Publicerad: 28 maj 2020

Fråga och svar

Hur hänger folkhälsa, social hållbarhet och Agenda 2030 ihop?

Det finns goda förutsättningar och argument för att knyta samman arbetet för jämlikhet i hälsa med socialt hållbar utveckling och Agenda 2030.

FN har antagit 17 globala utvecklingsmål, Agenda 2030, som syftar till att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. En god och jämlik hälsa är både en förutsättning för att nå de globala målen och ett resultat av arbetet med Agenda 2030.

Jämlikhet i hälsa - ett socialt hållbart samhälle

Social hållbarhet beskrivs på många olika sätt. Inom SKR och Folkhälsomyndighetens gemensamma arena Mötesplats social hållbarhet, har det tagits fram en beskrivning av ett socialt hållbart samhälle:

  • Ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader.
  • Ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen.

Utifrån denna beskrivning kan folkhälsoläget ses som ett uttryck för en socialt hållbar samhällsutveckling. Det finns därför många som likställer god och jämlik hälsa med social hållbarhet.

Folkhälsan – en drivkraft i arbetet för Agenda 2030

Hälsan påverkas av omgivande livsmiljöer och de livsvillkor under vilka kvinnor och män föds, växer upp, arbetar och åldras. Detta påverkar även våra levnadsvanor. Hälsan i befolkningen har därför en direkt eller indirekt koppling till samtliga 17 globala mål i agendan.

Se nedan WHO:s illustration av hur hälsa och välbefinnande (mål 3), hänger ihop med samtliga mål som på olika sätt belyser underliggande orsaker till hälsa och ohälsa samt de välfärdssystem med betydelse för folkhälsan.

WHO:s globala mål 3 Hälsa och välbefinnande som innefattar 17 faktorer.

Bild på WHO:s mål 3 (JPG, nytt fönster)

Några av de mest grundläggande faktorerna för god hälsa är ekonomisk och social trygghet, framtidstro och känslan av sammanhang. Mål som bidrar till detta är exempelvis:

  • minskad fattigdom (mål 1)
  • arbete och ekonomisk tillväxt (mål 8)
  • säkra och trygga städer (mål 11)
  • minskade klimatförändringar (mål 13)
  • fred och inkluderande samhällen (mål 16).

God hälsa är samtidigt en förutsättning för flera mål, exempelvis god utbildning för alla (mål 4).

Både förutsättningarna för hälsa och själva hälsoläget är dock ojämlikt fördelade i befolkningen. En av de bärande principerna i Agenda 2030 är att ”ingen ska lämnas utanför”. Utmaningen att minska ojämlikheten återspeglas i målet att öka jämlikheten (mål 10) och jämställdheten (mål 5).

Agenda 2030 – en struktur för folkhälsoarbetet

Texten ovan sätter folkhälsan i ett sammanhang och visar att målen hänger ihop. Agenda 2030 kan därför bidra till ökad förståelse för behovet av ett långsiktigt systematiskt arbete för en god och jämlik hälsa.

Agenda 2030 kan också underlätta för olika aktörer att se sin roll för en god hälsoutveckling och att lyfta hälsoaspekten i alla politikområden. Agendan kan alltså bli en hävstång för folkhälsoarbetet. Genomförande och partnerskap (mål 17) handlar just om hur olika aktörer kan samverka tvärsektoriellt - vilket också är grunden i folkhälsoarbete. Alla behöver samverka för att påverka de faktorer som har betydelse för hälsan; det offentliga, det privata, de ideella organisationerna och individerna själva.

Det finns med andra ord goda förutsättningar och argument för att knyta samman arbetet för jämlikhet i hälsa med socialt hållbar utveckling och Agenda 2030.

Läs mer

WHO globala mål 3
SKR och Agenda 2030
Mötesplats social hållbarhet

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!