Publicerad: 27 november 2019

Gemensam utveckling av kunskapsstyrning i socialtjänsten

Alla människor vill bli och förväntar sig att bli behandlade i enlighet med bästa tillgängliga kunskap. Kvalitetsregister och brukarenkäter ger kommunerna en unik möjlighet att säkra kunskap och lärandet i sina verksamheter.

Det råder en bred enighet om vikten av en kunskapsbaserad socialtjänst. Kommunerna, SKR och staten har därför under lång tid samverkat för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Till stora delar har arbetet finansierats inom ramen för överenskommelser mellan staten och SKR. Medlen som förut var riktade statsbidrag är nu, efter önskemål från kommunerna, generella statsbidrag. Kommunerna kan nu själva prioritera hur dessa medel ska användas.

Statsbidragen till kommunerna har inte blivit mindre, men generella statsbidrag förutsätter att kommunerna aktivt prioriterar att avsätta medel till gemensam utveckling inom kunskapsstyrningsområdet, kvalitetsregister och brukarundersökningar.

Rekommendation om gemensam finansiering

Nittio procent av kommunerna har antagit SKR:s rekommendation om gemensam finansiering av socialtjänstens kunskapsstyrning. Därför kommer SKR från årsskiftet 2020 tillsammans med kommunerna att arbeta i enlighet med rekommendationen. Detta innebär att de kommuner som antagit rekommendationen under 2020 – 2023 bidrar till den gemensamma finansieringen av:

  • de kvalitetsregister som kommunerna använder
  • ett urval av brukarundersökningar och utveckling av systematisk uppföljning
  • nationell dialog och samordning

Karta med kommuner som antagit rekommendationen (Nytt fönster, png)

Frågor och svar

Här har vi samlat frågor och svar kring rekommendationen om finansiering av kunskapsstyrning i socialtjänsten

Vad är kunskapsstyrning och vad är målet med det?

Kunskapsstyrning innebär att utveckla, samordna, sprida och använda bästa möjliga kunskap. I kunskapsstyrningen ingår delkomponenterna kunskapsstöd, stöd till uppföljning och analys samt stöd till verksamhetsutveckling och till ledarskapet. Kunskapsstyrningen bidrar till att utveckla ett lärande system.

Målet är att bästa tillgängliga kunskap ska finnas och omsättas i mötet mellan socialtjänstens personal och brukare. Det ska finnas stöd för att göra rätt och det ska finnas förutsättningar för uppföljning och lärande.

Vad är värdet för kommunerna med ett gemensamt arbete?

Alla kommuner har samma ansvar för att bedriva socialtjänst med kvalitet. Ett gemensamt arbete strävar mot att utjämna oönskade ojämlikheter mellan kommuner.

Kvalitetsregister och brukarundersökningar ger kommunerna en avgörande möjlighet att säkra kunskap och lärande i sina organisationer. Det finns större vinster med att gemensamt finansiera och utveckla detta tillsammans än att vidareutveckla motsvarande tjänster på egen hand.

Om inte finansieringen säkras så riskerar sannolikt denna unika källa till kunskap och lärande att försvinna.

SKR vet i dagsläget inte vad som händer med förvaltningen och fortlevnaden av kvalitetsregistren och brukarenkäterna om inte kommunerna är med och finansierar dessa.

Vad omfattar rekommendationen?

Tillgång till och möjlighet att påverka:

  • De kvalitetsregister som kommunerna använder - Senior alert, Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, (BPSD), Svenska Palliativregistret, Rikssår och SveDem.
  • Brukarundersökningar inom individ- och familjeomsorg och funktionshinderområdet och övrigt stöd till utveckling av systematisk uppföljning.
  • Nationell samordning genom mötesplatser och dialog för gemensam utveckling av kunskapsstyrning inom socialtjänstens verksamheter.

Samlad kostnad för rekommendationen = 19,5 mkr/årligen 2020-2023 varav de medel som avser kvalitetsregister betalas ut till respektive kvalitetsregister.

Kostnaden per kommun påverkas inte av hur många kommuner som väljer att anta rekommendationen.

Kan min kommun fortfarande tacka ja?

För att ansluta sig till 2021 så behöver beslut meddelas SKR senast den 15 juni 2020. Det är upp till varje kommun att hantera sin interna beslutsprocess avseende rekommendationen.

Ert ställningstagande skickas till registrator. Ange diarienummer 18/00295.

registrator@skr.se

Varför kan inte dessa tjänster finansieras inom ramen för SKR:s ordinarie medlemsavgift?

I SKR:s grunduppdrag ingår intressebevakning, service och rådgivning samt viss verksamhetsutveckling. Det finns en avgiftspolicy för utökade tjänster. Tjänster och stöd inom kunskapsstyrningsområdet är, enligt SKR:s styrelse, av sådan karaktär och omfattning att de kräver tilläggsfinansiering på samma sätt som regioner tilläggsfinansierar detta.

Kommer kostnaderna för rekommendationen att öka framöver?

Det finns idag inte planer på att utvidga rekommendationen men om kommunerna själva på sikt ser ett värde av att samarbeta och gemensamt utveckla produkter och tjänster nationellt skulle det kunna bli aktuellt med en utvidgning inom området. Ett sådant område skulle kunna vara kompetensförsörjning.

SKR kommer att ta fram en indexuppräkning avseende kostnaden för den här rekommendationen som kan komma att tillämpas.

Hur kan kommunerna vara med och påverka?

Rekommendationen innebär såväl gemensam finansiering som kommunal medverkan i ledning och styrning av de tjänster som rekommendationen omfattar. Det finns en interimistisk styrgrupp, Stora AU, som säkrar kommunernas inflytande. Den utgörs av arbetsutskotten för SKR:s Socialchefsnätverk, Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning i socialtjänsten (NSK-S) och nätverket för Regionala samverkans- och stödstrukturer (RSS) tillsammans med SKR.

Den interimistiska styrgruppen har i uppdrag att föreslå en permanent styrgrupp som säkrar kommunernas inflytande. Kvalitetsregistren styrs i dagsläget gemensamt av stat och regioner och diskussion med dessa parter har inletts för att säkra inflytande från kommunerna.

Hur arbetar SKR för att även staten ska bidra till kommunernas kunskapsstyrning?

SKR bedriver påverkansarbete om behovet av stöd från staten för kommunernas arbete med kunskapsstyrning. Dialog sker både med Regeringskansliet och med utredningen ”Framtidens socialtjänst” (Dir 2017:39).

Informationsansvarig

  • Anna Lilja Qvarlander
    Handläggare

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!