Hoppa till sidans innehåll

Patientinflytande och patientlagen

Patientens rättigheter och inflytande är centrala i hälso- och sjukvården. Här lyfter vi information om patientlagen, vårdgaranti, samtycke, val av vårdgivare och nationella undersökningar som visar hur patienter upplever vården.

En tid med ökad patientrörlighet och allmän individualisering har skapat en förändrad syn på den enskilde patienten, brukaren och invånarens ställning inom såväl hälso- och sjukvården som inom socialtjänsten.

Patient- och brukarinflytandet har under de senaste åren fått allt större uppmärksamhet. Detta kombinerat med en trend av individualisering och ökad patientrörlighet inom såväl Sverige som EU.

För att öka kvaliteten i mötet med patienten kan verksamheten arbeta mer aktivt med nya arbetssätt, bemötande och kommunikation. Genom Nationell patientenkät och Hälso-och sjukvårdsbarometern får regioner reda på hur patienter uppfattar hälso- och sjukvården i Sverige.

I patientinflytandet ingår också att ha möjligheten att söka vård utanför sin hemregion, utomlänsvård.

Befolkningens syn på vården

Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell undersökning som visar hur människor lokalt och nationellt uppfattar hälso- och sjukvården i Sverige.

Syftet med undersökningen är att fånga befolkningens syn på svensk hälso- och sjukvård – deras attityder, förtroende och uppfattning. Målet är att resultaten ska fungera som underlag för uppföljning och förbättringsarbete i svensk hälso- och sjukvård, såväl lokalt som nationellt. Samtliga regioner deltar i undersökningen som samordnas av SKR.

Hälso-och sjukvårdsbarometern 2024 Länk till annan webbplats.

Resultat av undersökningen 2024

Totalt samlades 55 858 svar in under 2024. Datainsamlingen för helårsperioden har genomförts i två omgångar. Den första under perioden 2 april–4 juni 2024 och den andra under 27 september–26 november 2024.

Enkäten bestod av en basmodul med sju frågor, fem bakgrundsfrågor och tre temafrågor. Regioner har även haft möjlighet att lägga till egna regionspecifika frågor.

Befolkningens syn på hälso- och sjukvård 2024, Vården i siffror Länk till annan webbplats.

Om Hälso- och sjukvårdsbarometern

Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell undersökning som riktar sig till alla individer 18 år och äldre, som är folkbokförda i respektive region. Ett nationellt gemensamt frågeformulär har tagits fram bestående av tio frågor om hälso- och sjukvården samt fyra bakgrundsfrågor om respondenten.

Undersökningen genomförs med en så kallad mixad datainsamlingsmetod där svar samlas in både via digital webbenkät och telefonintervjuer.

Kontaktpersoner för Hälso-och sjukvårdsbarometern i regionerna

SKR samordnar Hälso- och sjukvårdsbarometern. Kontaktperson på SKR är Camilla Eriksson. Samtliga regioner är med i undersökningen och varje region har en kontaktperson.

Blekinge

Dalarna

Gotland

Gävleborg

Halland

Jämtland Härjedalen

Jönköping

Kalmar

Kronoberg

Norrbotten

Skåne

Stockholm

Sörmland

Uppsala

Värmland

Västerbotten

Västernorrland

Västmanland

Västra Götaland

Örebro

Östergötland

Nationell Patientenkät

Nationell Patientenkät är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patientupplevelser inom hälso- och sjukvården.

Patienters synpunkter på vården är en viktig källa för att ständigt förbättra vården. Genom att delta i Nationell Patientenkät får patienter möjlighet att berätta om och svara på frågor rörande sina erfarenheter och upplevelser av vården. Resultaten används för att förbättra och utveckla vården utifrån ett patientperspektiv, samt vara ett underlag för jämförelser mellan vårdenheter och ett redskap för styrning och ledning.

Samtliga regioner deltar i Nationell Patientenkät. Arbetet samordnas av SKR. Genom återkommande undersökningar har kunskap kontinuerligt inhämtats.

Nationell Patientenkät - Sveriges regioner i samverkan Länk till annan webbplats.

Det säger patientlagen

Patientlagen ger en möjlighet att driva på utvecklingen och arbeta mer aktivt med nya arbetssätt, bemötande och kommunikation som ökar kvaliteten i mötet med patienten.

Syftet med patientlagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Patientlagen reglerar bland annat möjligheten att välja öppen vård både inom sin egen hemregion och i andra regioner.

Sammanfattning av patientlagen (pdf) pdf, 316 kB.

För sluten vård gäller fortfarande Rekommendationen om valmöjligheter inom hälso- och sjukvården från 2000.

Rekommendation om valmöjligheter inom hälso och sjukvård, 2000 (pdf) pdf, 30 kB.

För att stödja regioner och kommuner samt informera om patientlagen, finns här svar på de vanligaste frågorna om lagen.

Möjligheter att välja vårdgivare

En patient har möjlighet att välja öppen vård, primärvård, öppen specialiserad vård och öppen högspecialiserad vård i andra regioner.

Öppen specialiserad vård avser bland annat dagkirurgi och öppen högspecialiserad vård kan vara till exempel uppföljning av vissa cancerbehandlingar. Om det finns krav på remiss för den öppna specialistvården i patientens hemregion eller i den region där patienten söker vård måste dessa remisskrav följas.

Krav på samtycke till vård

Hälso- och sjukvård får inte ges utan patientens samtycke om det inte framgår annat i lag. Innan samtycke hämtas från patienten ska han eller hon få information om bland annat sitt hälsotillstånd och metoder för vård och behandling.

Patienten kan lämna sitt samtycke skriftligen, muntligen eller genom att på annat sätt visa att han eller hon samtycker till den aktuella åtgärden. Patienten får också när som helst ta tillbaka sitt samtycke. Om en patient avstår från viss vård eller behandling, ska han eller hon få information om vilka konsekvenser detta kan medföra.

Om patienten är ett barn ska barnets inställning till den aktuella vården eller behandlingen så långt som möjligt klarläggas. Barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad.

Undantag från samtycke – tvångsvård

Undantag från kravet på samtycke finns i tvångsvårdslagstiftningen, till exempel i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Även i patientlagen (4 kap. 4 §) finns det en bestämmelse om vård utan samtycke. Den innebär att om hälso- och sjukvårds-personalen inte kan ta reda på patientens vilja på grund av till exempel medvetslöshet så ska patienten få den hälso- och sjukvård som behövs för att avvärja fara som akut och allvarligt hotar livet eller hälsan.

Bestämmelsen gäller även för varaktigt beslutsoförmögna personer som är i behov av akut vård. Om behovet av hälso- och sjukvård inte är av akut karaktär får däremot stöd för vården av den beslutsoförmögne i stället hämtas i den allmänna nödbestämmelsen i brottsbalken.

Förklaring av sluten och öppen vård

Av 2 kap 4 § hälso- och sjukvårdslagen framgår:

”Med sluten vård avses i denna lag hälso- och sjukvård som ges till en patient som är intagen vid en vårdinrättning.”

I 2 kap 5 hälso- och sjukvårdslagen anges:

”Med öppen vård avses i denna lag annan hälso- och sjukvård än sluten vård.”

Ansvar vid öppen vård i en annan region

Den utökade möjligheten att välja vård i annan region avser öppen vård. Visar det sig att patienten är i behov av slutenvård måste kontakt tas med patientens hemregion för ställningstagande. Ansvaret för uppföljning ligger alltid hos den vårdgivare som ger patienten vård.

Om en patient på eget initiativ väljer att få en screening i en annan region ska den regionen ge en screening på samma villkor som gäller för de egna invånarna.

Remisskrav vid vård i annan region

Om patientens hemregion eller vårdregionen kräver remiss i öppen specialiserad vård kan även andra regioner utfärda en sådan remiss. De regioner som har krav på remiss i öppen vård framgår av länken nedan.

Information som patienten har rätt till

Patienten ska få information om:

  • sitt hälsotillstånd
  • de metoder som finns för undersökning, vård och behandling
  • de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning
  • vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård
  • det förväntade vård- och behandlingsförloppet
  • väsentliga risker för komplikationer och biverkningar
  • eftervård
  • metoder för att förebygga sjukdom eller skada
  • möjligheten att välja behandlingsalternativ samt vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård
  • regionens elektroniska system för listning av patienter hos utförare
  • möjligheten att välja och få tillgång till en fast läkarkontakt
  • möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt
  • vårdgarantin
  • möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz.

Informationen ska anpassas efter vad som är relevant i det enskilda fallet. Det är således inte alltid aktuellt att informera enligt samtliga punkter.

3 kap. patientlagen (2014:821), Riksdagen Länk till annan webbplats.

Vården måste kunna lämna skriftlig information om det behövs eller om patienten begär det.

En patientjournal ska alltid innehålla uppgifter om den information som lämnats till patienten och om bland annat de ställningstaganden som gjorts i fråga om val av behandlingsalternativ och möjlighet till en förnyad medicinsk bedömning.

3 kap. patientdatalagen (2008:355) , Riksdagen Länk till annan webbplats.

Det innebär fast vårdkontakt och fast läkarkontakt

En fast vårdkontakt behöver inte vara en läkare utan kan också vara någon annan i hälso- och sjukvårdspersonalen, till exempel en sjuksköterska eller psykolog. Det kan också i vissa fall vara en mer administrativ funktion som koordinerar patientens vård. Det beror på patientens medicinska och övriga behov.

Patienten ska få möjlighet att välja och få tillgång till en fast läkarkontakt hos den utförare inom primärvården där patienten har valt att lista sig.

En fast läkarkontakt bör vara specialist i allmänmedicin, geriatrik eller barn- och ungdomsmedicin, ha annan likvärdig kompetens eller fullgöra specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin.

Då behövs individuell planering

Om en person har behov av insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska regionen och kommunen tillsammans upprätta en individuell plan.

Planen ska upprättas om regionen eller kommunen anser att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda och om den enskilde samtycker till det. Ett arbete med en sådan plan ska påbörjas utan dröjsmål.

När det är möjligt ska planen upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska också ges möjlighet att delta vid upprättandet av planen om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig detta.

Av planen ska det framgå:

  • vilka insatser som behövs
  • vilka insatser som respektive huvudman ansvarar för
  • vilka åtgärder som vidtas av någon annan än regionen eller kommunen
  • om det är kommunen eller regionen som har huvudansvar för planen.

Rätt till en ny medicinsk bedömning

Om en patient har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska patienten få möjlighet att få en ny medicinsk bedömning av sin sjukdom eller skada.

Den läkare som har ansvaret för hälso- och sjukvården av en patient ska medverka till att patienten får en ny medicinsk bedömning inom eller utom den egna regionen om patienten har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada.

Om en patient på eget initiativ väljer att få en ny medicinsk bedömning i en annan region ska denna region ge en sådan bedömning på samma villkor som dem som gäller för de egna invånarna. I de fall det finns krav på remiss i den öppna vården i hemregionen och/eller i vårdregionen ska dessa följas.

Det ska ges möjlighet att konsultera en ny läkare. Avsikten är således att det inte är samma läkare som ska förnya sin bedömning på egen hand eller i samråd med kollegor.

När patientens hemregion medverkar till att patienten får en ny medicinsk bedömning i en annan region betalar hemregionen kostnader för resor och uppehälle.

I de fall en patient på eget initiativ väljer att få en ny medicinsk bedömning i en annan region får patienten själv betala sina kostnader för resor och uppehälle.

Vårdgaranti – förklaring

Regionen ska erbjuda vårdgaranti åt den som omfattas av regionens ansvar. Vårdgarantin ska innehålla en försäkran om att den enskilde inom viss tid får:

  1. kontakt med primärvården
  2. en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården
  3. besöka den specialiserade vården
  4. planerad vård.

Vårdgarantins två första steg, p1 tillgänglighetsgarantin respektive p 2 bedömningsgarantin gäller sedan den 1 juli 2022 inom vårdval primärvård endast hos den utförare där den enskilde har valt att lista sig.

Om patienten valt en utförare i en annan region än hemregionen gäller inte vårdgarantin även om patienten är listad hos utföraren.

9 kap hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), Riksdagen Länk till annan webbplats.

Val av hjälpmedel

Patientlagen medförde att det blev tydligare att den enskilde har möjligheter att välja hjälpmedel när det finns olika hjälpmedel tillgängliga inom den egna regionen och den egna kommunens hjälpmedelssortiment.

En patient ska ges möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar, om det med hänsyn till hans eller hennes behov och till kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat.

Att lista sig hos en vårdgivare

Val av utförare inom ett vårdvalssystem i primärvården där enskilda kan välja och få tillgång till en fast läkarkontakt ska ske genom att uppgifter om den enskilde förs in i en förteckning över utförarens patienter. Detta kallas för listning.

En person får inte vara listad hos mer än en utförare i taget. Byte av utförare får göras högst två gånger under en period om ett år. Om det finns särskilda skäl får regionen dock medge fler byten.

Den patient som är ”listad” inom primärvården ska inte ges företräde till att få primärvård utan hänsyn ska enbart tas till de medicinska behov som patienten har.

Att lista sig vid en vårdcentral underlättar emellertid kontinuiteten i relationen mellan primärvården och individen. Listning påverkar inte den enskildes möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård enligt patientlagen.

7 kap. 3a § och 3b § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), Riksdagen Länk till annan webbplats.

Publiceringsinformation

Innehåll på sidan

Till toppen av sidan