Hoppa till sidans innehåll

Klimat och energi

Kommuner och regioner har en nyckelroll i Sveriges klimatomställning och gör stora insatser för att minska klimatpåverkan och anpassa samhället till klimat­förändringen.

Klimatet är en politiskt viktig fråga

SKR:s ställnings­tagande lyfter viktiga insatser för kommuners och regioners klimat­arbete, både i den egna verksamheten och i samspel med andra aktörer. För att minska den pågående globala uppvärmningen behövs en kraftfull omställning. Det är bråttom och tempot i det samlade arbetet måste öka.

Ställningstagande – effektiv och ledande klimatpolitik (pdf) pdf, 174 kB.

Klimatlådan – exempel på aktivt klimatarbete

Klimatlådan lyfter ett trettiotal exempel på viktiga insatser för minskad klimat­påverkan som stöd och inspiration till andra kommuner och regioner. Insatser presenteras inom styra och leda, klimatsmart samhällsbyggande samt cirkulär konsumtion och produk­tion.

Enkätundersökning om kommunernas klimat­arbete

Ett brett och engagerat arbete för att begränsa klimat­påverkan pågår i Sveriges kom­muner. Insatserna i klimat­arbetet är i huvudsak frivilliga. Det visar SKR:s klimatenkät 2023, som besvarats av 200 kommuner.

Kommunernas klimatarbete, enkätundersökning 2023 Länk till annan webbplats.

Rapport om minskad klimat­påverkan och klimat­anpassning i nya stads­delar

SKR har tagit fram en rapport om minskad klimatpåverkan och klimatanpassning i nya stadsdelar baserad på erfaren­heter från sex kommuner med stora samhälls­byggnads­projekt.

Minskad klimatpåverkan och klimatanpassning i nya stadsdelar Länk till annan webbplats.

Energieffektivi­sering i byggnader

Att minska energianvändningen i byggnader sparar både pengar och miljö. I rapporter om Regionernas fastighets­nyckeltal och Regionernas miljöarbete redovisar SKR utvecklingen av energieffektivisering och andra nyckeltal över tid.

EU:s direktiv om energieffektivisering (EED) och energi­prestanda i byggnader (EPBD) ska genomföras i Sverige under 2025 och 2026. Det ställer höga krav på både Sverige i stort och på offentliga byggnader.

Insatser mot kapacitets­brist i elnäten

Bristen på kapacitet i elnäten hindrar tillväxt och omställ­ningen till ett klimatsmart samhälle. SKR har fört fram flera förslag för en säker tillförsel av el i hela landet. Flera bedömare ser behov av en fördubblad elanvändning för att möta ökat behov från industri, transporter etcetera. Därtill innebär en större andel förnybar variabel produktion en utmaning för systemet.

Elnätet behöver byggas ut och förstärkas. Lokal produktion av kraftvärme är delvis ett alternativ för utbyggnad av elnät, men ges i princip ingen extra ersättning för att den finns på rätt plats. SKR har lyft behoven av att säkra produktion av kraftvärme, genom bättre villkor än dagens skatter och marknadsvillkor.

Riksdagen antog en energi­politisk inriktnings­proposition 2024 och flera utredningar har tagit fram förslag om tillståndsprocesser, elmarknaden och villkor för enskilda kraftslag.

Stöd för klimatredovisning

Klimatredovisning för regioner

I ett samarbete med regionernas miljö- och hållbarhets­chefer har SKR sedan 2022 låtit ta fram ett excelverktyg för regionernas klimatredovisning. Senaste version avser redovisningen för år 2025.

Elens klimat­påverkan – konsekvens eller bokföring

I organisationers klimatredovisningar används i regel ett årsmedelvärde för elmixens klimatpåverkan i ett geografiskt område. Vid projekt som innebär förändringar av elanvändning och elproduktion är det även relevant att se till konsekvenserna för marginal­effekterna i elsystemet. Båda metoderna finns i den internationella standarden Greenhouse Gas Protocol.

IVL har tagit fram en uppdaterad beräkning av den nordiska elmixen, som ett medel­värde för tre år tillbaka ur ett bokföringsperspektiv. Treårsmedlet 2021–2023 har sjunkit till 59 g CO2e/kWh jämfört med 90 g CO2e/kWh för 2016–2018. IVL:s tidigare värde har använts av flera aktörer för klimatredovisningar och även av Naturvårds­verket i Klimatklivet.

Emissionsfaktor för nordisk elmix år 2021–2023, IVL Länk till annan webbplats.

Kommuninvest avvänder för sina gröna lån ett framåt­blickande konsekvens­perspektiv med marginal­värden för elnätet, i linje med hanteringen av projekt i internationella finansiella institutioner.

Green Bonds Impact Report 2024, Kommuninvest (pdf) Länk till annan webbplats.

Konsult- och forskningsföretaget Profu har de senaste åren publicerat rapporter med elens klimat­påverkan i Sverige kopplat till det nordeuropeiska elsystemet ur ett bakåt­­blickande konsekvensperspektiv, där utfallet är olika beroende på elområde och sju olika användarprofiler. Klimat­kommunerna (en förening för kommuner och regioner) ser flera fördelar med att öka användningen av denna metod.

Stöd för arbetet med att spara energi och eleffekt

Energieffektivisering omfattar att optimera energi­användningen i relation till verksam­hetens behov, styra användningen och effektbehov över tid och att få ett bättre samspel mellan el och fjärrvärme. Även insatser för beredskap och robusthet är aktuella att göra samtidigt. En del insatser kan göras på kort sikt medan andra kräver större invest­eringar.

Regionala energikontor kan ge stöd

De regionala energikontoren, som i regel ägs av kommuner och regioner, kan på uppdrags­basis ge praktiskt stöd till energieffektivisering.

Energikontoren i Sverige, Energikontoren Länk till annan webbplats.

Belok och Bebo, Energimyndighetens nätverk

Energimyndighetens nätverk för lokaler och bostäder, Belok och Bebo, har arbetat aktivt med stöd för energi­effektivisering, där några kommunala fastighets­bolag medverkar. Särskilda satsningar har gjorts inom Energi­effektiva vårdlokaler och resurs­effektiv livsmedels­hantering.

Sveriges allmännytta

Sveriges allmännytta har ett särskilt klimatinitiativ, som omfattar merparten av alla lägenheter och även omfattar insatser för att spara energi och effekt.

Allmännyttans klimatinitiativ, Sveriges Allmännytta Länk till annan webbplats.

Energi- och klimatrådgivaren

Den kommunala energi- och klimatrådgivningen arbetar gentemot allmänhet och företag, med stöd av Energi­myndigheten och de regionala energikontoren.

EnOff-modellen underlättar upphandling

EnOff-modellen har tagits fram för att underlätta upphand­ling av energieffektivi­serings­tjänster och testats i Enköping.

Energieffektivisering i offentlig sektor, EnOff Länk till annan webbplats.

Energieffektivi­serings­företagens guide till leverantörer

Energieffektiviserings­företagen, Eneff har en guide till leverantörer av energitjänster.

Hitta företag, Eneff Länk till annan webbplats.

Addas ramavtal energi­konsulter

Adda har ett regionalt ramavtal för Stockholms­området som omfattar energi­konsulter och andra tekniska konsulter. Ett nationellt avtal utreds för tekniska konsulter som ska stödja kommuner och regioner som fastighets­förvaltare och byggherrar, med förväntad avtalsstart våren 2024.

Regionalt ramavtal: Tekniska konsulter, Adda Länk till annan webbplats.

Idrott, fritid och kultur

Idrott, fritid och kultur är beroende av anläggningar som kan vara mycket energi­krävande.

Forskningsprojekt för minskad energiförbrukning, Riksidrottsförbundet Länk till annan webbplats.

Länsstyrelserna och regionala strategier

Länsstyrelserna har i uppdrag att ta fram regionala energi- och klimatstrategier, i samarbete med regioner och kommuner. Handlings­­planer för elektrifiering ska tas fram under 2026.

Länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning, Länsstyrelserna Länk till annan webbplats.

Energimyndig­heten

Energimyndig­heten har under 2025 åter fått ett bredare uppdrag att stödja energi­­effektivisering inom offentlig sektor, med tips och webbinarier. Myndigheten har tagit fram kampanj­material för att minskad elanvändning och rapporterar om Sveriges energiläge.

Svenska Kraftnät

Svenska Kraftnät (SvK) har info om effektläget och om eventuell manuell förbruknings­frånkoppling vid effektbrist. Vid effektbrist berordrar SvK utvalda elbolag att koppla bort ledningar. Detta görs i största möjliga mån enligt det underlag som tagits fram inom Styrel. Styrel är ett system för att identifiera vilka elledningar som bör prioriteras utifrån vilka samhällsviktiga elanvändare som finns på respektive elledning. För kommunerna är deltagande i planeringsarbetet frivilligt.

När elen inte räcker till, Svenska Kraftnät Länk till annan webbplats.

Nationella initiativ

Svenska Kraftnät och Energimyndigheten har haft flera uppdrag med att stärka försörjnings­tryggheten i energi­sektorn på kort och lång sikt. Svenska Kraftnät har förberett ytterligare upphandling av förbrukningsflexibilitet och planerbar elproduktion i södra Sverige och lämnat förslag om kapacitets­mekanism för framtiden.

En kartläggning via Energiföretagen Sverige visar att det finns ytterligare omkring 1 100 MW teoretisk produktions­kapacitet i södra Sverige. Det är huvudsakligen fossila reserv­anläggningar i olika stadier av ”malpåse”. För att flera anläggningar ska kunna köras krävs upphandling av SvK, undantag från miljötillstånd samt tillgång till bränsle, om inte fossilt så är det bioolja.

Energimyndigheten har tagit fram en fjärr- och kraft­värme­strategi, inkluderat bättre villkor för deras system­nyttor. Några av dessa förslag har resulterat i regerings­uppdrag till myndigheten.

Stärkt fjärr- och kraftvärme, Energimyndigheten Länk till annan webbplats.

Energi­prestanda under bygg­processen

Energihjälpen är ett excelbaserat verktyg för att ställa och följa upp krav på en byggnads energi­användning. Resultat av energiberäkningar och verifiering av uppmätta värden täcker hela byggprocessen och olika aktörers behov.

Energihjälpen version 1 lanserades i mars 2023 gemensamt av Sveby, SKR, Lågan, Energi­myndigheten och Upphandlings­myndigheten, som initiativtagare och utvecklare. Grunden lades 2019 av sex regionala nätverk i ett Lågan-projekt med workshops på SKR.

Genom krav i upphandling kan beställaren eller bygg­herren se till att de som utför energi­beräkning, projektering och mätning, fyller i och uppdaterar verktyget. Projektets energisamordnare och den kontroll­ansvarige kan då följa energi­beräkning och ändringar genom byggprocessen.

De data som presenteras i verktyget underlättar kommunernas granskning i bygglovs­­processen enligt plan- och bygglagen (PBL) och är ett stöd för byggherrens egenkon­troll av att en ny byggnad har tillräckliga förut­sättningar för att uppfylla lagkrav för energi­användning. Energihjälpen kan ingå i kontrollplanen och bifogas vid redovisning inför startbesked samt uppdateras inför genomgång av slutbesked.

Energihjälpen är även ett stöd för att följa upp frivilliga ambitiösare energikrav, exempel­vis Upphandlings­myndig­hetens krav och Svebys Energiavtal 21. Den är även ett under­lag för energideklarationen och verifiering av krav.

Att kunna bygga energi­effektivt blir allt viktigare i takt med att byggregler och krav i certifierings­system skärps, även för att främja en seriös konkurrens. Flera rapporter visar att i cirka 40 procent av fallen stämmer inte den uppmätta energiklassen med den projekterade.

Klimatsmart upphandling

Offentlig sektor upphandlar varor och tjänster för runt 1 000 miljarder kronor årligen. Kommuners och regioners upphandlingar medför utsläpp av omkring 18 miljoner ton koldioxidekvivalenter, enligt uppgifter från Upphandlings­myndigheten (statistiken omfattar inte kommunala bolag).

SKR har i en rapport samlat tips och goda exempel om hur kommuner kan minska sin påverkan på klimatet vid upp­handling av varor och tjänster. Bland annat vad gäller strategiska förbered­elser, krav att ställa på leverantörer och uppföljning av de krav som ställts på leverantörerna.

Skrift om klimatsmart och hållbar upphandling Länk till annan webbplats.

Ramavtal underlättar hållbara inköp

Adda har drygt 120 ramavtal inom 20 kategoriområden. Ramavtalen är kostnads­effektiva och Adda ställer ambitiösa krav på hållbarhet, samtidigt som kommuner och regioner får hjälp med tillhörande uppföljningar.

Ramavtal, Adda Länk till annan webbplats.

Databas med hållbar­hetskrav

Upphandlingsmyndigheten har en databas med förslag på krav, så kallade hållbarhets­kriterier, som offentliga aktörer kan ställa i sina upphandlingar för att minska sin nega­tiva påverkan på miljö, hälsa och klimat. Det går att välja hur drivande kraven ska vara.

Miljö- och hållbarhetskrav, Upphandlingsmyndigheten Länk till annan webbplats.

Klimatanpassning i den fysiska planeringen

Det är stora skillnader i hur kommuner påverkas av klimatförändringarna – stigande hav, ras- och skredrisker, vattenbrist eller kortare turistsäsong. Gemensam är risken för över­svämningar till följd av skyfall.

Enligt Plan- och bygglagen ska kommunen ta hänsyn till klimatrisker vid planering av ny bebyggelse. I översikts­planen ska kommunen ge sin syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion, som är klimat­relaterade, samt hur riskerna kan minska eller upphöra.

För att göra detta behövs användbara och tillräckligt detaljerade planeringsunderlag. Regeringen behöver ge länsstyrelserna i uppdrag att bistå kommunerna med kostnads­fria underlag till klimat­anpassning på översikt­planenivå.

Kommunalt klimat­anpassnings­arbete – erfaren­heter och exempel

Klimatanpass­ningar omfattar att öka motstånds­­kraften mot värme­böljor, skyfall och översvämningar från vatten­drag och sjöar. SKR har tagit fram ett antal lärande exempel på viktiga insatser som är tänkta som stöd och inspiration till andra kommuner.

Insatser presenteras inom fysisk planering och byggande; vatten och avlopp; strategisk planering, ekonomi och styrning; gata, park och utemiljö samt fastigheter och markför­valtning.

Insatserna för att anpassa samhället till ett förändrat klimat behöver skalas upp och mycket går att lära av kommuner som ligger i framkant. Ett framgångsrikt arbete inom klimat­anpassning innehåller ett gemensamt lärande, kunskaps­uppbyggnad och samverkan.

Klimatanpassning . exempel i kommunerna Länk till annan webbplats.

Klimatföränd­ringarnas lokala effekter

SKR har, baserat på underlag från SMHI och tre utvalda kommuner, låtit göra en rapport som visar vilka effekter klimatförändringarna kan få på lokal nivå. SMHI redovisar klimat­scenarier och ger också förslag på hur samhället kan rustas mot ett varmare klimat.

Rapport om klimatförändringarnas lokala effekter Länk till annan webbplats.

SKR:s program­beredning för hållbar omställning

Programberedningen för hållbar utveckling hade 2021-2023 till uppgift att beskriva hur kommuner och regioner kan förbättra och intensifiera arbetet med klimat­anpassning och minskad klimatpåverkan. Samtliga åtta politiska partier i SKR:s styrelse har varit representerade. Beredningen lämnade ett stort antal förslag i sin slut­rapport.

Publiceringsinformation

Innehåll på sidan

Till toppen av sidan

Meny

Resurser och hjälpmedel

  1. Allmänna bestämmelser
  2. Cirkulär
  3. Evenemangskalender
  4. Handlingar och beslut från SKR
  5. Kollektivavtal
  6. Lärande exempel
  7. Pressrum
  8. Rapporter och publikationer
  9. SKR:s öppna data
  10. Statistik och analys
  11. Taxor
  12. Webbutbildningar

Områden

  1. Arbetsgivarrollen
  2. Arbetsmarknad
  3. Barnets rättigheter
  4. Barn och unga i socialtjänsten
  5. Byggande och bostäder, planering
  6. Civilt försvar och krisberedskap

Webbplatser

  1. 1177
  2. Adda
  3. Equalis