Avfall
Insamlingen och behandling av avfall är en viktig infrastruktur som är nödvändig för att samhället ska fungera. Att ta tillvara resurser i avfallet genom återvinning och att avgifta kretsloppet genom att samla in farligt avfall är avgörande för att nå miljömålen.
I Sverige är vi bra på att återvinna avfallet. Hälften materialåtervinns eller komposteras och rötas. Resten förbränns och blir fjärrvärme och el. Mindre än en procent av det kommunala avfallet läggs på deponi.
Kommunerna har en viktig roll genom sitt ansvar för insamling och behandling av kommunalt avfall och genom att vara ansvarig för tillsyn över stora delar av avfallshanteringen enligt miljöbalken.
Avfallsplanering för cirkulär ekonomi
Fler kommuner arbetar med mål och åtgärder för ökad avfallsminimering. Fokus ligger på återanvändning, minskat matsvinn och främjandet av tjänster för låna, hyra och dela.
I en cirkulär ekonomi behålls resurserna i samhällets kretslopp istället för att bli avfall. Det finns ett allt större intresse i både kommuner och samhället i stort för ökad resurseffektivitet och minskad miljöbelastning. Det återspeglas i EU:s nya handlingsplan för cirkulär ekonomi som presenterades våren 2020, den nationella strategin för cirkulär ekonomi från 2020 och i revideringar av Sveriges avfallsplan och avfallsförebyggande program samt Naturvårdsverkets föreskrifter för kommunal avfallsplanering.
- EU:s andra handlingsplan för cirkulär ekonomi 2020, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
- Cirkulär ekonomi – strategi för omställningen i Sverige, Regeringen (pdf) Länk till annan webbplats.
Kommunernas arbete med cirkulär ekonomi i avfallsplanerna
SKR har undersökt hur kommunerna arbetar med implementering av cirkulär ekonomi i avfallsplaner. Undersökningen har gjorts genom en enkät till alla kommuner i slutet av 2019 och genom intervjuer med fem kommuner. Svaren omfattar 217 av 290 kommuner eller deras bolag.
Tabellen nedan visar mål och åtgärder för ökad cirkularitet i avfallsplanen samt på olika områden, andel av totalt antal svarande.
Typ av mål/åtgärd | Har mål/åtgärder | Planerar mål/åtgärder |
|---|---|---|
Mål och/eller åtgärder i avfallsplanen som avser de stadier i en produkts livscykel som föregår avfallshant | 75 % | 91 % |
Upphandling, exempelvis ökade krav att produkter är materialsnåla, möjliga att återanvända, möjliga att reparera, anpassade för återvinning, innehåller återvunnen råvara etc. | 41 % | 81 % |
Återanvändning | 85 % | 81 % |
Minskat svinn, exempelvis minskat matsvinn eller andra åtgärder för minskad förbrukning av material. | 84 % | 83 % |
Främjande av tjänster för att låna, hyra och dela ägande i syfte att öka nyttjandet av materiella varor. | 23 % | 52 % |
Rådgivning, nätverk eller annat stöd för näringslivet som avser de stadier i en produkts livscykel som föregår avfallshanteringen | 22 % | 29 % |
Rådgivning, kampanjer eller andra åtgärder riktade mot hushållen för att öka återanvändning, minska svinn eller öka användning av mer cirkulära produkter (materialsnåla, möjliga att återanvända, reparera, anpassade för återvinning, innehållande återvunnen råvara etc.) | 66 % | 70 % |
Andra områden | 8 % | 12 % |
Sammanfattning av resultatet
- 75 procent av kommunerna har mål eller åtgärder för stadier i en produkts livscykel som föregår traditionell avfallshantering och ytterligare 16 procent planerar att införa sådant.
- 16 procent av kommunerna använder begreppet cirkulär ekonomi när de formulerar mål och 45 procent anger att de planerar att införa mål som uttryckligen avser cirkulär ekonomi. Några ser dock begreppet som otydligt och svårt att använda i planeringen.
- Ett brett och ökat deltagande från olika delar av kommunen har varit en viktig stävan i de fem intervjukommunerna som bedrivit ett ambitiöst arbete i frågan. Vanligast är samarbetet med fysisk planering och miljötillsyn. Stadsdelsförvaltningar, utbildning, bostadsbolag, internservice, park- och gatuförvaltning har deltagit i olika utsträckning. Intervjuerna pekar på ett behov av att koordinera avfallsplaneringen med annan kommunal planering, såsom översiktsplan, hållbarhets- eller klimatplan och upphandlingspolicy.
Funktionsupphandling, avfall
SKR, Återvinningsindustrierna och Fastighetsägarna har tillsammans tagit fram ett förslag till rapport om möjligheterna att använda funktionsupphandling för att klara utmaningarna inom avfallsområdet.
Funktionsupphandling – ett sätt att klara avfallshanteringens utmaningar (pdf) pdf, 292 kB.
Krav för vad som ska uppnås, inte hur det ska göras
Insamlingen och återvinningen av kommunalt avfall behöver utvecklas för att klara framtida utmaningar. Det kommer behövas både ett vardagligt arbete med ständiga förbättringar och nya innovativa lösningar. Funktionsupphandling är ett sätt att skapa utrymme för det.
Funktionsupphandling innebär att beställaren beskriver egenskaperna hos den färdiga produkten eller tjänsten, funktionskrav, utan att ange hur dessa krav ska uppnås.
I rapporten analyserar vi avfallshanteringens funktioner och illustrerar med exempel hur funktionskrav skulle kunna se ut.
- Nöjdare kunder och ökad återvinning. En förstudie om att utveckla kommunernas upphandlingar inom avfallsområdet (pdf) pdf, 510 kB.
- Dokumentation från seminarium: Funktionsupphandling för nöjdare kunder och ökad återvinning Länk till annan webbplats.
Förebygga avfall
Avfall är ett slöseri med resurser som påverkar miljön mycket. Om ökningen av avfallsmängderna fortsätter i samma takt som hittills kan mängderna ha ökat med 50 procent till 2035.
Att förebygga avfall är, något förenklat, att minska avfallets mängd och farlighet. Exempel på åtgärder som innebär att avfall förebyggs är att:
- återanvända saker
- planera inköp och hantering av material så att svinn inte behöver uppstå
- välja produkter med optimal livslängd eller produkter som kan repareras och uppdatera
- välja materialsnåla produkter
- välja materialeffektiva processer och metoder
- konsumera tjänster istället för varor
Detta är förebyggande åtgärder
Att återvinna avfall exempelvis genom materialåtervinning, kompostering eller energiutvinning är inte att förebygga avfall. I svensk lagstiftning finns ingen definition av förebyggande av avfall. Följande definition finns i EU:s ramdirektiv för avfall.
Förebyggande är åtgärder som vidtas innan ett ämne, ett material eller en produkt blivit avfall och innebär en minskning av:
- mängden avfall, inbegripet genom återanvändning av produkter eller förlängning av produkters livslängd
- den negativa påverkan på miljön och människors hälsa genom det genererade avfallet
- innehållet av skadliga ämnen i material och produkter.
Förebygga är bättre än att återvinna – och sparar pengar
Att förebygga avfall sparar både pengar och miljön. Det är bättre att förebygga än att materialåtervinna eller förbränna avfallet. Då kan den miljöpåverkan som skulle uppstått vid utvinning, tillverkning, transport och hantering av en vara helt undvikas. Eftersom energi förbrukas i alla led så minskas utsläppen av klimatgaser.
Om avfallets farlighet förebyggs genom ett minskat innehåll av miljö- eller hälsofarliga ämnen minskar också risken för att ämnen sprids i miljön.
Att förebygga avfall innebär också att pengar sparas. Genom att sluta köpa in material bara för att slänga bort det uppstår en uppenbar besparing. Ofta kan avfallet minskas utan komplicerade eller kostsamma åtgärder.
Nedskräpning
Nedskräpning skadar miljön och skapar otrygghet. Många kommuner arbetar aktivt för att minska skräpet på offentliga platser. Håll Sverige Rent och Naturvårdsverket ger stöd i arbetet.
Kommunernas ansvar
Enligt miljöbalken är det förbjudet att skräpa ned. Trots det hamnar ändå en hel del skräp på fel ställe. Kommunen ansvarar enligt gaturenhållningslagen för städning på gator, torg, parker och andra allmänna platser som är redovisade i detaljplan och som kommunen är huvudman för. Städningen innebär betydande kostnader för kommunerna.
Med skräp menar vi både mindre föremål som glas, papper, engångsgrillar, fimpar, och större föremål som byggavfall, möbler, bilar och hemelektronik.
Nya krav på kommuner för insamling av förpackningar på populära platser
Från och med den 1 januari 2026 har kommunerna ansvar för att samla in förpackningsavfall av papper och kartong, plast, metall, färgat samt ofärgat glas på vissa torg och i vissa parker. Utöver det ska förpackningsavfall av plast också samlas in på andra platser där många människor vistas, exempelvis vid populära gångstråk och gågator, mindre parker och torg.
Vägledning och stöd, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Avropa sorteringskärl via Adda
Kommuner kan avropa källsorteringskärl via Adda. Addas ramavtal Avfallskärl för offentlig utomhusmiljö omfattar ett brett utbud av avfallskärl, till exempel smarta papperskorgar med sensorer som kan placeras i stadsmiljöer och sorteringsmoduler som passar i parker.
Avfallskärl för offentlig utomhusmiljö, Adda Länk till annan webbplats.
Stödmaterial för kommunens information till invånarna
Kommunen ska ta fram lättillgänglig information till allmänheten om hur avfall ska sorteras på torg, i parker och andra populära platser. De nya reglerna definierar inte vad "lättillgänglig information" innebär, men enligt Naturvårdsverket kan det exempelvis vara dekaler, skyltar eller affischer.
Som stöd för kommunerna har SKR tagit fram förslag på hur information kan utformas. Det finns underlag som kommunerna kan använda för att informera på sin webbplats samt förslag som inspiration till skyltar vid sorteringsplatser och entréer till parker och torg.
- Förslag på utformning av skyltar vid populära platser (pdf) pdf, 1 MB.
- Förslag på webbtext och övrig kommunikation (pdf) pdf, 151 kB.
Stöd och vägledning via Håll Sverige Rent
Håll Sverige Rent erbjuder kommunerna möjligheten att bli Håll Sverige Rent-kommun. Medlemskapet innebär bland annat stöd i det strategiska och praktiska arbetet mot nedskräpning, fritt kampanjmaterial i samband med kampanjer som Skräpplockardagarna och information om nya verktyg mot nedskräpning och annat aktuellt inom området.
Kommuner mot nedskräpning, Håll Sverige Rent Länk till annan webbplats.