Genom att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter kan vi öka kvaliteten, få en mer jämlik vård och använda resurserna mer effektivt. Här visar vi på några av de sätt vi kan hjälpa till inom området.

Det här gör SKR inom e-hälsa

Arbetet med e-hälsa sker tillsammans med kommuner, regioner, Inera, Adda och i nära samverkan med flera andra aktörer bland annat de statliga myndigheterna inom området.

SKR:s arbete med e-hälsa omfattar både hälso- och sjukvård och omsorg. Grunden för arbetet är visionen för e-hälsoarbetet, Vision e-hälsa 2025, som regeringen och SKR tagit fram i ett gemensamt arbete och som antogs 2016.

Sverige har en vision för digitalisering i hälso- och sjukvården och socialtjänsten, Vision e-hälsa. Visionen anger en långsiktig strategisk riktning för digitaliseringsområdet och utgör den gemensamma samverkansplattformen mellan SKR och de statliga aktörerna på området.

Vision för e-hälsa 2025 (PDF) Länk till annan webbplats.

Visionen är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att:

• Underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd.
• Utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet.

Visionen beskriver också vad detta innebär för bland annat patienter, brukare och klienter. För att visionen ska kunna uppnås tydliggörs även vikten av att medarbetare har en digital arbetsmiljö som möjliggör hög kvalitet och stöder de processer medarbetare verkar i.

Ehalsa2025.se Länk till annan webbplats.

Insatser inom ramen för Vision e-hälsa 2025

Insatser inom ramen för Vision e-hälsa 2025 är ett av fyra övergripande utvecklingsområden inom överenskommelsen om en God och nära vård 2023.

Digitaliseringen bär med sig nya möjligheter att utveckla kvalitet och effektivitet men bidrar även till en mer nära och tillgänglig hälso- och sjukvård, samtidigt som förutsättningarna för vårdens medarbetare förbättras. Digitalisering ingår därför som en naturlig och genomgående del av överenskommelsen olika målområden. Utöver det innehåller överenskommelsen även en särskild satsning på digitalisering inom ramen för Vision e-hälsa 2025.

Visionens fyra inriktningsmål

• Individen som medskapare
• Information och kunskap i rätt tid
• Trygg och säker informationshantering
• Utveckling och digital transformation i samverkan.

SKR:s mål för e-hälsoarbetet

SKR arbetar med flera målsättningar för att främja utvecklingen, till exempel:

1. Öka patienters och brukares delaktighet, självständighet och trygghet

Alla människor ska ha möjlighet till ökad kontroll över sin egen hälsa, att kunna fatta informerade beslut och i större utsträckning klara sig själva.

2. Ge personal i vård och omsorg tillgång till rätt information på rätt plats i rätt tid

För personalen ska e-hälsolösningar vara ett konkret stöd. De ska göra det enklare att fatta beslut, minska administrationen och ge mer tid till det personliga mötet med patienter och brukare.

3. Ge beslutsfattare möjlighet att följa verksamhetens resultat

Med olika e-hälsoverktyg och tjänster ska ledare kunna planera, leda och styra arbetet utifrån behovet av ständiga förbättringar.

SKR: arbete inom e-hälsa

• Ta fram kravspecifikationer gemensamt för kommuner och regioner och bidra till nationella upphandlingar.
• Ingå överenskommelser med regeringen kring prioriterade frågor.
• Initiera och medverka i utvecklingsprojekt.
• Bevaka kommuners och regioners intressen och skapa opinion.
• Ge råd, ta fram vägledningar och skapa forum för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling.
• Öka användningen av välfärdsteknik.

Utgångspunkter för SKR:s arbete

SKR har formulerat ett antal viktiga utgångspunkter för arbetet med e-hälsa, för sitt eget arbete och som också kan fungera som vägledning för kommuner och regioner i utvecklingen av e-hälsa och välfärdsteknik.

Enligt SKR är detta några av de saker som krävs för att kommuner och regioner ska kunna dra nytta av möjligheterna med e-hälsa:

• Att patienters och brukares behov är i fokus.
• Att personal inom vård, stöd och omsorg involveras i arbetet med att utveckla nya arbetssätt och tekniska lösningar.
• Att e-hälsa och välfärdsteknik ses som strategiska ledningsfrågor som ska utveckla verksamheten, för en bättre vård och omsorg.
• Att det finns ett långsiktigt och målmedvetet samarbete mellan olika professioner och organisationer.
• Att informationssäkerhet och skydd av personlig integritet tillgodoses.
• Att det finns en gemensam informationsstruktur och terminologi samt standarder som gör det möjligt att kvalitetssäkert och ändamålsenligt utbyta information.
• Att det finns en infrastruktur som gör det möjligt med säker och snabb informationsförsörjning.
• Att det finns en öppenhet för nya användningsområden och innovation.
• Att det finns en lagstiftning som möjliggör en ändamålsenlig användning av information.

Digitala vårdtjänster

För oss är digitala vårdtjänster en självklar och naturlig del av framtidens vårdutbud. Rätt använda bidrar de till en mer tillgänglig, effektiv och jämlik vård.

Utvecklingen av digitala vårdtjänster har gått snabbt de senaste åren. Framför allt har antalet kontakter ökat kraftigt under pandemin och bidragit till att en väldigt stor andel av primärvård i dagsläget erbjuder digitala kontakter. Det handlar både om kontakt med läkare och andra yrkesgrupper via olika kanaler – video eller chatt – men också andra former av digitala tjänster. Ett par exempel är självmonitorering, det vill säga där patienten själv mäter och registrerar vissa värden, och digitala lösningar med inslag av artificiell intelligens som utifrån patientens frågeställningar om vårdbehov ger vissa råd.

Fortsatt digitalisering av vården nödvändig

En fortsatt bred utveckling av nya arbetssätt med stöd av digitalisering har stora möjligheter att göra vården både bättre för patienterna och effektivare för samhället i stort. Digitalisering är ett kraftfullt verktyg för att effektivisera vården, arbeta mer preventivt och möta ett ökat vårdbehov utan att kostnaderna ökar i motsvarande grad.

En sådan utveckling anses vara en av vägarna för att klara de kommande utmaningarna med kraftigt ökade, demografiskt betingade behov som inte kan mötas med tillgänglig arbetskraft. Samtidigt är det viktigt att skapa förutsättningar för att nya arbetssätt och nya erbjudanden kan integreras i det offentligt finansierade hälso- och sjukvårdssystemet på ett sätt som är långsiktigt hållbart.

Reglerad ersättning

Ett fåtal privata aktörer var först ute med att erbjuda digitala vårdtjänster i större omfattning. Via underleverantörsavtal med privata vårdcentraler kom de in i vårdvalet för primärvård och fick tillgång till offentlig finansiering, de blev därigenom också tillgängliga för patienter i hela landet.

Antalet digitala vårdkontakter ökade sedan snabbt, vilket också innebar ökade kostnader för patienternas hemregioner, genom ersättningen som regleras i Riksavtalet för utomlänsvård. SKR:s styrelse har därför antagit rekommendationer till regionerna om gemensamma utomlänsersättningar och om krav som de digitala vårdkontakterna måste uppfylla för att ta del av ersättningen. Även patientavgifter kan ha viss betydelse för efterfrågan på vård. Mot den bakgrunden har SKR:s styrelse beslutat om rekommendationer för lägsta nivå för patientavgift.

• SKR Rekommendation om patientavgifter vid digitala vårdmöten 2018 (PDF) pdf, 233 kB.

Marknadsföring av hälso- och sjukvård

SKR har även beslutat om rekommendationer för marknadsföring av hälso- och sjukvård, vilket bland annat är av betydelse för digitala vårdtjänster.

Rekommendationer för marknadsföring av hälso- och sjukvård digitala vårdtjänster (PDF) pdf, 83 kB.

Digitala vårdmöten med läkare – en forskningsstudie

Varför väljer en patient ett digitalt vårdmöte med en läkare? Vilka patienter använder digitala vårdmöten och av vilken anledning? Det är frågor som besvarats i ett forskningsprojekt som SKR initierat tillsammans med Region Jönköpings län.

Forskningsstudie Digitala vårdmöten med läkare, Jönköpings universitet Länk till annan webbplats.

Forskningsstudien har genomförts av Jönköpings Academy for Improvement of Health and Welfare och baserar sig på en registerstudie på 17 300 digitala besök i Region Jönköpings läns digitala kontakter med Min Doktor, KRY och Bra Liv nära. Det genomfördes även 26 individuella djupintervjuer.

Främst yngre och kvinnor

Studien visar att yngre användare upp till 30 år sammanlagt står för cirka 70 procent av kontakterna. Mer än hälften av användarna är kvinnor, 60 procent. Bland de cirka 1400 diagnoser som personerna i studien sökt hjälp för dominerar luftvägsinfektioner, hudutslag och hosta.

Av de digitala vårdmötena med läkare har endast 1,5 procent föregåtts av kontakt med telefonrådgivning via 1177 Vårdguiden, 1 procent har haft ett efterföljande besök på akutmottagning inom ett dygn och 3,6 procent ett fysiskt besök på vårdcentral inom en vecka.

Ersättningar, digitala vårdtjänster i primärvården

Antalet digitala vårdkontakter ökar snabbt, vilket också innebär ökade kostnader för patienternas hemregioner. Vi har tagit fram rekommendationer till regionerna om gemensamma ersättningsnivåer för digitala vårdtjänster.

De senaste åren har ett antal privata aktörer utvecklat digitala vårdtjänster för att möta patienter i primärvården. Via underleverantörsavtal med privata vårdcentraler är de en del av vårdvalet för primärvård och har därmed tillgång till offentlig finansiering.

Invånare från hela Sverige kan söka vård hos en digital vårdgivare. När en patient från en annan region söker vård regleras ersättningarna mellan de två regionerna genom Riksavtalet för utomlänsvård.

Rekommendationer om utomlänsersättningar för digital vård

Rekommendation om gemensamma utomlänsersättningar för digitala vårdtjänster (PDF) pdf, 487 kB.

SKR har tagit fram rekommendationer till regionerna om gemensamma utomlänsersättningar för digitala vårdkontakter samt krav som vårdaktörerna måste uppfylla för att ta del av ersättningen. Rekommendationen om utomlänsersättningar gäller köp av vård mellan regioner, de ersättningar som regionerna fakturerar varandra för den vård som sker i andra regioner.

I juni 2019 beslutade SKR:s styrelse om en ny rekommendation till regionerna om gemensamma utomlänsersättningar för digitala vårdkontakter:

• 500 kronor för digital läkarkontakt.
• 425 kronor för digital kontakt med psykolog, kurator eller psykoterapeut.
• 275 kronor för digital kontakt med annan sjukvårdspersonal.

Ersättningarna avser de totala belopp som vårdgivaren får för en patientkontakt, inklusive patientavgift. Ersättningen till utföraren beslutas av respektive region (kontraktsslutande region).

Rekommendationen bygger på en sammanvägd bedömning där hänsyn bland annat tagits till underlag om kostnader, behov av fortsatt utveckling av nya arbetssätt och förbättrad tillgänglighet samt behov av att hälso- och sjukvård erbjuds på lägsta effektiva omhändertagandenivå.

Fri etablering och valfrihet

De digitala vårdgivarnas etablering har gått snabbt, eftersom Sverige har strukturer och lagar som möjliggjort det. Flera samverkande lagar skapar, i en internationell jämförelse, unika förutsättningar:

• Fri etablering och anslutning till vårdval – offentlig finansiering, Lagen om valfrihetssystem.
• Etablerade vårdcentralers rätt att anlita underleverantörer – indirekt offentlig finansiering, Lagen om valfrihetssystem.
• Patientens valfrihet att söka öppenvård i hela landet, Patientlagen.
• Patientens hemregion betalar kostnaden (utomlänsfakturering), Hälso- och sjukvårdslagen.

SKR bedriver, tillsammans med regionerna, ett arbete med frågor relaterat till utvecklingen av digitala vårdtjänster. I det arbetet ingår bland annat att analysera de legala förutsättningarna ovan, identifiera lämpliga principer för ersättning av digital vård, undersöka möjligheten till en mer heltäckande sammanställning av statistik rörande utvecklingen av digital vård med mera.