Våld är en del av många ungas vardag. Ett sätt för skolan att förebygga våld och kränkande behandling, är att arbeta med universella våldsförebyggande metoder som har fokus på jämställdhet.

Män och pojkar står för majoriteten av allt våld i samhället, både mot flickor och kvinnor, och mot andra pojkar och män. Forskning visar också att våld i parrelationer är vanligt bland unga och att det följer samma mönster som bland vuxna, det vill säga att tjejer utsätts för mer upprepat våld och sexuellt våld i nära relation än killar.

Vad innebär universell våldsprevention?

Ett universellt våldsförebyggande arbete riktar sig till alla på skolan, inte bara en särskild grupp eller individ. På det viset får alla elever och skolpersonalen verktyg att stoppa pågående kränkningar och våld, och kan skapa ett klimat som förhindrar att våld alls utövas. Samtidigt kan skolan öka trygghet, studiero och påverka normer som eleverna bär med sig i vuxenlivet.

Ett universellt våldsförebyggande arbete innebär att:

• Börja tidigt, innan våldet är ett faktum. Att bara ta tag i ”bråkmakaren” när våldet har skett kan ge effekt där och då, men skapar inte bredare förändring på sikt.
• Prata om normer. Idag finns en macho-kultur som gör att killar förväntas bete sig på ett visst sätt. Det gör att vi accepterar en tuff attityd hos killar och att konflikter ska lösas med våld.
• Agera på ”små” saker. Ju mer vi accepterar ”lindrigare våld” som taskiga kommentarer, tafsningar, knuffar och bråk ”på skoj”, desto lägre blir tröskeln till grövre våld och kränkningar.
• Involvera alla på skolan. Ju fler som kan markera att våld inte är okej, desto lättare att stoppa och förebygga kränkningar och våld.

Filmen beskriver vad som ingår i ett universellt våldsförebyggande arbete. Längd 1:30.

Syntolkad version av filmen Våldsförebyggande arbete i skolan Länk till annan webbplats.

Förebyggande arbete i kommuner

Tåget – våldsförebyggande arbete

Tåget är ett våldsförebyggande arbete som bedrivs på samtliga grundskolor i Botkyrka kommun. Elever, skolpersonal och föräldrar får olika utbildningar i hur de kan förebygga våld. Skolan jobbar med olika områden för att skapa en trygg skolmiljö. Varje barn ska få känna sig trygg med de vuxna på skolan, så att de känner att de kan vända sig till en vuxen när det uppstår svåra situationer.

De vuxna på skolan talar med barnen om skillnaden mellan att bara titta på och att vara en del av en förändring. De vill också hjälpa barnen att kunna känna igen situationer som de kan hantera på ett bra sätt. Barnen får också vara ”förändringsagenter” genom att träna på olika situationer med att säga ifrån mot våld och vara aktiva åskådare.

Tåget har med stöd från Länsstyrelsen Stockholm spridits nationellt och används i dagsläget i fler än åttio kommuner runt om i landet. Om du arbetar inom Stockholms län och är intresserad av Tåget kan du anmäla dig till metodhandledningen som hålls i samarbete med Länsstyrelsen Stockholm.

• Tåget – våldsförebyggande arbete i grundskolan, Botkyrka kommun Länk till annan webbplats.Metodhandledning för Tåget, Länsstyrelsen Stockholm Länk till annan webbplats.

Material från myndigheter

Huvudmäns, förskolors och skolors arbete mot mäns våld mot kvinnor

Skolverket har tagit fram en rapport som visar hur huvudmän, förskolor och skolor arbetar för att förebygga, upptäcka och hantera mäns våld mot kvinnor. Rapporten belyser även våld i ungas relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt elevhälsans roll.

Huvudmäns, förskolors och skolors arbete mot mäns våld mot kvinnor, Skolverket Länk till annan webbplats.

Handbok för våldsförebyggande arbete

Jämställdhetsmyndighetens handbok ”Inget att vänta på” ger vägledning hur ett systematiskt och kunskapsbaserat våldsförebyggande arbete kan genomföras.

Handboken Inget att vänta på, Jämställdhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.

Mentors in violence prevention, MVP

En universell våldsförebyggande metod är amerikanska MVP, Mentors in Violence Prevention. MVP är en kunskapsbaserad metod och särskilt utformad för att hantera frågor om kön och våld. I Sverige finns två versioner av MVP, en som förvaltas av organisationen MÄN, och en som vidareutvecklats av Botkyrka kommun.

Mentors in Violence Prevention, MÄN Länk till annan webbplats.

Metoden går ut på att

• synliggöra våldets olika former, visa sambandet mellan lindrigt och grovt våld
• diskutera genusnormer, att våld är ett uttryck för pojkars maskulinitetsskapande och är kopplat till föreställningar om hur killar ska vara
• synliggöra åskådarrollen och visa att alla kan göra något för att förebygga våld.

Forskning om MVP

På uppdrag av SKR:s kvinnofridssatsning har Stockholms universitet utvärderat hur MVP fungerar i en svensk skolkontext. Metoden har tidigare utvärderats av Skolverket.

• Utvärdering MVP 2019-2020, Stockholms universitet Länk till annan webbplats.
• Utvärdering MVP 2018, Skolverket Länk till annan webbplats.

Utvärdering av Mentors in Violence Prevention, MVP

På uppdrag av SKR har Stockholms universitet utvärderat skolors arbete med den våldsförebyggande metoden Mentors in Violence Prevention, MVP. Syftet är att öka kunskapen om metodens genomförbarhet, organisatoriska förutsättningar och påverkan.

Utvärdering av Mentors in Violence Prevention, Stockholms universitet 2021 Länk till annan webbplats.

Om Stockholms universitets utvärdering

Studien genomfördes 2019–2020 och har undersökt båda versioner av MVP som finns i Sverige, den som förvaltas av organisationen MÄN, och den som vidareutvecklats av Botkyrka kommun. Totalt ingick åtta högstadie- och gymnasieskolor i studien, varav två var kontrollskolor som inte använder MVP.

Utvärderingen visar att

• Skolledarnas engagemang är en nyckelfaktor. Att skolledaren väl känner till programmets innehåll, kan koppla det till det ordinarie värdegrundsarbete, engagera medarbetare och tillsätta resurser är en förutsättning för att MVP kan genomföras och upprätthållas över tid.
• Skolhuvudmännen behöver ta större långsiktigt ansvar. Stödet från kommunen kommer ofta från andra delar av förvaltningen än den del som ansvarar för skolan, vilket kan göra att budgetförutsättningar för MVP saknas. Samtidigt är det en framgångsfaktor att det organisatoriska ansvaret och stödet är utspritt på ett bredare ledar- och stödkollektiv.
• Ledarnas (de som praktiskt genomför programmet) manualtrogenhet och lyhördhet för elevernas vardag spelar stor roll. Ledarna behöver tillräckligt tid för handledning, förberedelser och genomförande, men även för reflektion, efterarbete och fördjupning.
• Stora klasser och lokalbrist försvårar arbetet. Att klasserna inte kan delas upp i mindre grupper minskar tryggheten för eleverna och försvårar gemensam reflektion.
• Eleverna uppskattar programmet, men verkar inte förändra attityder eller beteenden. Enligt utvärderingen kan det bero på att eleverna redan innan programstart hade höga ingångsvärden. Resultatet ska därför tolkas med stor försiktighet.
• Programmets implementering ger arbetet mot våld systematik och legitimitet på skolorna.

Utvärderingen rekommenderar att

• MVP utvecklas så att det blir mer sensitivt för den kunskap och förändrade attityder kring genus och sexualitet som kan ses hos ungdomar i Sverige
• handledning av vuxna ledare säkerställs och utvecklas
• lektionsserien genomförs i mindre grupper och med ett större antal ledare
• långsiktigt ansvar från skolledare och skolhuvudmän säkerställs vid implementering
• MVP fortsatt prövas i svenska skolor (givet ovan justeringar) samt att den fortsatta användningen av programmet systematiskt följs upp och utvärderas.