Publicerad: 23 mars 2020

Projekt Hälsofrämjande etablering

Projektet Hälsofrämjande etablering stöttar nyanlända med ohälsa/funktionsnedsättning på vägen mot arbete eller studier under etableringsprocessen.

Samverkan för en jämlik etablering

Hälsofrämjande etablering är ett samverkansprojekt som drivs av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. SKR är projektägare och projektet medfinansieras av Europeiska Socialfonden (ESF). Projektet startade i december 2017 och avslutas i december 2020.

Om Hälsofrämjande etablering (PDF, öppnas i nytt fönster)
Projektet riktar sig till nyanlända som omfattas av etableringsuppdraget och tros ha någon form av ohälsa och/eller funktionsnedsättning. Syftet är att identifiera, stödja och stärka nyanlända på deras väg mot arbete eller studier. Detta genom att

  • utveckla och testa nya metoder och arbetssätt för att tidigare identifiera personer med ohälsa och/eller funktionsnedsättning
  • utveckla strukturer för samverkan och samsyn kring målgruppen hos berörda aktörer
  • undersöka hur systemet som ger stöd att komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden bättre kan anpassas till personer med misstänkt ohälsa och/eller funktionsnedsättning.

Utgångsläge

Projekt Hälsofrämjande etablering grundar sig i två ESF- finansierade förstudier som visar på att personer med ohälsa och/eller funktionedsättning inte identifieras och utreds tillräckligt tidigt i etableringsprocessen. Det innebär att personer riskerar att inte få det stöd de behöver för att nå arbete, studier eller närma sig arbetsmarknaden.

Arbetet bedrivs i sex lokala delprojekt

Projektet samordnas nationellt och arbetet bedrivs i delprojekt på följande sex orter: Umeå, Gävle, Nacka/Värmdö, Eskilstuna, Växjö och Malmö.

Delprojekten organiserar sig utifrån lokala förutsättningar. På lokal nivå samverkar Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, samordningsförbund, kommuner och regioner. Deltagare remitteras till projektet av exempelvis lärare inom SFI, socialsekreterare inom kommun, arbetsförmedlare eller sjukvårdspersonal som misstänker att personen har en ohälsa/funktionsnedsättning som påverkar etableringsprocessen.

Ett smörgårdsbord av metoder och arbetssätt

Delprojektet arbetar med att stärka och utveckla lokala samverkansstrukturer. Samtliga delprojekt erbjuder insatserna fördjupad kartläggning och vägledning. Det handlar om att klargöra individens behov och att med utgångspunkt från individens behov och förutsättningar lotsa individen mot en tydlig och genomförbar väg till egenförsörjning.

Delprojekten utvecklar även befintliga metoder och insatser, samt provar nya arbetssätt inom ramen för projektet. Exempel på insatser är: hälsoskola, Supported Employment/Training, SamSIP, workshop om socialförsäkringssystemet och jämställdhet, Hälsosamtal, Grön etablering, fysisk aktivitet, suggestopedi och basal kroppskännedom.

Vägledande principer

För att arbetslivet ska vara tillgängligt för alla på lika villkor krävs ett aktivt arbete. Hälsofrämjande etablering arbetar med tre horisontella principer som ska genomsyra hela projektet och främja förutsättningar för projektets deltagare. Dessa är

  • jämställdhet
  • tillgänglighet
  • icke-diskriminering.

Det handlar exempelvis om hur medarbetare och deltagare samtalar om könsstereotypa yrken, hur deltagarna bemöts samt hur lokaler och arbetsplatser kan anpassas för att alla ska ha möjlighet att delta.

Lärdomar så här långt

I november 2019 publicerades en halvtidsrapport som ger en sammanfattande bild av projektet och lyfter de resultat och lärdomar som projektet har sett hittills. Några av framgångsfaktorerna som lyfts är att:

  • Individuella insatser i kombination med gruppaktiviteter gör att deltagarna stärks, inspireras och lär av varandra.
  • Tvärprofessionella arbetsgrupper bidrar till effektivare arbete med individen och ger aktörerna en mer komplett bild över deltagarna behov och styrkor.
  • Bemötandet och kontinuitet i arbetet är viktigt för att identifiera ohälsa/funktionsnedsättning och ge bra stöd till deltagarna.

Andra lärdomar är exempelvis att:

  • Aktörerna behöver fördjupad kunskap om målgrupperna samt om varandras uppdrag, roller och insatser.
  • Målgruppen behöver synliggöras, exempelvis i samarbetsforum där aktörerna ingår.
  • Insatser och information behöver anpassas efter målgruppens behov och ges på ett sätt som främjar förståelse.

Halvtidsrapport Hälsofrämjande etablering (PDF, nytt fönster)

Informationsansvarig

  • Carina Cannertoft
    Handläggare

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!