Publicerad 19 augusti 2021

Insatsområde över- eller underdiagnostik och behandling

Allt fler och känsligare diagnostiska instrument används i vården, och behandlingsindikationer förskjuts. Arbetsgruppens uppdrag berör därför många sjukdomstillstånd.

Uppdrag

Över- och underdiagnostik, över- och underbehandling samt onödig medikalisering är frågor som inte bara berör sjukvården nationellt utan även i ett internationellt perspektiv. Primärvården och allmänmedicin har en central roll i att upptäcka sjukdomar och remittera till rätt utredning liksom att avstå från utredningar och avsluta behandlingar.

Förskjutning sjukdomsdefinitioner

Allt fler sjukdomar definieras med prefix pre-, till exempel prediabetes. Det innebär en förskjutning av gränsvärden och förskjutning av behandling till stora befolkningsgrupper. Detta måste noga studeras av värdet i en normalpopulation och kritisk granskas för att se nytta och risk att behandla en stor del av populationen.

Screeningprogram

Allt fler screeningprogram implementeras utan att vi har nått en vetenskaplig samsyn om nytta och bieffekter av utredning och behandling. Detta gäller till exempel flera cancer-screeningprogram.

Över- och underbehandling

Överbehandling av olika läkemedel leder bland annat till resistensutveckling och negativa effekter för miljön. I ett internationellt perspektiv ligger vi långt fram med vårt långsiktiga arbete med att minska konsumtionen av antibiotika. Men det finns många områden kvar att belysa och mycket kvar att göra nationellt, inte minst inom området beroendeframkallande läkemedel.

Ett exempel är inom psykisk ohälsa, där utmattningssyndrom diagnosticeras i allt högre grad och leder till överbehandling med SSRI-preparat och sjukskrivning. Andra exempel är att patienter ofta får diagnosen stress och depression istället för ångest. Det leder till att patienter inte erbjuds KBT-behandling i den utsträckning de borde utifrån nationella riktlinjer, utan behandlas med medicin. Samtidigt finns flera exempel inom psykiatrin där underbehandling gör att patienter inte får rätt behandling.

Det finns också starka belägg för att patienter med kroniska sjukdomar inte erbjuds behandlingar och rehabiliteringsinsatser inom till exempel levnadsvaneförändringar.

Över- och underdiagnostik

Vi ser flera exempel på överdiagnostik. När vi får allt finare diagnostiska metoder måste dessa metoder kritiskt granskas vad gäller effektmått i relation till kostnadseffektivitet, samt risk i förhållande till nytta.

Inom cancerområdet har diagnosen papillär thyroideacancer (cancer i sköldkörteln) ökat kraftigt på nationell och internationell nivå de senaste fem åren. Dock har inte mortaliteten ökat, utan är oförändrad genom åren. Är detta en effekt av tidigare upptäckt och behandling eller är det en överdiagnostik av små benigna förändringar som inte resulterar i ökad mortalitet?

Arbetsgruppen ska bidra till arbetet med generiskt ramverk och process för kunskapsstöd inom systemet för kunskapsstyrning. Målet är att patienter och närstående ska slippa överbehandling eller onödig behandling.

Ledamöter och kontakt

Kontaktperson och processledare

Camilla Kristensson

camilla.kristensson@regionhalland.se

Ordförande

Hálfdán Pétursson, distriktsläkare

Kontakt

Kontakta kunskapsstyrning hälso- och sjukvård