Sveriges regioner samarbetar i ett nationellt system för kunskapsstyrning. Målet är att vården ska bygga på bästa tillgängliga kunskap – och vara jämlik, effektiv och trygg för patienten.

Syftet med kunskapsstyrning

Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård handlar om att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom hälso- och sjukvården. Målet är att bästa kunskap ska finnas tillgänglig och användas i varje patientmöte.

Kunskapsstyrningens tre delar är

1. kunskapsstöd
2. uppföljning och analys
3. stöd till verksamhetsutveckling och ledarskap.

Kunskapsstöd ska tas fram inom relevanta områden och utformas så att de är lätta att använda.

Kunskapsstyrning hälso-och sjukvård Länk till annan webbplats.

Gemensam inriktning

Regeringen och SKR är överens om vikten av att utveckla den bästa möjliga hälso- och sjuk­vården och att alla invånare ska få en god, jämlik och kunskapsbaserad hälso- och sjukvård.

Patienter, närstående och hälso- och sjukvårdens medarbetare ska vara trygga i att bästa till­gängliga kunskap används i varje vårdmöte. Kunskapsstyrning är en nyckelfaktor för att hantera många av de utmaningar som hälso- och sjukvården, inklusive tandvården, står inför.

Staten och SKR är därför överens om en gemensam inriktning för en sammanhållen och ända­målsenlig kunskapsstyrning.

Utgångspunkter i inriktningen är:

• En gemensam och långsiktig målbild.
• En sammanhållen kunskapsstyrningskedja med tydlig ansvars­fördelning.
• Ett större fokus på implementering av kunskapsstöd.
• Ändamålsenlig uppföljning och analys.

Gemensam inriktning för en sammanhållen och ändamålsenlig kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården (pdf) pdf, 93 kB.

Nationella kvalitetsregister

Nationella kvalitetsregister är en del av Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

I Sverige finns det drygt 150 kvalitetsregister som primärt används för att utveckla och förbättra hälso- och sjukvården. Därutöver utgör kvalitetsregister värdefulla källor för forskning och innovation.

Gemensamt för kvalitetsregistren är att de är individbaserade och att de innehåller diagnos, insatta åtgärder och resultat för patienten. På så sätt får verksamheterna en löpande återkopp­ling av sina egna resultat och ges möjlighet att se hur det går för deras verksamheter i förhållande till andra och i jämförelser med andra regioner.

Data i kvalitetsregistren kan användas i analys- och förbättringsarbete. Det är också möjligt att följa upp hur enskilda regioner eller vårdgivare bedriver sin vård.

Nationella kvalitetsregister på kunskapsstyrningvard.se Länk till annan webbplats.