Publicerad 19 augusti 2021

Insatsområde kronisk njursjukdom (CKD)

Kronisk njursjukdom är vanligt förekommande i samhället. Cirka tio procent av befolkningen har njurpåverkan i någon form, varav hälften har halverad njurfunktion. Arbetsgruppen har tagit fram ett nationellt vårdprogram som beskriver hur kroniskt njursjuka patienter ska omhändertas och följas upp på ett strukturerat sätt.

Uppdrag

Bakgrund och problembeskrivning

Kronisk njursjukdom delas in i olika stadier, men ger inga specifika symtom i de tidiga stadierna. Kronisk njursjukdom är förknippat med ökad sjuklighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Då många patienter saknar en fastställd diagnos och inom hälso- och sjukvården är det ofta oklart vilken vårdnivå som är mest lämpad att ta hand om dem med tidiga stadier av kronisk njursjukdom.

Konsekvensen av obehandlad njursjukdom är att olika läkemedel kan bli feldoserade, vilket då kan leda till stora mängder sjukhusvård, samt att patienten försämras i sin njursjukdom i onödigt snabb takt. De allvarliga slutstadierna, som kräver dialys eller transplantation, är relativt ovanliga men de är förenade med en hög dödlighet, lidande och genererar höga samhällskostnader. Därför är det av stor vikt att denna patientgrupp identifieras tidigt och att riskfaktorer behandlas.

Arbetsgruppen har arbetat för att nå en nationell samsyn inom området kronisk njursjukdom.

Aktuellt

Arbetsgruppen har tagit fram ett nationellt vårdprogram för kronisk njursjukdom (CKD) som publicerades i maj 2021 på nationelltklinisktkunskapsstod.se. Vårdprogrammet beskriver hur kroniskt njursjuka patienter ska omhändertas och följas upp på ett strukturerat sätt och definierar på vilka vårdnivåer patienter i olika stadier ska skötas.

Arbetsgruppen är vilande tills vidare.

Kontakt

Kontaktperson och processledare

Anna-Karin Larsson, hälso- och sjukvårdsstrateg, Södra sjukvårdsregionen

anna-karin.larsson@skane.se

Ordförande

Ola Samuelsson, njurläkare, Västra sjukvårdsregionen

Kontakt

Kontakta kunskapsstyrning hälso- och sjukvård