Avtalsförsäkringarna kompletterar ersättningarna arbetstagaren får från Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten vid sjukdom, arbetsskada och dödsfall.

Arbetsgivare kan ansöka om rehabiliteringsstöd för en anställd som omfattas av sjukförsäkringen AGS-KL och få upp till halva kostnaden betald för arbetslivsinriktad rehabilitering.

Åldershöjningar i avtalsförsäkringarna

Riksdagen beslutade att från och med 1 januari 2023 höja de pensionsrelaterade åldersgränserna i pensions­systemet och i angränsande trygghetssystem med ett år, från 65 år till 66 år. I avtalsförsäkringarna som komplet­terar de allmänna ersättningarna vid sjukdom och arbetsskada gjordes motsvarande åldershöjning. Det gällde Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL), Trygg­hets­försäkring vid arbetsskada (TFA-KL) och Avgifts­befrielse­försäkringen.

Avtalsförsäkringar och villkor

Sjukdom – Avtalsgrupp­sjukförsäkring (AGS-KL) och rehabiliteringsstöd

ASG-KL kompletterar den ersättning som arbetstagaren får från Försäkringskassan. Arbetsgivare kan ansöka om rehabiliteringsstöd för en anställd och få upp till halva kostnaden betald för arbetslivsinriktad rehabilitering.

Försäkringsgivare är Afa Försäkring.

Anmäl till Afa Försäkring när sjuklönen inte längre betalas

När sjukskrivningen varat i 91 dagar kan arbetstagaren göra en anmälan till Afa Försäkring. De första 90 dagarna får de flesta sjuklön från arbetsgivaren. Om tiden med sjuklön är kortare görs anmälan när sjuklönen inte längre betalas, men tidigast efter 15 dagars sjukskrivning.

Försäkringen börjar gälla när anställningen har varat i 90 dagar under förutsättning att:

• arbetstagaren varit arbetsför till minst 25 procent sedan minst en vecka, och
• har en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) fastställd av Försäkringskassan.

Det finns 2 olika förmåner som kan utgå från AGS-KL:

• dagsersättning
• månadsersättning

Dagsersättning och sjukpenning

Dagsersättning kan lämnas när Försäkringskassan betalar sjukpenning, smittbärarpenning eller rehabiliterings­penning. Ersättningen betalas som regel ut från dag 91 i arbetstagarens sjukperiod, och som längst till och med den 360:e dagen i sjukperioden. Vid smittbärar­penning betalas ersättning från dag 1 i sjukperioden.

Hur mycket ersättning arbetstagaren får beror på den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, och storleken på den sjukpenning arbetstagaren får från Försäkringskassan.

• Sjukpenning med 80 procent (normalnivå) från Försäkringskassan – arbetstagaren får då AGS-KL dagsersättning på 12,887 procent av sjukpenningen.
• Sjukpenning med 75 procent (fortsättningsnivå) från Försäkringskassan – arbetstagaren får då AGS-KL dagsersättning på 13,746 procent av sjukpenningen.

Månadsersättning, sjuk­ersättning och aktivitets­ersättning

Månadsersättning kan lämnas när Försäkringskassan betalar sjukersättning eller aktivitetsersättning. Det är arbetstagarens sjukpenninggrundande inkomst (SGI) som styr hur stor ersättningen blir. Om arbetstagaren har en inkomst över 7,5 prisbasbelopp kan även månads­ersättning utgå för den inkomstförlusten.

Arbetstagaren kan få ersättning från AGS-KL som längst till och med månaden innan man fyller 66 år.

Rehabiliteringsstöd

Arbetsgivaren kan ansöka om rehabiliteringsstöd när en arbetstagare behöver arbetslivsinriktad rehabilitering i förebyggande syfte eller för att återgå i arbete. Arbetsgivaren kan få upp till halva kostnaden betald.

• Försäkringsvillkor sjukförsäkring, Afa försäkringar (pdf) pdf, 807 kB.
• Försäkringskassan Länk till annan webbplats.

Pensionsavsättning vid sjukdom och arbetsskada – Avgifts­befrielse­för­säkring

Avgiftsbefrielseförsäkringen betalar pensionsavgift för arbetstagaren i arbetsgivarens ställe. Försäkringen gäller för arbetstagare som får sjukersättning, aktivitets­ersättning eller arbetsskadelivränta från Försäkrings­kassan och omfattas av pensionsavtalet AKAP-KR eller KAP-KL.

Försäkringsgivare är Afa Försäkring och när arbetstagaren anmäler till AGS-KL eller TFA-KL så görs automatiskt en anmälan till Avgiftsbefrielseförsäkring.

Försäkringsvillkor avgiftsbefrielseförsäkring, Afa försäkringar (pdf) pdf, 807 kB.

Arbetsskada – Trygghets­försäkring vid arbetsskada (TFA-KL)

Om en arbetstagare skadar sig på jobbet och får en fysisk eller psykisk personskada, kan ersättning utgå från Trygg­hets­försäkring vid arbetsskada (TFA-KL).

Försäkringsgivare är Afa Försäkring och det är arbetstagare som gör anmälan dit.

Försäkringen gäller om arbetstagaren:

• råkar ut för ett olycksfall i arbetet
• olycksfall på väg till eller från arbetet (färdolycksfall)
• får en arbetssjukdom.

Alla tre händelserna kallas för arbetsskada. Även skador på grund av hot, våld och rån kan räknas som arbetsskada.

Till olycksfall i arbetet hänförs i första hand olycksfall som inträffar när den skadade utför sitt egentliga arbete och i allmänhet även andra olyckor som inträffar på arbetsplatsen. Även en olycka som inträffar utanför arbetsplatsen kan betraktas som ett olycksfall i arbetet, men då krävs det att ”arbetstagaren vid olyckstillfället var stadd i arbetsgivarens ärenden” eller i vart fall utförde något i arbetsgivarens intresse. I samtliga fall gäller att det måste finnas ett samband mellan olyckan och arbetet för att det ska vara fråga om ett olycksfall i arbetet.

Ersättning

Ersättning kan bland annat lämnas för:

• Inkomstförlust
• Kostnader, till exempel sjukvårdskostnader och kostnad för läkemedel
• Sveda och värk
• Lyte och men

Skulle arbetsskadan leda till dödsfall, kan de anhöriga få ersättning i form av begravningskostnader, förlust av underhåll och ersättning för psykisk chock.

• Försäkringsvillkor TFA-KL, Afa försäkringar (pdf) pdf, 807 kB.
• Försäkringskassan Länk till annan webbplats.
• Arbetsskadeguiden Länk till annan webbplats.

Dödsfall – skydd till efterlevande

Vid en arbetstagares dödsfall kan ersättning lämnas till efterlevande genom tre olika försäkringar.

De tre försäkringarna är:

• Tjänstegrupplivförsäkring (TGL-KL)
• Familjeskydd enligt AKAP-KR
• Återbetalningsskydd
  

En av dessa, återbetalningsskyddet, kan arbetstagaren välja bort till förmån för en högre pension.

Tjänstegruppliv­försäkring (TGL-KL)

Vid dödsfall kan de efterlevande få ersättning och begravningshjälp till dödsboet från Tjänstegrupplivförsäkring (TGL-KL).

Försäkringsgivare är KPA Tjänstepensionsförsäkring och det är arbetsgivaren som anmäler dödsfallet dit.

TGL-KL kan lämna ersättning till de efterlevande och dödsboet i form av ett skattefritt engångsbelopp om arbetstagaren dör före 67 års ålder.

TGL-KL består av tre delar:

• grundbelopp
• barnbelopp
• begravningshjälp

Hur stort försäkringsbeloppet blir beror på omfattningen av arbetstagarens arbetstid, ålder vid dödsfallet samt vilka efterlevande som finns.

Försäkringsvillkor (TGL-KL) (pdf) pdf, 672 kB.

Familjeskydd

Familjeskydd ingår i tjänstepension AKAP-KR och kan lämna ersättning till arbetstagarens efterlevande vid arbetstagarens dödsfall.

Försäkringsgivare är KPA Tjänstepensionsförsäkring och det är arbetsgivaren som anmäler dödsfallet dit.

I familjeskyddet ingår:

• familjeskydd till efterlevande vuxen
• familjeskydd till efterlevande barn.

Utbetalning av förmånen sker månadsvis. Hur stort försäkrings­beloppet blir beror på arbetstagarens lönenivå samt vilka efterlevande som finns.

Försäkringsvillkor, familjeskydd, KPA (pdf) pdf, 102 kB.

Återbetalningsskydd

Återbetalningsskyddet ingår i tjänstepension AKAP-KR och KAP-KL. Det är arbetstagarens sparade pensions­kapital som kan betalas ut till efterlevande månadsvis. Denna försäkring kan arbetstagaren välja bort och istället få en högre pension.

Försäkringsgivare är det pensionsbolag som arbets­tagaren valt för sin tjänstepension.

Frågor och svar om avtals­försäkringar

Räknas det som en arbetsskada om skadan sker vid arbete på distans?

En skada som inträffar på arbetsplatsen, inom arbetsområdet och under vanlig arbetstid, har en självklar och stark anknytning till arbetet. Det förutsätts då att skadan är arbetsrelaterad. Arbetsskadeförsäkringen kan också omfatta skador som uppstår under distansarbete, men då förutsätts det inte att skadan är arbetsrelaterad. Skyddet är därför svagare vid distansarbete.

Under våren 2023 kom två domar från Högsta förvaltnings­domstolen (HFD) gällande eventuell arbetsskada som inträffat vid arbete på distans. HFD konstaterade att en grundläggande förutsättning för att samband mellan arbete och olycka ska föreligga är att olyckan inträffar när den anställde utför sitt arbete. En olycka som inträffar när den anställde gör något annat ska alltså inte bedömas som ett olycksfall i arbetet. Det måste också vägas in vad som har orsakat olyckan. Har olyckan till övervägande del sin grund i privatlivet, saknas det nödvändiga sambandet mellan arbetet och olyckan. Det är då inte ett olycksfall i arbetet. Vidare konstaterade Högsta förvaltningsdomstolen att det vid bedömningen av om en arbetsskada har inträffat saknar betydelse om arbetet hemifrån har skett frivilligt eller till följd av en uppmaning av arbetsgivaren.

Kan en skada som en arbetstagare får under en friskvårdstimme anses vara en arbetsskada?

En grundläggande förutsättning för att en skada ska anses som arbetsskada och omfattas av arbetsskadeförsäkringen är att den har uppkommit till följd av ett olycksfall i arbetet, det vill säga att den är arbetsrelaterad.

Det innebär att den aktivitet i vilken skadan inträffat måste ha ett samband med den skadades arbete. Det är alltså inte tillräckligt att det indirekt kan anses vara till fördel för en arbetsgivare att dennes anställda motionerar och sköter sin hälsa för att en skada som en anställd ådrar sig under en friskvårdsaktivitet ska omfattas av arbetsskadeförsäkringen utan det bör krävas att den anställde utövar aktiviteten i fråga i arbetsgivarens intresse. Så kan det till exempel vara om anställningen ställer särskilda krav på god fysik för att arbetstagaren ska kunna utföra sina arbetsuppgifter.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har prövat ett fall där en revisor skadade sig på en friskvårdsaktivitet spelandes hockey. HFD konstaterade att olycksfallet visserligen inträffade i samband med en friskvårdsaktivitet som utövades på betald arbetstid. Deltagandet var dock frivilligt och aktiviteten ägde rum utan arbetsgivarens inblandning. I sin anställning som skatterevisor ställdes dessutom inga särskilda krav på god fysik för att den anställda skulle kunna utföra sina arbetsuppgifter. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening saknas det samband mellan olyckan och arbetet som är en förutsättning för att skadan ska anses ha uppkommit till följd av ett olycksfall i arbetet.