar. Antal kommuner som avtalssamverkar inom miljö- och hälsoskydd ökar ju färre tjänster kommunen har.

Det finns troligen större vinster för mindre myndigheter att samverka, än vad det finns för de största. Det som brukar ge störst effekt vid samverkan är säkring av kompetens, ekonomi och likvärdighet.

Diagram: Antal tjänster (miljö- och hälsoskydd) i avtalssamverkande kommuner 2023

Diagrammet visar hur stor andel av kommunerna som avtalssamverkar inom miljö- och hälsoskydd, vid visst antal tjänster 2023.

Livsmedel

En majoritet av kommunerna som avtalssamverkar inom livsmedel (87 %) har upp till 5 tjänster. Upp till 3 tjänster är det 70 % som avtalssamverkar. Antalet kommuner som avtalssamverkar är högre ju färre tjänster kommunen har.

Diagram: Antal tjänster (livsmedel) i avtalssamverkande kommuner 2023

Diagrammet visar hur stor andel av kommunerna som avtalssamverkar inom livsmedel, vid visst antal tjänster 2023.

Kraven på samverkan inom livsmedelskontroll gäller myndigheter (LIVSFS 2005:21 ) om det behövs för att ha tillräcklig kompetens, resurser och beredskap. Livsmedelsverket anser att detta kan vara svårt att uppnå under 3 årsarbetskrafter. Det följs upp genom revisioner och myndighetsrapportering. Sedan 2019 följer Livsmedelsverket särskilt upp avtalssamverkan för att se om detta verkligen ger effekt.

I ett utdrag från rapporten om livsmedelskontroll 2022 (L 2023 nr 09-Sveriges livsmedelskontroll 2022, Livsmedelsverket) står det:

Det finns samtidigt flera utmaningar inom livsmedelskontrollen. En av dem är att det fortfarande finns många små kontrollorganisationer. Kontrollen blir sårbar och kan exempelvis påverkas när någon blir sjuk eller är borta av annan anledning. Under 2022 hade 181 kommunala kontrollorganisationer mindre än 1 500 tilldelade kontrolltimmar inom tillverkning, distribution och försäljning. Det motsvarar organisationer som har mindre än tre årsarbetskrafter. Av dessa saknade 112 samverkansavtal med andra kontrollmyndigheter, som är ett sätt att minska sårbarheten i verksamheten.

Sveriges livsmedelskontroll 2022 (PDF), Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.

Därför ökar avtalssamverkan

De senaste åren har många kommuner valt att ingå avtalssamverkan i syfte att klara tillsynsuppdraget. Erfarenheter och lärdomar från andra kommuner gör att fler och fler provar den här formen för att samverka.

Det är glädjande och positivt att fler och fler av landets kommuner avtalssamverkar i syfte att stärka sin tillsynskapacitet. Det är kul att så mycket händer ute hos våra medlemmar. Avtalssamverkan är ett utmärkt sätt att arbeta tillsammans inom avgränsade områden och samtidigt behålla kontrollen över verksamheten.

Ann-Sofie Eriksson, sektionschef SKR

Kommunal avtalssamverkan: Tillsyn och prövning

Kommunal avtalssamverkan, del 1: Tillsyn och prövning (PDF) Länk till annan webbplats.

SKR har tagit fram en rapport om avtalssamverkan med fokus på tillsyn och prövning som avser att underlätta för kommuner och regioner att använda möjligheterna till avtalssamverkan. Innehållet behandlar de vanligast förekommande rättsliga och praktiska frågeställningarna och ger exempel på hur de kan lösas i praktiken vid samverkan.

Sakområden där samverkan sker

I årets enkät uppger 127 kommuner att de samverkar inom miljö- och hälsoskyddstillsyn och lika många kommuner samverkar inom livsmedelskontroll 2023, men det rör sig inte alltid om samma kommuner.

Av svaren framgår att några kommuner endast samverkar inom miljö- och hälsoskyddstillsyn och några endast inom livsmedelskontroll.

Av de som svarade 2019 var det 41 kommuner som inte svarade likadant 2023, och det är 64 andra kommuner som börjat samverka inom livsmedelskontroll 2023, vilket tyder på en utveckling av vilka som samverkar.

Diagram: Inom vilka områden samverkar ni med andra kommuner?

Diagrammet visar hur många kommuner som svarat att man samverkar inom miljö- och hälsoskyddstillsyn respektive livsmedelskontroll 2019 respektive 2023.

Geografisk spridning av samverkan

Vid en jämförelse av var i landet kommunernas samverkan sker, framgår att samverkan inom miljö- och hälsoskyddsområdet är som mest utbrett bland kommuner i Västra Götalands-, Skåne-, Värmlands- och Västerbottens län. Samma trend gäller samverkan inom livsmedelskontroll, men antal kommuner skiljer sig något. Det som sticker ut i svaren är att kommunerna i Stockholms län samverkar mer inom livsmedelskontroll (sex kommuner) än inom miljö- och hälsoskydd (tre kommuner). Det omvända gäller kommunerna i Gävleborgs län, enligt enkätsvaren.

Diagram: Antal kommuner som samverkar, per län 2023

Diagrammet visar hur många kommuner som svarat att man samverkar inom miljö- och hälsoskyddstillsyn respektive livsmedelskontroll, per län 2023.

Samverkan inom andra områden

Enligt enkätsvaren sker även samverkan inom andra områden. 64 kommuner svarar att de samverkar inom andra områden 2023.

Det vanligaste är samverkan mellan kommuner inom tillsyn av alkohol och tobak. Ytterligare områden för samverkan är till exempel inom plan- och byggområdet, räddningstjänst, dricksvatten, tillsyn av receptfria läkemedel, sprängämnesprekursorer (ämnen för att tillverka sprängmedel), lantbruk, naturvård, miljöövervakning med mera.

Diagram: Antal kommuner som samverkar inom andra områden, per län (2023)

Diagrammet visar hur många kommuner som svarat att man samverkar inom andra områden, per län 2023.