Taligenkänning för socialtjänsten

Taligenkänning är en tjänst som kan användas av socialsekreterare för att göra dokumentationen i arbetet enklare. Tjänsten kan upphandlas via Addas nationella ramavtal.

Taligenkänning innebär att socialsekreteraren kan läsa in sin dokumentation istället för att skriva in den med ett tangentbord. Tekniken har flera fördelar, till exempel att det går upp till tre gånger så fort att tala in sin dokumentation mot att skriva in den.

Tjänsten kan appliceras på kommunernas befintliga verksamhetssystem för socialtjänst och socialsekreteraren kan efter en kort utbildning börja använda tjänsten.

Upphandla taligenkänning till din verksamhet

Taligenkänning går nu att köpa via Addas (tidigare SKL Kommentus) nationella ramavtal om Programvaror och programvaror som molntjänst 2016. Köpet görs genom en förenklad upphandlingsprocess som kallas FKU, Förnyad Konkurrensutsättning. Avtal skrivs på antal licenser (användare) genom en fast avgift i månaden per licens. Fler användare/licenser ger ett förmånligare pris.

Ramavtalet kan användas av de kommuner som är avropsberättigade, det vill säga har rätt att nyttja avtalet. Kommunen kan också välja att göra en egen upphandling.

Addas Ramavtal om Programvaror och programvaror som molntjänst 2016

För råd eller vägledning, kontakta Addas kundsupport:

Telefon: 08-525 029 96

Test av taligenkänning visar goda resultat

SKR har genomfört ett test tillsammans med tre kommuner för att undersöka om användningen av taligenkänning medförde att dokumentationen för socialsekreterare blev mer effektiv, tidsbesparande och transparent.

Taligenkänning testades i Linköping, Norrköping och Haninge, av totalt 35 socialsekreterare i den sociala barnavården. Projektets resultat redovisades i sin helhet i en slutrapport till Socialdepartementet i september 2018.

Information kring informationssäkerhet

Inför testet, våren 2017, utförde leverantören till projektet, MaxManus AB en förstudie som bland annat innehöll en bedömning av IT- och informationssäkerheten. I den uppgav MaxManus att de inte hanterade personuppgifter.

Utifrån den kunskap som finns idag kring hur GDPR ska tolkas och tillämpas, ytterligare dialog och förtydliganden från MaxManus och juridisk konsultation gör SKL bedömningen att taligenkänning och leverantören MaxManus behandlar personuppgifter. Samtidigt gör SKL bedömningen att MaxManus har tagit de nödvändiga åtgärder som krävs av en leverantör som behandlar personuppgifter och att de hanterar dem på ett säkert sätt. Detta innebär att MaxManus ska vara personuppgiftsbiträde och att kommunerna är personuppgiftsansvariga med vad det innebär.

SKR:s slutrapport av projektet (PDF) Pdf, 655 kB.

Tillägg till slutrapporten Taligenkänning (PDF) Pdf, 661 kB.

Sammanfattning av testresultaten

• Av testdeltagarna angav 69 procent att de var nöjda eller väldigt nöjda med taligenkänning, medan 14 procent inte var nöjda.
• Dokumentationen gick snabbare och arbetstiden kunde utnyttjas mer effektivt. Arbetet upplevdes som roligare och mindre betungande. De positiva effekterna rapporterades öka över tid.
• En oväntad effekt var att flera testpersoner som tidigare haft kroniska besvär av smärta i rygg och nacke, upplevde stor förbättring efter bara ett par veckor.
• Ordboken i tjänsten var inte anpassad för socialtjänsten, vilket innebar merarbete vid genomläsning och rättning.
• De som delade rum med arbetskamrater tyckte det var svårt att använda tjänsten.
• Av testdeltagarna upplevde 38 procent att kvaliteten hade ökat, 41 procent att den var likvärdig och 21 procent att den hade blivit sämre.
• Taligenkänning kan också användas tillsammans med brukare, men detta testades endast av ett par socialsekreterare. Testpersonerna var positivt inställda men ansåg att de hade behövt använda taligenkänning under en längre tid för att bli mer bekväma.

Regeringen satsar på digitalt stöd inom sociala barn- och ungdomsvården, regeringen.se