Kultur- och musikskolor
Varje år deltar närmare 250 000 barn och ungdomar i kulturskolornas aktiviteter terminskurser och annan frivillig verksamhet. Det gör kulturskolorna till en betydelsefull del av barns och ungas kulturutövande.
Kultur- och musikskolorna är en frivillig kommunal verksamhet som finns representerad i nästan alla Sveriges 290 kommuner. Under 2024 uppgick kommunernas nettokostnader till 3,3 miljarder kronor för barns och ungas möjligheter att utöva och ta del av kultur i kulturskolans regi.
SKR:s roll
Vi har i uppdrag att verka för att kommunernas kultur- och musikskolor ges förutsättningar att säkra alla barns rätt till kultur. Det gör vi genom att stödja kommunerna i frågor som rör verksamheterna. Vi tar fram rapporter, bearbetar statistik samt initierar utvecklings- och förnyelsearbeten.
Vi arbetar också för att tydliggöra hur de statliga insatserna bör utformas för att stödja den fortsatta utvecklingen av kultur- och musikskolornas verksamhet utifrån medlemmarnas mål och utmaningar.
Fakta om kultur- och musikskolorna
Den senaste statistiken, från 2024, visar att kultur- och musikskolorna fortsätter att utvecklas genom att erbjuda öppen verksamhet vid sidan av terminskurserna. Tre av fyra kommuner anger att de har öppen verksamhet, vilket är fler än tidigare.
Den kommunala kultur- och musikskolan är en frivillig verksamhet som finns i nästan samtliga kommuner. I utbudet erbjuds ofta ämnen som musik, dans, drama, teater och bild. Den långsiktiga trenden är att kommunerna breddar verksamheterna och går från renodlade musikskolor till kulturskolor. Musiken är dock fortfarande det ämne som dominerar. Andelen kommuner som jobbar med riktad verksamhet är 78 procent. Inriktningen mot barn och unga med funktionsnedsättning har ökat till en ny högsta nivå på 57 procent.
Barn och ungas deltagande
Barn och unga beräknas ha genomfört 7,2 miljoner deltagartillfällen i långa och korta ämneskurser under 2024. Ungefär 11 procent av barn och unga 6–19 år deltar i kulturskolans ämneskurser.
Uppskattningsvis når dock kulturskolan ett mycket större antal barn och unga i de olika öppna former som kulturskolan arrangerar där eleverna inte alltid är anmälda till en kurs. Under 2024 uppskattas över 530 000 deltagartillfällen ha genomförts i kultur- och musikskolornas öppna verksamheter och andra projekt.
Kommunernas nettokostnader
Kommunernas nettokostnader för kulturskolan uppgick under 2024 till drygt 3,3 miljarder kronor. Det är ökning, med hänsyn tagen till inflationen, med 13 procent sedan 2014. Utvecklingen visar att kommunerna fortsätter att öka sina satsningar på kulturskolorna, vilket ger förutsättningar för kulturskolorna att stärka sin roll i att ge barn och unga möjlighet till kulturutövande.
Nationell statistik
Kulturskolecentrum, under Statens kulturråd, ansvarar från och med 2018 för att samla in och utveckla statistik för kulturskoleverksamhet. Den statistik som samlas in handlar om bland annat utbud, deltagartillfällen och kostnader. Datan är viktig då det finns ett behov av att följa upp, jämföra och utvärdera den samlade kultur- och musikskoleverksamheten för att få ett bättre underlag för kunskaps- och metodutveckling. SKR bidrar i arbetet med att utveckla nyckeltal som stöd för uppföljning och verksamhetsutveckling.
De nyckeltal och möjlighet till jämförelser mellan kommuner som finns tillgängliga kan hittas i kommun- och landstingsdatabasen Kolada samt hos Kulturskolecentrum, som från 2026 vartannat år publicerar rapporter med aktuella uppgifter för musik- och kulturskolornas verksamheter.
- Kommun- och regiondatabasen Kolada Länk till annan webbplats.
- Kulturskolecentrums webbsida för kultur- och musikskolestatistik Länk till annan webbplats.
Nationell politik för kulturskola
Efter Kulturskoleutredningens slutbetänkande har regeringen arbetat fram en nationell strategi för statens insatser för kulturskoleverksamhet. SKR välkomnade regeringens förslag till nationell politik som utifrån hänsyn till lokala olikheter stödjer kommunernas arbete med att utveckla kulturskolorna.
SKR:s syn på den nationella politiken
Kompetensförsörjningen till kulturskolan, kunskapsstöd via statistik och forskning samt stöd för utveckling är områden där statliga insatser kan göra skillnad. Det är därför glädjande att regeringen ökat det nationella engagemanget just på dessa områden.
Särskilt viktigt är att insatserna utgår från barn och unga att de statlig insatserna ger utrymme för de varierade förutsättningar och behov som finns i olika kommuner.
Regeringens strategi
Propositionen En kommunal kulturskola – en nationell strategi för statens insatser överlämnades till riksdagen i mars 2018. I strategin finns ett nationellt mål för de insatser som ska stödja de kommunala kulturskolorna. Målet är bland annat att främja en mer tillgänglig och jämlik kulturskola av hög kvalitet i såväl utbud som undervisning.
Det övergripande målet för de statliga insatserna till stöd för den kommunala kulturskolan ska vara att främja kulturskolans möjligheter att erbjuda barn och unga undervisning av hög kvalitet i kulturella och konstnärliga uttryckssätt, liksom möjligheterna till såväl fördjupning som bredd i undervisningen med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar.
Insatserna ska bidra till
- att tillgänglighet och jämlikhet främjas
- ett brett och angeläget utbud av kulturella och konstnärliga uttryck
- hög kvalitet i såväl den breda som i den fördjupade undervisningen
- god kompetensförsörjning.
Statens insatser
Statens insatser till de kommunala kulturskoleverksamheterna består huvudsakligen av tre delar; bidrag för utveckling, stöd till förbättrad kompetensförsörjning och stöd till nationell samordning:
Utvecklingsbidrag
Utvecklingsbidraget, som sedan år 2023 uppgår till 100 miljoner kronor, syftar till att stödja kommunerna i arbetet med att utveckla kulturskolan i att bredda verksamheterna och nå fler barn. Bidraget fördelas av Kulturskolecentrum, vid Statens kulturråd.
Satsningar på stärkta utbildningsvägar
Regeringen har också initierat ett stöd till förbättrad kompetensförsörjning, Kulturskoleklivet, som ska bidra till att kulturskolan ska kunna erbjuda barn och unga undervisning av hög kvalitet i olika uttryckssätt oavsett förutsättningar. Satsningen är permanent och uppgår till 40 miljoner kronor årligen.
Nationellt kulturskolecenter för stöd i utvecklingsfrågor
Ett nationellt Kulturskolecentrum finns sedan 2018 inom Statens kulturråd. Kulturskolecentrums uppgift är att stödja kommunal kulturskoleverksamhet när det gäller erfarenhetsutbyte, samverkan och uppföljning. Centret fördelar kulturskolebidraget, och en viktigt uppgift är att samla och analysera nationell statistik gällande kulturskoleverksamhet. Centret ska även bidra till kunskapsuppbyggnad på området och att aktuell forskning kan spridas.
Kulturskola under skoltid
Efter att Skolverket gjort en ny tolkning av skollagen är det nu möjligt för elever att delta i kulturskola på skoltid. Förändringen innebär att elever kan gå ifrån en lektion i skolundervisningen för att vara med i kulturskola efter ansökan om ledighet.
Det är varje rektors ansvar att göra en individuell bedömning för att bevilja ledighet utifrån elevens studiesituation och samlade situation. Enligt den nya tolkningen jämställs nu ansökan om ledighet för att delta i kulturskolan med ansökan om annan ledighet, men med särskilda skrivningar om kulturskolan i de texter som förklarar hur skollagen ska tolkas.
Verksamhet och organisation
Kultur- och musikskolor fanns 2024 i 287 av landets 290 kommuner. Det finns stora lokala variationer avseende utbud, styrning och organisation.
Kommunerna avgör själva hur utbudet av kultur och kulturutövande för barn bäst organiseras. Beroende på förutsättningar sker det ibland inom kulturskola, ibland inom annan verksamhet.
Organisation
I takt med att kommunerna breddar utbudet i verksamheterna sker en övergång från renodlade musikskolor till kulturskolor.
För 93 procent av kulturskolorna utgör kommunen ensam huvudman. För de övriga är studieförbund, ideell förening, ekonomisk förening eller ideell stiftelse ensam eller tillsammans med kommunen huvudman för verksamheten.
Ett breddat utbud
Sju av tio deltagartillfällen görs inom musikundervisning men andra ämnen blir allt mer populära. Från 1990-talet har verksamheterna breddats till att också erbjuda kurser inom framförallt media, dans, teater/drama och bild.
Flickors och pojkars andelar av deltagartillfällen
Flickor är överrepresenterade i alla ämnen utom film och animation. Två av tre barn som deltar är flickor.
Diagrammet visar fördelning (procent) mellan olika ämneskurser. För musen över staplarna för att se de olika värdena.
Flickors och pojkars andelar av deltagartillfällen
| Ämnen | Dans | Musikal | Teater, drama | Bild, form | Cirkus | Skrivande, berättande | Kurser flera ämnen | Slöjd, hantverk | Övriga ämnen | Musik i grupp, orkester | Foto | Musik, mindre grupp | Musik, enskild undervisning | Film, animation | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Pojkar | 8 % | 13 % | 22 % | 20 % | 19 % | 19 % | 37 % | 19 % | 47 % | 39 % | 38 % | 46 % | 45 % | 61 % | 35 % |
| Flickor | 92 % | 87 % | 78 % | 80 % | 81 % | 81 % | 63 % | 80 % | 53 % | 61 % | 62 % | 54 % | 55 % | 39 % | 65 % |
Regionala samordnare för kulturskola
Regionala samordnare för kulturskola spelar en viktig roll i utvecklingen av kulturskoleverksamhet i hela landet. I början av 2026 finns funktionen i 15 av landets regioner.
Roll och funktion
Rollen som regional samordnare för kulturskola är under utveckling och formas i takt med att regioner och kommuner intensifierar arbetet med kommunal kulturskola. Samordnarna arbetar för att stärka kulturskolans möjligheter och utveckling.
Skiftande uppdrag
Samordnarnas uppdrag varierar mellan regionerna. Det kan omfatta strategisk utveckling, samordning av nätverk, omvärldsbevakning, stöd till kommunala kulturskolor, projektutveckling eller kompetensinsatser. Oavsett inriktning är syftet att stärka den kommunala kulturskolans förutsättningar och bidra till att utveckla verksamheterna i respektive län.
Insatser för barn, unga, pedagoger och chefer
Regionala samordnare arbetar både indirekt för barn och unga – genom att stärka strukturer och utvecklingsmöjligheter för kulturskolor – och direkt för kulturskolepersonal genom insatser som riktas till pedagoger och chefer. Det kan handla om kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte, stöd i utvecklingsprocesser eller samordning av regionala nätverk.
Samverkan genom Kulturskolecentrum
Kulturskolecentrum vid Kulturrådet samlar regionala samordnare i ett nationellt nätverk som stärker samarbetet över regiongränserna. Utbyte av kunskap och erfarenheter bidrar till förbättrade förutsättningar för kulturskolans utveckling i de län där de regionala samordnarna verkar. I samverkan deltar även Kulturskolerådet och SKR.
Stöd för ökad samverkan mellan skola och kulturskola
Utredningen ”Samverkan mellan skola och kulturskola – för barnens skull” är en samling med faktaunderlag, råd, metoder och synpunkter på samverkan. Det är tänkt att användas som ett stödmaterial. Utredningen utgår ifrån några specifika frågeställningar som ingick i uppdragsunderlaget.
Stödmaterial Samverkan mellan skola och kulturskola - för barnens skull (pdf) pdf, 217 kB.
Fler stöd
- Rapport SKR: Samverkan mellan skola och kulturskola (pdf) pdf, 520 kB.
- Samverkan mellan skola och kulturskola, Kulturrådet Länk till annan webbplats.
- Ledighet för att delta i kulturskolan, Skolverket Länk till annan webbplats.
Kopiering av noter och sångtexter
SKR har enats med Musikförläggarna, Föreningen Svenska Tonsättare samt Sveriges kompositörer och textförfattare (organisationerna) om ett normalavtal rörande kopiering av noter och sångtexter inom den kommunala musik- och kulturskolan. Avtalet gäller perioden 2025–2028.