SKR håller i ett nätverk för kommunala folkbibliotekschefer. Syftet med nätverket är:

• Kunskapsinhämtning till SKR. Vilka är de viktiga frågorna för folkbiblioteken, hur gör SKR bäst nytta för medlemmarna?
• Erfarenhetsutbyte och professionellt nätverkande mellan deltagarna. Nätverket är personligt, deltagarna skickar inte ersättare vid förhinder att delta.
• Kompetensutveckling t.ex. genom externa föredragshållare eller presentationer av personal från olika ansvarsområden inom SKR.

Nätverket har två lunch till lunch-träffar om året på plats i Stockholm och dessutom kortare, valbara digitala möten med tematiskt innehåll där nätverkets möts i mindre grupper ett antal gånger per termin. Program och minnesanteckningar delas med de regionala biblioteksverksamheterna och Svensk biblioteksförening.

Deltagarna kan ta del av dokumentation från nätverksmötena i en Teamsgrupp. Där finns även möjlighet för nätverkets deltagare att ställa frågor och sprida information till varandra.

SKR eftersträvar att ha högst två personer per län med i nätverket. Om kö uppstår för deltagande i nätverket kan en deltagare ombedas att lämna plats till en kollega efter tre års deltagande. Deltagarna uppmanas att bidra till att sprida informationen från nätverksmötena till kolleger i regionerna.

Frågor om deltagande i nätverket kan ställas till Erik Peurell.

erik.peurell@skr.se

Nationell biblioteksstrategi

Ett förslag till nationell biblioteksstrategi lämnades över till regeringen 2019. Våren 2022 presenterade regeringen sin ”Strategi för ett starkt biblioteksväsende”.

Strategi för bibliotekens roll i samhället

Regeringen gav 2015 Kungliga biblioteket (KB) i uppdrag att ta fram en nationell biblioteksstrategi. Uppdraget var att föreslå långsiktiga mål och strategier för hela det allmänna biblioteksväsendet, med utgångspunkt i bibliotekslagen. KB skulle också föreslå hur samverkan och samordning inom biblioteksväsendet kan öka samt ta fram stöd för bibliotekens planering, styrning och uppföljning. De hade också ett särskilt uppdrag att analysera utvecklingsbehoven för skolbiblioteken.

Förslaget lämnades till kulturministern i mars 2019 varpå Kulturdepartementet skickade ut förslaget på remiss. I april 2022 presenterade regeringen ”Strategi för ett starkt biblioteksväsende”, vilken ompublicerades i juni 2023.

För SKR:s medlemmar är det tre förslag i strategin som är särskilt intressanta:

• Kulturrådet ska få i uppdrag att identifiera möjliga former för statens stöd till folkbiblioteksverksamheten.
• Kungliga biblioteket ska få i uppdrag att ta fram förslag på former för en stärkt samverkan mellan olika nivåer och aktörer inom det allmänna biblioteksväsendet.
• Regeringen ska under 2022 ta initiativ till samtal med berörda parter i frågan om folkbibliotekens e-bokutlåning.

Kungliga biblioteket arbetar under 2023 och 2024 med sitt uppdrag om samverkan. KB har inhämtat underlag från SKR:s nätverk för folkbibliotekschefer. De ska delredovisa uppdraget i september 2023 och slutredovisa 1 december 2024.

Sommaren 2022 bjöd Kulturdepartementet in till ett rundabordssamtal om bibliotekens e-boksutlåning. Tillsammans med flera andra aktörer på området bidrog SKR med sin syn på frågan:

• att kommunerna har behov av ett system för e-böcker som är flexibelt för både bibliotek och låntagare,
• att betalningsmodellerna är översiktliga,
• att arbetsinsatsen per katalogpost ska vara så liten som möjligt för biblioteken.

Adda har upphandlat ett nytt ramavtal som publicerades i april 2024. Därefter har Adda dock beslutat att göra en ny upphandling, en process som inletts under sommaren 2024.

Förmedling av e-litteratur 2023, Adda Länk till annan webbplats.

SKR:s arbete

En del av förslagen som lämnades under arbetets gång skulle påverka såväl kommunernas som regionernas handlingsutrymme och möjlighet att utveckla biblioteksverksamheten. SKR bedrev därför inför och under arbetet med strategin ett aktivt arbete för att öka kunskapen om folkbibliotek, skolbibliotek och regional biblioteksverksamhet generellt, beskrev kommunernas och regionernas behov och förutsättningar samt visade på konsekvenser av olika förslag.

SKR bevakar nu dels hur regeringen tar om hand avrapporteringen från Kulturrådet om folkbibliotekens framtida behov, dels hur KB slutför sitt uppdrag om samverkan inom biblioteksväsendet.

Myter om folkbiblioteken

"Ingen lånar böcker längre", "det finns nästan inga bibliotek kvar", "biblioteket är inte öppet när jag är ledig", "kommunerna drar bara ner på anslagen till folkbiblioteken" är några av de myter som omgärdar biblioteken. I regel är de just myter och helt felaktiga.

Folkbibliotek i siffor 2015–2023 (pdf) pdf, 446 kB.

Myt 1: Ingen lånar böcker längre

Antal utlån av fysiska böcker sjönk kraftigt under pandemin. Under 2022 och 2023 har en återhämtning skett och med 48 miljoner utlån av fysiska böcker är nivån ungefär densamma som innan pandemin. Nedladdningen av e-böcker ökar och har mer än fördubblats mellan 2015 och 2023.

Biblioteksbesöken har långsamt minskat under lång tid, och antalet halverades under pandemin. Även avseende besöken har dock en återhämtning skett, men 47 miljoner besök 2023 var bara tre fjärdedelar av antalet besök innan pandemin.

Biblioteket som mötesplats

Bibliotek har delvis en annan roll i dag jämfört med hur många kanske föreställer sig ett traditionellt bibliotek. I dag är folkbiblioteket ett öppet, offentligt rum där man träffar människor, sitter och pluggar, läser tidningar, lånar datorer och internet gratis. Eller deltar i något arrangemang. Bibliotekens fysiska rum blir också extra viktig när trångboddheten ökar.

Rapporteringen av antalet aktiviteter som folkbiblioteken själva anordnar ökade årligen fram till pandemin, under vilken antalet aktiviteter halverades. Därefter har en återhämtning skett så att 153 000 rapporterade aktiviteter 2023 var nästan på samma nivå som 2019. Det innebär att det genomförs ungefär 420 aktiviteter varje dag, året runt på landets folkbibliotek. Till dessa kommer alla de aktiviteter som andra aktörer, till exempel lokala föreningar och studieförbund, genomför i bibliotekens lokaler och som inte ingår i den officiella statistiken.

En av alla de aktiviteter som biblioteken själva erbjuder är språkkaféer som framför allt hjälper nyanlända att snabbare lära sig svenska. Andra exempel på aktiviteter är allt från sagostunder, författarbesök och bokprat till läxläsning och kurser i att öka invånares IT-kompetens.

Myt 2: Det finns nästan inga bibliotek kvar

Totalt fanns det 1 070 folkbibliotek 2023, vilket innebär att det ofta finns flera biblioteksenheter i en kommun. Det gör att biblioteken är den kulturinstitution som finns mest spridd i hela landet. Antalet biblioteksenheter fortsätter dock att minska. Nedläggningar sker däremot inte i den snabba takt som under 1990-talet då flera rena utlåningsstationer lades ner. En del av förklaringen till att minskningen ändå fortsätter är att tidigare kombinerade folk- och skolbibliotek omvandlas till att vara enbart skolbibliotek.

Ökad tillgänglighet med bokbuss och pop-up-bibliotek

Utöver de fasta biblioteksenheterna kommer bok- och biblioteksbussarna. De finns i drygt en fjärdedel av alla kommuner och de stannar vid 5 813 fasta hållplatser. Antalet bokbussar i kommunerna har ökat med 20 procent sedan 2015, och nästan alla nya har kommit till efter pandemin. Allt fler kommuner använder sina bok- och biblioteksbussar på nya sätt.

De används som ”pop-up”-bibliotek på badstränder, i parker, på torg och i anslutning till köpcenter för att finnas där människor rör sig och för att nå andra grupper än dem som redan har hittat till och använder sig av biblioteket. Vissa kommuner väljer också att specialisera och anpassa sina biblioteksbussar för särskilda målgrupper, till exempel barn eller äldre, och kör till förskolor och äldreboenden.

Myt 3: Biblioteket är inte öppet när jag är ledig

Öppet på andra sätt och tider än förut

Den officiella statistiken om folkbibliotekens öppettider är otydlig, men det tycks som att det totala antalet öppettimmar har minskat de senaste åren. Vissa kommuner har dock tillgängliggjort sina bibliotek, men utan bemanning, på kvällar och helger i större utsträckning, genom så kallat "meröppet". Detta för att invånarna lättare ska kunna använda sig av bibliotekens verksamhet och leva upp till uppdraget att vara ”tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov”. 2023 fanns meröppna folkbibliotek i 182 kommuner.

Myt 4: Kommunerna drar bara ner på anslagen till folkbiblioteken

Det sägs ibland att kommunerna har genomfört en åtstramning av bibliotekens ekonomiska resurser under 2000-talet och att bibliotekens ekonomi krympt under de senaste ungefär 20 åren. I själva verket förhåller det sig precis tvärtom. Enligt den officiella statistiken över kommunernas ekonomi har deras nettokostnader för biblioteksverksamhet ökat från 2,944 miljarder kronor år 2000 till 4,989 miljarder kronor år 2022. Det är en ökning med 69,5 procent. Även med hänsyntagen till inflationen (SCB:s fastställda medeltal för KPI) är det en ökning med 18,8 procent.

Kostnaderna för andra kommunala områden har ökat mer än kostnaderna för biblioteksverksamhet, men att tala om en ”åtstramning” för biblioteken blir inte rättvisande utan att göra en analys även av förändringarna av andra delar av kommunernas totala driftkostnader.