Hoppa till sidans innehåll

Klimat och energi

Kommuner och regioner har en nyckelroll i Sveriges klimatomställning och gör stora insatser för att minska klimatpåverkan och anpassa samhället till klimatförändringen.

Klimatet är en politiskt viktig fråga

SKR:s ställningstagande lyfter viktiga insatser för kommuners och regioners klimatarbete, både i den egna verksamheten och i samspel med andra aktörer. För att minska den pågående globala uppvärmningen behövs en kraftfull omställning. Det är bråttom och tempot i det samlade arbetet måste öka.

Ställningstagande – effektiv och ledande klimatpolitik (pdf) pdf, 174 kB.

Klimatlådan: exempel på aktivt klimatarbete

Klimatlådan lyfter ett trettiotal exempel på viktiga insatser för minskad klimatpåverkan som stöd och inspiration till andra kommuner och regioner. Insatser presenteras inom styra och leda, klimatsmart samhällsbyggande samt cirkulär konsumtion och produktion.

Kommunernas klimatarbete, enkätundersökning

Ett brett och engagerat arbete för att begränsa klimatpåverkan pågår i Sveriges kommuner. Insatserna i klimatarbetet är i huvudsak frivilliga. Det visar SKR:s klimatenkät 2023, som besvarats av 200 kommuner.

Kommunernas klimatarbete, enkätundersökning 2023 Länk till annan webbplats.

Minskad klimatpåverkan och klimatanpassning i nya stadsdelar, rapport om kommunala erfarenheter

SKR har tagit fram en rapport om minskad klimatpåverkan och klimatanpassning i nya stadsdelar baserad på erfarenheter från sex kommuner med stora samhällsbyggnadsprojekt.

Minskad klimatpåverkan och klimatanpassning i nya stadsdelar Länk till annan webbplats.

Energieffektivisering i byggnader

Att minska energianvändningen i byggnader sparar både pengar och miljö. I rapporter om Regionernas fastighetsnyckeltal och Regionernas miljöarbete redovisar SKR utvecklingen av energieffektivisering och andra nyckeltal över tid.

EU:s direktiv om energieffektivisering (EED) och energiprestanda i byggnader (EPBD) ska genomföras i Sverige under 2025 och 2026. Det ställer höga krav på både Sverige i stort och på offentliga byggnader.

Insatser mot kapacitetsbrist i elnäten

Bristen på kapacitet i elnäten hindrar tillväxt och omställningen till ett klimatsmart samhälle. SKR har fört fram flera förslag för en säker tillförsel av el i hela landet. Flera bedömare ser behov av en fördubblad elanvändning för att möta ökat behov från industri, transporter etc. Därtill innebär en större andel förnybar variabel produktion en utmaning för systemet.

Elnätet behöver byggas ut och förstärkas. Lokal produktion av kraftvärme är delvis ett alternativ för utbyggnad av elnät, men ges i princip ingen extra ersättning för att den finns på rätt plats. SKR har lyft behoven av att säkra produktion av kraftvärme, genom bättre villkor än dagens skatter och marknadsvillkor.

Riksdagen antog en energipolitisk inriktningsproposition 2024 och flera utredningar har tagit fram förslag om tillståndsprocesser, elmarknaden och villkor för enskilda kraftslag.

Stöd för klimatredovisning

Klimatredovisning för regioner

I ett samarbete med regionernas miljö- och hållbarhetschefer har SKR sedan 2022 låtit ta fram ett excelverktyg för regionernas klimatredovisning. Senaste version avser redovisningen för år 2025.

Elens klimatpåverkan - konsekvens eller bokföring

I organisationers klimatredovisningar används i regel ett årsmedelvärde för elmixens klimatpåverkan i ett geografiskt område. Vid projekt som innebär förändringar av elanvändning och elproduktion är det även relevant att se till konsekvenserna för marginaleffekterna i elsystemet. Båda metoderna finns i den internationella standarden Greenhouse Gas Protocol.

IVL har tagit fram en uppdaterad beräkning av den nordiska elmixen, som ett medelvärde för tre år tillbaka ur ett bokföringsperspektiv. Treårsmedlet 2021–2023 har sjunkit till 59 g CO2e/kWh jämfört med 90 g CO2e/kWh för 2016–2018. IVL:s tidigare värde har använts av flera aktörer för klimatredovisningar och även av Naturvårdsverket i Klimatklivet.

Emissionsfaktor för nordisk elmix år 2021–2023, IVL Länk till annan webbplats.

Kommuninvest avvänder för sina gröna lån ett framåtblickande konsekvensperspektiv med marginalvärden för elnätet, i linje med hanteringen av projekt i internationella finansiella institutioner.

Green Bonds Impact Report 2024, Kommuninvest (pdf) Länk till annan webbplats.

Konsult- och forskningsföretaget Profu har de senaste åren publicerat rapporter med elens klimatpåverkan i Sverige kopplat till det nordeuropeiska elsystemet ur ett bakåtblickande konsekvensperspektiv, där utfallet är olika beroende på elområde och sju olika användarprofiler. Klimatkommunerna (en förening för kommuner och regioner) ser flera fördelar med att öka användningen av denna metod.

Stöd för arbetet med att spara energi och eleffekt

Energieffektivisering omfattar att optimera energianvändningen i relation till verksamhetens behov, styra användningen och effektbehov över tid och att få ett bättre samspel mellan el och fjärrvärme. Även insatser för beredskap och robusthet är aktuella att göra samtidigt. En del insatser kan göras på kort sikt medan andra kräver större investeringar.

Regionala energikontor kan ge stöd

De regionala energikontoren, som i regel ägs av kommuner och regioner, kan på uppdragsbasis ge praktiskt stöd till energieffektivisering.

Energikontoren i Sverige, Energikontoren Länk till annan webbplats.

Belok och Bebo, Energimyndighetens nätverk

Energimyndighetens nätverk för lokaler och bostäder, Belok och Bebo, har arbetat aktivt med stöd för energieffektivisering, där några kommunala fastighetsbolag medverkar. Särskilda satsningar har gjorts inom Energieffektiva vårdlokaler och resurseffektiv livsmedelshantering.

Sveriges allmännytta

Sveriges allmännytta har ett särskilt klimatinitiativ, som omfattar merparten av alla lägenheter och även omfattar insatser för att spara energi och effekt.

Allmännyttans klimatinitiativ, Sveriges Allmännytta Länk till annan webbplats.

Energi- och klimatrådgivaren

Den kommunala energi- och klimatrådgivningen arbetar gentemot allmänhet och företag, med stöd av Energimyndigheten och de regionala energikontoren.

EnOff-modellen underlättar upphandling

EnOff-modellen har tagits fram för att underlätta upphandling av energieffektiviseringstjänster och testats i Enköping.

Energieffektivisering i offentlig sektor, EnOff Länk till annan webbplats.

Energieffektiviseringsföretagens guide till leverantörer

Energieffektiviseringsföretagen, Eneff har en guide till leverantörer av energitjänster.

Hitta företag, Eneff Länk till annan webbplats.

Addas ramavtal energikonsulter

Adda har ett regionalt ramavtal för Stockholmsområdet som omfattar energikonsulter och andra tekniska konsulter. Ett nationellt avtal utreds för tekniska konsulter som ska stödja kommuner och regioner som fastighetsförvaltare och byggherrar, med förväntad avtalsstart våren 2024.

Regionalt ramavtal: Tekniska konsulter, Adda Länk till annan webbplats.

Idrott, fritid kultur

Idrott, fritid och kultur är beroende av anläggningar som kan vara mycket energikrävande. Riksidrottsförbundet har tagit fram information kring idrottsanläggningar.

Tips till idrottsföreningar för att minska elanvändning, Riksidrottsförbundet Länk till annan webbplats.

Länsstyrelserna och regionala strategier

Länsstyrelserna har i uppdrag att ta fram regionala energi- och klimatstrategier, i samarbete med regioner och kommuner. Handlingsplaner för elektrifiering ska tas fram under 2026.

Länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning, Länsstyrelserna Länk till annan webbplats.

Energimyndigheten

Energimyndigheten har under 2025 åter fått ett bredare uppdrag att stödja energieffektivisering inom offentlig sektor, med tips och webbinarier. Myndigheten har tagit fram kampanjmaterial för att minskad elanvändning och rapporterar om Sveriges energiläge.

Svenska Kraftnät

Svenska Kraftnät, SvK, har info om effektläget och om eventuell manuell förbrukningsfrånkoppling vid effektbrist. Vid effektbrist berordrar SvK utvalda elbolag att koppla bort ledningar. Detta görs i största möjliga mån enligt det underlag som tagits fram inom Styrel. Styrel är ett system för att identifiera vilka elledningar som bör prioriteras utifrån vilka samhällsviktiga elanvändare som finns på respektive elledning. För kommunerna är deltagande i planeringsarbetet frivilligt.

När elen inte räcker till, Svenska Kraftnät Länk till annan webbplats.

Nationella initiativ

Svenska Kraftnät och Energimyndigheten har haft flera uppdrag med att stärka försörjningstryggheten i energisektorn på kort och lång sikt. Svenska Kraftnät har förberett ytterligare upphandling av förbrukningsflexibilitet och planerbar elproduktion i södra Sverige och lämnat förslag om kapacitetsmekanism för framtiden.

En kartläggning via Energiföretagen Sverige visar att det finns ytterligare omkring 1 100 MW teoretisk produktionskapacitet i södra Sverige. Det är huvudsakligen fossila reservanläggningar i olika stadier av ”malpåse”. För att flera anläggningar ska kunna köras krävs upphandling av SvK, undantag från miljötillstånd samt tillgång till bränsle, om inte fossilt så är det bioolja.

Energimyndigheten har tagit fram en fjärr- och kraftvärmestrategi, inkluderat bättre villkor för deras systemnyttor. Några av dessa förslag har resulterat i regeringsuppdrag till myndigheten.

Stärkt fjärr- och kraftvärme, Energimyndigheten Länk till annan webbplats.

Energiprestanda under byggprocessen

Energihjälpen är ett excelbaserat verktyg för att ställa och följa upp krav på en byggnads energianvändning. Resultat av energiberäkningar och verifiering av uppmätta värden täcker hela byggprocessen och olika aktörers behov.

Energihjälpen version 1 lanserades i mars 2023 gemensamt av Sveby, SKR, Lågan, Energimyndigheten och Upphandlingsmyndigheten, som initiativtagare och utvecklare. Grunden lades 2019 av sex regionala nätverk i ett Lågan-projekt med workshops på SKR.

Genom krav i upphandling kan beställaren eller byggherren se till att de som utför energiberäkning, projektering och mätning, fyller i och uppdaterar verktyget. Projektets energisamordnare och den kontrollansvarige kan då följa energiberäkning och ändringar genom byggprocessen.

De data som presenteras i verktyget underlättar kommunernas granskning i bygglovsprocessen enligt plan- och bygglagen (PBL) och är ett stöd för byggherrens egenkontroll av att en ny byggnad har tillräckliga förutsättningar för att uppfylla lagkrav för energianvändning. Energihjälpen kan ingå i kontrollplanen och bifogas vid redovisning inför startbesked samt uppdateras inför genomgång av slutbesked.

Energihjälpen är även ett stöd för att följa upp frivilliga ambitiösare energikrav, exempelvis Upphandlingsmyndighetens krav och Svebys Energiavtal 21. Den är även ett underlag för energideklarationen och verifiering av krav.

Att kunna bygga energieffektivt blir allt viktigare i takt med att byggregler och krav i certifieringssystem skärps, även för att främja en seriös konkurrens. Flera rapporter visar att i cirka 40 procent av fallen stämmer inte den uppmätta energiklassen med den projekterade.

Klimatsmart upphandling

Offentlig sektor upphandlar varor och tjänster för runt 1000 miljarder kronor årligen. Kommuners och regioners upphandlingar medför utsläpp av omkring 18 miljoner ton koldioxidekvivalenter, enligt uppgifter från Upphandlingsmyndigheten (statistiken omfattar inte kommunala bolag).

SKR har i en rapport samlat tips och goda exempel om hur kommuner kan minska sin påverkan på klimatet vid upphandling av varor och tjänster. Bland annat vad gäller strategiska förberedelser, krav att ställa på leverantörer och uppföljning av de krav som ställts på leverantörerna.

Skrift om klimatsmart och hållbar upphandling Länk till annan webbplats.

Ramavtal underlättar hållbara inköp

Adda har drygt 120 ramavtal inom 20 kategoriområden. Ramavtalen är kostnadseffektiva och Adda ställer ambitiösa krav på hållbarhet, samtidigt som kommuner och regioner får hjälp med tillhörande uppföljningar.

Ramavtal, Adda Länk till annan webbplats.

Databas med hållbarhetskrav

Upphandlingsmyndigheten har en databas med förslag på krav, så kallade hållbarhetskriterier, som offentliga aktörer kan ställa i sina upphandlingar för att minska sin negativa påverkan på miljö, hälsa och klimat. Det går att välja hur drivande kraven ska vara.

Miljö- och hållbarhetskrav, Upphandlingsmyndigheten Länk till annan webbplats.

Klimatanpassning i den fysiska planeringen

Det är stora skillnader i hur kommuner påverkas av klimatförändringarna – stigande hav, ras- och skredrisker, vattenbrist eller kortare turistsäsong. Gemensam är risken för översvämningar till följd av skyfall.

Enligt Plan- och bygglagen ska kommunen ta hänsyn till klimatrisker vid planering av ny bebyggelse. I översiktsplanen ska kommunen ge sin syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion, som är klimatrelaterade, samt hur riskerna kan minska eller upphöra.

För att göra detta behövs användbara och tillräckligt detaljerade planeringsunderlag. Regeringen behöver ge länsstyrelserna i uppdrag att bistå kommunerna med kostnadsfria underlag till klimatanpassning på översiktplanenivå.

Kommunalt klimatanpassningsarbete- erfarenheter och exempel

Klimatanpassningar omfattar att öka motståndskraften mot värmeböljor, skyfall och översvämningar från vattendrag och sjöar. SKR har tagit fram ett antal lärande exempel på viktiga insatser som är tänkta som stöd och inspiration till andra kommuner.

Insatser presenteras inom fysisk planering och byggande; vatten och avlopp; strategisk planering, ekonomi och styrning; gata, park och utemiljö samt fastigheter och markförvaltning.

Insatserna för att anpassa samhället till ett förändrat klimat behöver skalas upp och mycket går att lära av kommuner som ligger i framkant. Ett framgångsrikt arbete inom klimatanpassning innehåller ett gemensamt lärande, kunskapsuppbyggnad och samverkan.

Klimatanpassning . exempel i kommunerna Länk till annan webbplats.

Klimatförändringarnas lokala effekter

SKR har, baserat på underlag från SMHI och tre utvalda kommuner, låtit göra en rapport som visar vilka effekter klimatförändringarna kan få på lokal nivå. SMHI redovisar klimatscenarier och ger också förslag på hur samhället kan rustas mot ett varmare klimat.

Rapport om klimatförändringarnas lokala effekter Länk till annan webbplats.

SKR:s programberedning för hållbar omställning

Programberedningen för hållbar utveckling hade 2021-2023 till uppgift att beskriva hur kommuner och regioner kan förbättra och intensifiera arbetet med klimatanpassning och minskad klimatpåverkan. Samtliga åtta politiska partier i SKR:s styrelse har varit representerade. Beredningen lämnade ett stort antal förslag isin slutrapport.

Publiceringsinformation

Innehåll på sidan

Till toppen av sidan