Publicerad: 29 oktober 2018

Frågor och svar om nationella läkemedelslistan

Allmänt om nationella läkemedelslistan

Vilka förskrivare ska använda nationella läkemedelslistan?

Nationella läkemedelslistan är till för alla förskrivare, det vill säga all hälso- och sjukvårdspersonal som har behörighet att förskriva läkemedel: läkare, tandläkare, tandhygienister samt barnmorskor och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Vad kommer nationella läkemedelslistan att omfatta mer än receptförskrivna läkemedel?

Utöver uppgifter om receptförskrivna och uthämtade läkemedel, kommer nationella läkemedelslistan även att få innehålla uppgifter om andra varor som har förskrivits på livsmedelsanvisning eller hjälpmedelskort.

Exempel på sådana varor är förbrukningsartiklar (till exempel stomipåsar, inhalatorer och teststickor) samt livsmedel för särskilda näringsändamål. Det är samma typ av uppgifter om hjälpmedel som i dagens receptregister.

(Regeringens proposition 2017/18:223 Nationell läkemedelslista, avsnitt 7.1)

Varför kommer uppgifter om rekvisitionsläkemedel inte att finnas med i nationella läkemedelslistan?

Regeringen har gjort bedömningen att uppgifter om rekvisitionsläkemedel inte kan inkluderas i nationella läkemedelslistan så som dagens lagstiftning ser ut. Det beror på att det handlar om information som i första behöver delas inom hälso- och sjukvården och inte mellan hälso- och sjukvård och apotek.

Att öppna upp för att rekvisitionsläkemedel ska få ingå i ett nationellt register kan därför uppfattas som ett kringgående av patientdatalagen, menar regeringen. I stället är bedömningen att uppgifter om rekvisitionsläkemedel bör delas inom hälso- och sjukvården inom ramen för sammanhållen journalföring.

Mer information finns i Regeringens proposition 2017/18:223 Nationell läkemedelslista, kapitel 11, under rubriken Aggregering av uppgifter inom ramen för sammanhållen journalföring.

Pågår arbete för att få med rekvisitionsläkemedel i nationella läkemedelslistan senare?

 Regeringen har gjort bedömningen att uppgifter om rekvisitionsläkemedel bör delas inom hälso- och sjukvården inom ramen för sammanhållen journalföring, inte genom nationella läkemedelslistan.

Tar nationella läkemedelslistan redan nu höjd för generisk förskrivning?

Det ingår i E-hälsomyndighetens uppdrag att tekniskt förbereda nationella läkemedelslistan för generisk förskrivning eller motsvarande. Under hösten 2019 fattade E-hälsomyndigheten beslutet att framtida lösningar kommer att bygga på Läkemedelsverkets utbytesgrupper.

För mer detaljerad information, kontakta E-hälsomyndigheten nationellalakemedelslistan@ehalsomyndigheten.se

Varför kallas den nationell läkemedelslista om den endast kommer att visa förskrivna läkemedel?

Regeringen har valt att kalla registret för nationell läkemedelslista av tre skäl:

  • Det kan inte uteslutas att registret kommer att utökas över tid.
  • Det var det namn som användes i departementspromemorian som låg till grund för lagen, och därmed har namnet fått medieexponering.
  • Alla andra namnförslag har också nackdelar.

En mer detaljerad genomgång av skälen till namnvalet finns i lagens förarbeten (Regeringens proposition 2017/18:223 Nationell läkemedelslista, avsnitt 6.2)

Nationell läkemedelslista som verktyg i vården

Ska vårdpersonal arbeta direkt i nationell läkemedelslista eller blir den en informationskälla där journalsystemen hämtar och lämnar information?

Nationella läkemedelslistan ska endast vara en informationskälla som journalsystemen integrerar mot för att hämta information från och lämna information till.

När läkemedelslistan öppnas i respektive journalsystem, hämtas information från listan och presenteras i journalsystemet och när en förskrivare gör en förskrivning i sitt journalsystem, ska den skickas till nationella läkemedelslistan. Det innebär att hälso- och sjukvårdspersonal arbetar i sitt ordinarie system, men med tillgång till information från nationella läkemedelslistan.

E-hälsomyndigheten utvecklar också ett webbgränssnitt, Förskrivningskollen. I Förskrivningskollen kommer hälso- och sjukvårdspersonal att arbeta direkt mot nationella läkemedelslistan. Förskrivningskollen kommer inte att vara kopplad till något journalsystem, utan den som använder Förskrivningskollen måste även dokumentera ordinationerna i sitt journalsystem.

Kommer funktioner som kan användas vid administrering, till exempel digital signering, att finnas med i nationell läkemedelslista?

Nej, sådana uppgifter är journalinformation. Inga uppgifter som tillhör hälso- och sjukvården, till exempel i samband med att ett läkemedel ordineras eller administreras, ska få dokumenteras och göras åtkomliga i nationella läkemedelslistan i stället för i patientjournalen.

Mer om detta finns att läsa i lagens förarbeten (Regeringens proposition 2017/18:223 Nationell läkemedelslista, avsnitt 6.3 under rubriken Begränsningar med det nya registret).

Kan nationell läkemedelslista vara en grund för delning av läkemedel?

Uppgifter från nationella läkemedelslistan får användas som stöd, men registret motsvarar inte ett delningsunderlag. Registret innehåller inte heller uppgifter om rekvisitionsläkemedel, vilket gör att det i de flesta fall kommer att vara nödvändigt att inhämta uppgifter från flera källor än från nationella läkemedelslistan vid delning av läkemedel.

I vissa journalsystem kan man skriva ”nollrecept” för rekvisitionsläkemedel. Kommer sådana recept att finnas med i nationella läkemedelslistan?

Nej, uppgifter om rekvisitionsläkemedel får inte finnas med i nationella läkemedelslistan. I vissa journalsystem kan man tekniskt registrera ordinationer av rekvisitionsläkemedel som recept men med ”noll uttag” på apotek. Det skulle kanske vara tekniskt möjligt att göra en liknande lösning för nationella läkemedelslistan, men det är inte juridiskt tillåtet att inkludera rekvisitionsläkemedel.

Finns det risk att nationell läkemedelslista bara blir ytterligare ett ställe med information om patienten som hälso- och sjukvården behöver hålla koll på?

Regeringens ambition är nationella läkemedelslistan ska integreras i de ordinarie journalsystemen (förskrivningsmodulerna). Då ska informationen från användarens ordinarie journalsystem och informationen från nationella läkemedelslistan visas på samma ställe.

Risken för en splittrad informationsbild kan dock finnas för de användare som kommer att använda sig av E-hälsomyndighetens webblösning Förskrivningskollen. Den kommer inte att vara kopplad till något journalsystem, utan förskrivaren måste dokumentera parallellt i journalsystemet.

Kommer Förskrivningskollen att kunna användas av ”fritidsförskrivare” och pensionerade läkare?

Det är tanken. Det ligger i E-hälsomyndighetens uppdrag att utveckla en lösning som ska kunna användas för ”fritidsförskrivare” och pensionerade läkare. Nationella läkemedelslistan påverkar inte regelverket för förskrivningsrätt.

Innebär lagen om nationella läkemedelslistan att kommunerna måste införa elektroniska recept även för patienter som inte har dos (där Pascal används idag)?

Nationella läkemedelslistan i sig ställer inte krav på elektronisk receptförskrivning. De system som idag hanterar förskrivningar måste däremot anpassas och ansluta sig till de nya tjänsterna i läkemedelslistan för att kunna fortsätta skicka e-recept. 

Frågan besvarad av E-hälsomyndigheten, nationellalakemedelslistan@ehalsomyndigheten.se

Uppdatering från SKR 2020-05-28: I samband med senareläggandet av nationella läkemedelslistan har Läkemedelsverket föreslagit att kravet på att använda e-recept i första hand senareläggs till 1 oktober 2021.

Uppdatering från SKR 2020-03-04: Från och med 15 april 2021 är det obligatoriskt för alla förskrivare att använda e-recept i första hand, vilket även gäller kommunerna. Detta regleras i Läkemedelverkets föreskrifter.

Kommer dosregistret att finnas kvar när nationella läkemedelslistan införs?

Det finns inget specifikt dosregister utan dos hanteras idag tillsammans med vanliga recept i samma register (receptdepå human). Receptdata kommer att migreras över till nationella läkemedelslistan i samband med övergången maj 2021. Dock kan systemanpassningar behöva göras för att använda de nya tjänsterna i läkemedelslistan.

Frågan besvarad av E-hälsomyndigheten nationellalakemedelslistan@ehalsomyndigheten.se

Spärrar och informationssäkerhet

Hur kommer spärrar och samtycken hanteras jämfört med idag?

Patienten kommer att ha rätt att spärra information i nationella läkemedelslistan för en del av de ändamål som registret är avsett för. Reglerna för spärr skiljer sig från reglerna för spärr av journalinformation enligt patientdatalagen. Det kommer dock att krävas mer juridisk analys innan det går att beskriva hur de olika regelverken för spärr ska fungera tillsammans i praktiken.

Reglerna beskrivs mer i detalj i lagens förarbeten (Regeringens proposition 2017/18:223 Nationell läkemedelslista, avsnitt 7.13 och 7.14). E-hälsomyndigheten har mer information.

Samtycken nationella läkemedelslistan E-hälsomyndigheten

Om någon spärrar uppgifter – hur ska apoteket kunna lämna ut läkemedel?

Det kommer inte att vara möjligt att spärra uppgifterna i nationella läkemedelslistan för apotekspersonal för detta ändamål.

Vad är aktuell status för juridiken i förhållande till GDPR, PDL, NIS och säkerhetsskyddslagen?

I E-hälsomyndighetens fördjupade förstudie redovisas i 6.2 ”Nya författningar och krav på informations- och cybersäkerhet” status för de lagrum som var eller kunde bli aktuella när förstudien togs fram.

EU:s dataskyddsförordning (GDPR) och lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning gäller båda sedan 25 maj 2018. Likaså trädde ett antal mindre ändringar i Patientdatalagen (PDL) i kraft vid samma datum, med tillägg i 1 kap. 1 och 4 §§, 2 kap. 5, 7 och 8 §§, 7 kap. 3, 8 och 10 §§, 8 kap. 6 §, 10 kap. 2 § men även i två helt nya - 2 kap. 7 a § och 7 kap. 8 a §.

Den 1 augusti 2018 trädde även en ny lagstiftning i kraft, som implementerar NIS-direktivet i Sverige. NIS-direktivet handlar om nätverk och informationssystem. Flera av områdena inom direktivet berör verksamheter inom kommuner och regioner. Slutligen träder den nya säkerhetsskyddslagen (2018:355) i kraft den 1 april 2019.

Hur kommer spärrar och samtycken att hanteras i Förskrivningskollen?

Spärrar och samtycken kommer att hanteras enligt gällande lagstiftning och kommer att kunna hanteras i Förskrivningskollen (E-hälsomyndighetens webblösning).

(Frågan besvarad av E-hälsomyndigheten, nationellalakemedelslistan@ehalsomyndigheten.se)

Hur kommer nationell läkemedelslista att hantera de recept för reservnummerpatienter som idag förskrivs på födelsedata och namn till unikt apotek?

De person-ID som nationella läkemedelslistan får hantera är personnummer och samordningsnummer. När det gäller personer som inte kan identifieras med dessa kommer hanteringen även i fortsättningen att ske med hjälp av födelsedatum och namn till unikt apotek för uthämtning.

nationellalakemedelslistan@ehalsomyndigheten.se

Frågan besvarad av E-hälsomyndigheten

Införandeprocessen

Vad händer för dem som inte klarar att ansluta till 1 juni 2023?

De kommer inte att kunna använda sina nuvarande journalsystem för e-recept efter detta datum. I stället kommer de att behöva förskriva sina e-recept via Förskrivningskollen (E-hälsomyndighetens webblösning) eller via någon annan webblösning som anslutits till nationella läkemedelslistan.

Varför kommer den nya lagen nu när så många är i upphandling?

Tidplanen för lagen och tidplanerna för upphandling är inte satta i förhållande till varandra. Lagen beslutades av riksdagen den 13 juni 2018 efter flera års arbete.

Hur och när och vilka deltagare från vården involverar E-hälsomyndigheten i arbetet?

Deltagare från vården har funnits med i E-hälsomyndighetens arbetsgrupper. För mer detaljerad information, kontakta E-hälsomyndigheten.

Frågan har besvarats av E-hälsomyndighetennationellalakemedelslistan@ehalsomyndigheten.se

Hur och när kommer leverantörer av journalsystem att kopplas in i arbetet?

E-hälsomyndigheten har etablerat kontakt både med journalsystemsleverantörer och med regionernas kundgrupperingar. För mer detaljerad information, kontakta E-hälsomyndigheten.

Frågan besvarad av E-hälsomyndigheten, nationellalakemedelslistan@ehalsomyndigheten.se

Ekonomi

Hur är det tänkt med finansiering för de integrationer som kommuner och regioner behöver göra?

SKR pekade i sitt remissvar (våren 2017) på att det då saknades en ekonomisk konsekvensanalys. En sådan behövs för att se vilken reglering mellan staten och huvudmännen som vore nödvändig för ett införande.

I november 2019 riktade SKR en skrivelse till Socialdepartementet och Finansdepartementet med en önskan om att den sådan konsekvensanalys ska inledas. I skrivelsen understryks också att SKR anser att kommuners och regioners kostnader ska täckas av staten i enlighet med finansieringsprincipen. Regeringen lämnade dock skrivelsen utan åtgärd.

Teknik

Kommer E-hälsomyndigheten att tillgängliggöra test- och utbildningsmiljöer?

Kontakta E-hälsomyndigheten via funktionsbrevlådan nationellalakemedelslistan@ehalsomyndigheten.se för att komma åt deras testmiljöer.

(Frågan besvarad av E-hälsomyndigheten, nationellalakemedelslistan@ehalsomyndigheten.se)

Informationsansvarig

  • Helena Palm
    Handläggare

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!