Regionerna gör stora satsningar för att bidra till ett rikt kulturliv i hela landet.

Regionerna är bland annat huvudmän eller uppdragsgivare för regionala kultur­institutioner, de arbetar också med främjande av konstområden liksom med strategisk utveckling av kulturlivet i regionen. De är även parter i kultursamverkansmodellen och fördelar statliga medel i linje med de regionala kulturplanerna. Regionerna är också drivande när det gäller att betrakta kultur som en faktor inom regional utveckling.

Nätverk

SKR driver ett nätverk för regionala kulturchefer. Det är en plattform för erfarenhets­utbyte, kunskapsinhämtning och en möjlighet att stärka professionella nätverk. Det är också en möjlighet för SKR att erbjuda möten mellan medlemmar och andra viktiga aktörer.

Kulturfrågor behandlas även återkommande på SKR:s nätverk Regional kontakt som samlar direktörer eller chefer med ansvar för regional utveckling.

Kultursamverkansmodellen

Regionerna är en del av kultursamverkansmodellen. Modellen ska ge utrymme för regionala variationer och prioriteringar samt en kulturpolitik närmare medborgarna.

Syftet med kultursamverkansmodellen är att den ska bidra till att de nationella kulturpolitiska målen uppnås och samtidigt ge ökade möjligheter till regionala prio­riteringar och variationer. Den medför också att kulturpolitiska beslut fattas närmare medborgarna.

Regionernas fleråriga kulturplaner är politiskt beslutade planer som tas fram i sam­verkan med kommunerna, och efter samråd med civilsamhälle och det professionella kulturlivet i regionen. Flera av regionerna i Sverige är dessutom involverade i formali­serad interregional samverkan. Samtliga regioner, utom Region Stockholm är en del av modellen.

Kulturplanerna omfattar i många fall regionens samlade kulturpolitiska strategi och plan och ej enbart de delar som regleras i förordningen om bidrag till regional kulturverk­samhet. Dessutom finns det tydliga kopplingar mellan den regionala kulturpolitiken och det regionala utvecklingsansvaret.

Kommunerna är betydande aktörer även för den regionala kulturverksamheten. Ett exempel på detta är att de idag bär 25 procent av de årliga bidragen inom ramen för kultursamverkansmodellen. Regionerna står för mer än 45 procent.

Källa: Kultursamverkansmodellen, Uppföljning av ekonomi, personal och aktiviteter 2022 (pdf), Kulturrådet Länk till annan webbplats.

Uppdrag till Kulturrådet

I januari 2025 fick Statens kulturrådet till följd av detta i uppdrag av regeringen att lämna förslag om hur myndighetens arbete och samverkan inom kultursamverkans­modellen kan vidareutvecklas och hur kommunernas roll, ansvar och betydelse inom modellen kan öka.

Myndigheten ska:

• Se över och föreslå hur den administrativa resursåtgången för berörda aktörer kan minska.
• Se över om de regionala kulturplaner som lämnas till myndigheten som underlag för statens bidragsgivning kan utformas mer ändamålsenligt och om giltighetstiden för planerna bör förlängas.
• Lämna förslag om hur samverkansrådets uppdrag och roll kan förtydligas.
• Belysa exempel på utvecklad samverkan och utvecklade samarbeten över region- och kommungränser samt mellan regioner och kommuner och de möjligheter och eventuella hinder som finns i dag för samverkan och samarbete.

Kulturrådet ska vid framtagandet av förslagen inhämta synpunkter från regioner och kommuner samt berörda myndigheter och andra relevanta aktörer inom kulturområdet.
Statens kulturråd ska senast den 15 oktober 2025 redovisa uppdraget.

• Uppdrag till Statens kulturråd om kultursamverkansmodellen, Regeringen (pdf) Länk till annan webbplats.
• SKR:s remissyttrande Länk till annan webbplats.

Enkätundersökning om kommuners erfarenheter av kultursamverkansmodellen

2023 genomförde vi en undersökning tillsammans med Kultursamverkansutredningen om kommuners erfarenheter av kultursamverkansmodellen. Några av resultaten:

• Mer än hälften av kommunerna tycker att samverkan vid framtagandet av de regionala kulturplanerna fungerar ganska bra och 16 procent att det fungerar mycket bra.
• 34 procent anser att kultursamverkansmodellen påverkat tillgången till kulturlivet positivt.
  
• Kommunerna har en varierad uppfattning gällande om deras roll i modellen behöver förändras. Drygt en tredjedel anser att kommunernas roll bör förändras, en tredjedel har svarat att man inte vet om rollen bör förändras medans knappt en tredjedel svarar nej på samma fråga.
• Det finns ett tydligt behov av större flexibilitet och lyhördhet för kommunala perspektiv för att samverkan mellan kommun, region och stat ska nå sin fulla potential.

Presentation av resultaten från enkätundersökningen om kommuners erfarenheter av kultursamverkan (pdf) pdf, 2 MB.

Nationell dialog

Regeringen bjuder varje år in till dialog om kultursamverkansmodellen med ledande politiker på regional nivå. Här finns möjlighet att lyfta frågor och ge synpunkter på frågor med bäring på regional kulturverksamhet. Vi medverkar vid dialogen och menar att den är avgörande för kultursamverkansmodellens struktur.

Inför varje möte arrangerar SKR ett förmöte med tid för förberedelser och fördjupningar.