Publicerad 19 april 2023

Planering folkhälsa

I planeringsskedet är det viktigt att ta hänsyn till olika grupper av invånare och deras olika behov och förutsättningar.

Planering handlar om att formulera visioner och mål. För att välfärdstjänsterna ska vara jämlika och jämställda behöver det säkerställas redan i planeringen i form av uppdrag, mål, resursfördelning och handlingsplaner.

Planeringsbiten ur Styrsnurran; beskriv uppdrag, sätta mål, resursfördelning, handlingsplan.

Det är de förtroendevaldas uppgift att på övergripande nivå formulera kortsiktiga och långsiktiga mål som anger vilka tjänster som ska levereras till invånarna. Inför detta arbete kan tjänstepersoner bidra med viktiga underlag. Följande steg ingår i planeringen:

  1. Beskriva uppdraget.
  2. Sätta mål – ange mål för olika grupper av kvinnor och män.
  3. Resursfördelning – se över och säkra en god resursfördelning mellan olika grupper av kvinnor och män, samt mellan olika geografiska områden.
  4. Ta fram en handlingsplan – en särskild eller i en gemensam eller övergripande handlingsplan.

Tänk på att:

  • Innefattar uppdraget att säkra att tjänsterna når ut till alla olika grupper i befolkningen? Via egen verksamhet eller i samverkan med andra aktörer som lättare når ut?
  • Finns det en vision och strategiska styrdokument i din organisation och/eller nationell lagstiftning att ta hänsyn till eller bygga vidare på för förbättrad folkhälsa?
  • Finns det en omvärldsanalys att använda som även beaktar olika grupper i befolkningen?

Målen utformas sedan efter vad invånarna kan förvänta sig av den service och de tjänster som organisationen levererar.

Stöd för uppdragsbeskrivning, målsättning, resursfördelning övergripande

Ta hänsyn till jämlikhet och jämställdhet

Vid sidan av att erbjuda en generell välfärd till alla, ingår det i kommuners och regioners uppdrag att utforma sin verksamhet som kompenserar för livsvillkor och levnadsförhållanden som kan riskera att ge olika förutsättningar bland olika grupper av flickor och pojkar, kvinnor och män.

För att minska socioekonomiska skillnader behöver vi kontinuerligt uppmärksamma hur beslut, åtgärder och verksamhet når och fungerar för olika grupper av människor. Exempelvis vilka mammor och pappor som deltar i olika former av föräldraskapsstöd, vilka äldre kvinnor och män kommer till träffpunkter, vilka killar och tjejer utnyttjar spontanidrottsplatser. Och vilka gör det inte? Hur når vi ut till dem?

Därför behövs ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv i den ordinarie verksamheten. Det innebär att vidta åtgärder som riktar sig till hela befolkningen, anpassade så att åtgärden dels når alla, dels gör deltagande möjligt och relevant för alla deltagare. Dessutom behöver åtgärder finnas på mer anpassat sätt till grupper som har större behov, eller som riskerar att drabbas särskilt svårt.

Tydliggör folkhälsoarbetet med frågor

Kommunen och regionen kan ha specifika mål för folkhälsan där det är utpekat vilka aktörer som arbetar med målen. Är folkhälsa, jämlik hälsa eller social hållbarhet inte uttryckt i målen? Det kan finnas andra mål och annat i ordinarie arbete som kan bidra till förbättrad folkhälsa. Exempelvis åtgärder och insatser inom skola, omsorg och samhällsplanering.

En bra ingång kan vara att ställa frågor som handlar om på vilket sätt olika mål bidrar till folkhälsan eller hur folkhälsoläget påverkar verksamheternas möjlighet att nå sina mål. Det kan vara frågor om hur specifikt folkhälsoarbete kan bidra till att verksamheterna uppnår sina mål.

Frågorna kan också vara en bra ingång till att börja diskutera folkhälsoresultat, både från Öppna jämförelser folkhälsa samt lokal och regional data inom folkhälsoområdet. Frågorna kan också vara en inledning inför ett kommande förbättringsarbete. Använd gärna Dialogkedjan som metodik för att ställa frågorna.

Dialogkedjan

Informationsansvarig

  • Elisabeth Skoog Garås
    Handläggare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.