Mänskliga rättigheter som grund i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter är både ett mål och ett verktyg för att utveckla offentlig verksamhet. Vi stödjer kommuner och regioner i att integrera mänskliga rättigheter i styrning och ledning – för att de internationella åtagandena Sverige har gjort ska få genomslag i praktiken.

Målet är att de internationella åtaganden som Sverige har gjort ska få genomslag och vara hållbara över tid. Det handlar inte bara om att skydda människors rättigheter, utan också om att visa hur ett arbete som stärker dessa kan gå till. Mänskliga rättigheter är både ett mål i sig och ett verktyg för att utveckla den offentliga verksamheten.

Vi har tillsammans med kommuner och regioner utvecklat former för hur ett systematiskt arbete för att stärka mänskliga rättigheter kan integreras i styrning och ledning på lokal och regional nivå. Ta del av erfarenheter och exempel.

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning Länk till annan webbplats.

Utbildningar inom mänskliga rättigheter

SKR har utvecklat olika utbildningsmaterial som kan användas av kommuner och regioner. Utbildningarna är främst framtagna för förtroendevalda eller tjänstepersoner som till exempel arbetar som utbildare eller strateger inom mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet.

Lokal utbildning för ökad integrering

Lokal utbildning för ökad integrering av mänskliga rättigheter (MR) i styrning och ledning. På uppdrag och utifrån syfte och mål erbjuder SKR ett anpassat program åt kommuner och regioner. Utbildningen kan genomföras digitalt eller på plats i kommunen eller i regionen.

Lokal utbildning inom mänskliga rättigheter Länk till annan webbplats.

E-utbildning i samarbete med Uppsala universitet

En kostnadsfri e-utbildning för att öka kunskapen inom mänskliga rättigheter för dig som verkar i svensk offentlig verksamhet. SKR och Uppsala universitet har tagit fram utbildningen i samverkan.

E-utbildning inom mänskliga rättigheter Länk till annan webbplats.

Till e-utbildningen finns en handledning som innehåller beskrivningar av e-utbildningens innehåll och olika delar. Du har nytta av handledningen oavsett om du går utbildningen enskilt eller i grupp. Om du är ledare för en grupp kan du använda handledningen som ett stöd i lokal utbildning.

Handledning e-utbildning mänskliga rättigheter (PDF) pdf, 812 kB.

Praktiska övningar

Till e-utbildningen finns också en bank med olika praktiska övningar som en fördjupande del i utbildningen. De är framtagna och kvalitetsgranskade av respektive organisation.

Öva principer med rättighets­kort­leken

Principerna om universalism och odelbarhet är grundläggande för mänskliga rättigheter. Det innebär att mänskliga rättigheter gäller för alla människor och att rättigheterna hänger samman och är beroende av varandra.

För att illustrera hur de mest grundläggande principerna för mänskliga rättigheter fungerar i praktiken har vi tagit fram en kortlek som utgår från mänskliga rättigheter. Du kan ladda ner kortleken som PDF - skriva ut den i A4- format och klippa isär korten. Arbeta gärna i mindre grupper och diskutera tillsammans hur rättigheterna hänger samman och är beroende av varandra.

Rättighetskortlek med instruktion (PDF) pdf, 673 kB.

Instruktion till övning med rättighetskortleken

  1. Dela in er i mindre grupper, minst två och två.
  2. Varje grupp får nu fem minuter på sig att välja ut ett enda kort som får representera den för gruppen allra viktigaste rättigheten. När fem minuter har gått måste gruppen ha enats om en mänsklig rättighet.
  3. Diskutera tillsammans – låt grupperna motivera sina val och prioriteringar.
  4. Nästa runda – nu får grupperna fem minuter till på sig att välja ytterligare två rättigheter.
  5. Diskutera tillsammans – låt grupperna motivera sina slutgiltiga val av de tre mänskliga rättigheter som har valts ut:
  • Hur hänger de tre rättigheterna samman med varandra?
  • Hur resonerade grupperna när de valde bort andra rättigheter?
  • Kan vi säkerställa alla människors tillgång till de valda rättigheterna om vi inte säkerställer tillgången till de rättigheter vi tvingats välja bort?

Syftet med övningen är att visa och få till en diskussion om hur rättigheterna hänger samman med varandra, och hur flera faller bort om vi tvingas prioritera mellan mänskliga rättigheter.

Titta på vilken typ av artiklar som valts i grupperna. Är det företrädesvis positiva rättigheter – som exempelvis rätt till vård, utbildning eller bostad; eller negativa rättigheter – som exempelvis religionsfrihet, yttrandefrihet, skydd mot godtyckliga frihetsberövanden eller förbud mot slaveri?

Strategiskt arbete med mänsk­liga rättig­heter

MR-plattformen – ett utvecklingsverktyg

Vi har utvecklat den så kallade MR-plattformen, som omfattar idéer, uppslag, kännetecken och kriterier för kommuner och regioner som vill integrera mänskliga rättigheter i arbetet. Ambitionen är att den ska fungera som en utgångspunkt och ett utvecklingsverktyg när ledningen i politik och förvaltning vill stärka det egna arbetet med mänskliga rättigheter på lokal och regional nivå. Den kan även fungera som ett uppslagsverk och en inspirationskälla. Utgångspunkten i plattformen är kommunens och regionens grundläggande uppdrag som

  • samhällsaktör
  • demokratiaktör
  • välfärdsaktör
  • arbetsgivare

Med hjälp av plattformen tydliggörs hur dessa uppdrag och det kommunala kärnuppdraget kopplas till säkerställandet av mänskliga rättigheter.

Plattform för policy- och verksamhetsutveckling Länk till annan webbplats.

Tio exempel på MR i praktiken

SKR har tillsammans med kommuner och regioner tagit fram en skrift med tio verksamhetsnära exempel på arbete med mänskliga rättigheter. De är kopplade till MR-plattformens principer för rättighetsbaserat arbetssätt. I skriften får läsaren ta del av exempel som visar på hur ett systematiskt arbete med mänskliga rättigheter kan gå till.

Mänskliga rättigheter i praktiken Länk till annan webbplats.

Rättighetsbaserat arbetssätt

I den här skriften får ni ta del av hur ett antal kommuner och regioner har tillämpat rättighetsbaserat arbetssätt som möjliggör ett systematiskt arbete med mänskliga rättigheter.

Rättighetsbaserat arbetssätt Länk till annan webbplats.

Metod för att stärka rättssäkerhet och delaktighet

Kärnuppdraget i kommuner och regioner omfattar i många fall mänskliga rättigheter, och MR-arbetet kan användas både som mål och medel för en bra och jämlik verksamhet. Ett rättighetsbaserat arbetssätt utgår ifrån principerna om icke-diskriminering och jämlikhet, deltagande och inkludering samt transparens och ansvar.

  • Ett rättighetsbaserat förhållningssätt handlar om att tänka om och sätta rättighetsbäraren i centrum.
  • Med ett rättighetsbaserat arbetssätt kan rättssäkerhet och kostnadseffektivitet öka genom satsningar på rätt insatser.
  • Tilliten ökar, både mellan människor och till det demokratiska systemet.
  • Med ett rättighetsbaserat arbetssätt kan kommuner och regioner bli bättre på att göra människor delaktiga, få en guide för prioriteringar, fatta bättre beslut, möjliggöra ökad livskvalitet och undvika att diskriminera personer eller grupper.

Nationellt nätverk för mänskliga rättigheter

Nationella nätverket för mänskliga rättigheter (NNMR) är ett nätverk av tjänstepersoner som på olika sättarbetar med att bidra till kommuner och regioners arbete med mänskliga rättigheter. Vi medverkar och bidrar med fortbildning och ger stöd och inspel till nätverkets medlemmar på området för mänskliga rättigheter.

Anmälan till nätverket

Nätverket är öppet för nya medlemmar. När anmälan skickas in få du ta del av förutsättningar och stadgar för nätverket.

Mitt ärende * (obligatorisk)
Mitt ärende
Jag är en människa * (obligatorisk)

Om nätverket

  • I nätverket ska deltagarna utveckla metoder, utbyta idéer och erfarenheter för att främja och säkerställa mänskliga rättigheter.
  • Nätverket är också en plats för ömsesidigt lärande och inhämtande av lärande exempel från de kommunala och regionala verksamheterna.
  • Nätverket fungerar också som ett forum för att ta del av andra medlemmars arbete med- och utmaningar inom mänskliga rättigheter.

Det är nätverkets deltagare i kommuner och regioner som tillsammans sätter agendan som ger en dagordning med aktuella frågor, utmaningar och diskussioner för kommuner och regioner. Representation finns även från länsstyrelser.

Nätverksträffar

NNMR arrangerar två nätverksträffar per år. I regel en digital träff på våren och en fysisk träff som sker i samband med den nationella konferensen Människorättsdagarna på hösten. Deltagande kommuner och regioner planerar nätverksträffarna med stöd av nätverkets styrgrupp.

Nationella minoriteters rättigheter

Minoritetslagen gäller i hela Sverige och det innebär att alla fem nationella minoriteterna, samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar, har rättigheter. Samerna har dessutom status som urfolk.

Vi erbjuder stöd och bedriver intressebevakning inom området nationella minoriteter.

Alla kommuner och regioner ska främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur och de nationella minoritetsspråken ska skyddas och främjas. Det innebär till exempel att alla kommuner och regioner ska ha antagit mål och riktlinjer för minoritetsarbetet.

Grundutbildning i minoritetslagstiftningen

Utbildningen ger en grundläggande kunskap om vad lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk innebär och hur den kan användas i praktiken. Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget har tagit fram materialet.

Förvaltningsområden

Förutom de bestämmelser som omfattar samtliga nationella minoriteter finns särskilda rättigheter som gäller i de så kallade förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska. I de kommuner som ingår i förvaltningsområdena kan de nationella minoriteterna använda sitt språk i kontakt med myndigheter.

Kommunerna ser också till att det finns personal som behärskar språket eller språken och erbjuder barn- och äldreomsorg på minoritetsspråken. Ett stort antal kommuner och regioner ingår i ett eller flera förvaltningsområden.

Regionernas roll och ansvar

Regionerna i förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska ska också stödja användningen av de tre minoritetsspråken. De behöver inte ansöka frivilligt utan ingår i en kommuns ansökan och får årligen statsbidrag för merkostnader.

Regionerna i förvaltningsområdena Länk till annan webbplats.

Ansvar för information, stöd och uppföljning

Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholm ska se till att lagen om nationella minoriteter efterlevs. De har även ett främjandeuppdrag i förhållande till kommuner och regioner. De två myndigheterna är också ansvariga för kunskapshöjande insatser.

Lärande exempel inom rasism och diskriminering

Publiceringsinformation

Innehåll på sidan