Publicerad 19 augusti 2021

Insatsområde njursten

Njurstenssjukdomen är en folksjukdom där 10–20 procent av männen och cirka 5 procent av kvinnorna får en njursten under sin livstid. Arbetsgruppen ska ta fram nationella riktlinjer för omhändertagande av patienter för rätt vårdnivå och hur förebyggande arbete kan bedrivas.

Uppdrag

Bakgrund och problembeskrivning

Återfallsrisken för njursten är 50 procent. Det är en resurskrävande sjukdom som involverar flera delar av sjukvårdsapparaten, såsom primärvård, akutmottagning, slutenvård, röntgenavdelningar, dagkirurgiska och slutenvårdskirurgiska enheter. Förutom smärtor finns stora medicinska risker med njursten och avstängda njurar; försämrad njurfunktion och sepsis där multiorgansvikt och intensivvård förekommer. Det drabbar ofta arbetsföra patienter och ger därmed stora samhällskostnader till följd av sjukskrivningar, ibland under lång tid. Idag finns ingen samsyn kring hur behandling ska ske. Vårdprogram för njursten behöver samordnas och nationella riktlinjer skapas för att vården ska bli kunskapsbaserad och jämlik.

Nationella arbetsgruppens uppdrag i fyra steg 2019-2021

Steg 1:

  • Utveckla ett nationellt vårdprogram med förslag till behandlingsval och vårdnivå, för regional och lokal implementering.
  • Ta fram resultatmått som är relevanta att följa, till exempel kostnader och sjukskrivningar, samt processmått som till exempel antal olika behandlingsmodaliteter per 100 000 invånare och andel dagvård och slutenvård.

Steg 2:

  • Inventera resurserna för njurstensbehandling.
  • Analysera hur organisationsstrukturer med tillhörande principer för beslutsfattande och ekonomisk ersättningsmodell inverkar på behandlingsval och vårdnivå.
  • Utarbeta förslag till kostnadsneutralt nationellt och regionalt samarbete.

Steg 3:

  • Utreda förutsättningar för beslutsstöd i olika vårdinformationssystem, baserat på vårdprogrammet.

Steg 4:

  • Utreda förutsättningar för utformande av nationellt kvalitetsregister.

Aktuellt

Arbetsgruppen vill öka fokus på godartad urologi och lyfta godartad urologi i gemensamma riktlinjer för Sverige.

Ledamöter och kontakt

Kontaktperson och processledare

Anna-Karin Larsson, hälso- och sjukvårdsstrateg, Region Skåne, Södra sjukvårdsregionen

anna-karin.larsson@skane.se

Ordförande

Inge Højgaard, urolog, Region Östergötland, Sydöstra sjukvårdsregionen

Ledamöter

  • Tomas Thiel, urolog, Karolinska Universitetssjukhuset, Sjukvårdsregion Stockholm-Gotland
  • Trine Aronsen, sjuksköterska extrakorporal stötvågslitotripsi behandling (ESVL), Karolinska Universitetssjukhuset, Sjukvårdsregion Stockholm-Gotland
  • Marcin Popiolek, urolog, Universitetssjukhuset Örebro, Sjukvårdsregion Mellansverige
  • Erik Fjellstedt, njurläkare, Skånes universitetssjukhus Malmö, Södra sjukvårdsregionen
  • Magnus Wagenius, urolog, Helsingborgs lasarett, Södra sjukvårdsregionen
  • Gunilla Malm, distriktsläkare, Primärvården Malmö, Södra sjukvårdsregionen
  • Sara Falkerby, sjuksköterska extrakorporal stötvågslitotripsi behandling (ESVL), Region Östergötland, Sydöstra sjukvårdsregionen
  • Klas Lindqvist, urolog, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra sjukvårdsregionen
  • Kjell Geterud, uro-radiolog, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra sjukvårdsregionen
  • Kathrin Kappmeyer, urolog, Sunderby Sjukhus, Norra sjukvårdsregionen
  • Diana Hasselqvist, akutläkare, Universitetssjukhuset i Linköping, Sydöstra sjukvårdsregionen
  • Anders Stenbäck, barnurolog, Akademiska barnsjukhuset i Uppsala, Sjukvårdsregion Mellansverige

Kontakt

Kontakta kunskapsstyrning hälso- och sjukvård