Den här informationen vänder sig till dig som leder och styr hälso- och sjukvårdsverksamheten i kommunen.

All hälso- och sjukvård styrs av hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Målet är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.

Regioner och kommuner ansvarar båda för primärvård enligt hälso- och sjukvårdslagen, men har olika målgrupper och ansvarsområden. Här förtydligar vi kommunernas ansvar.

Kommunernas hälso- och sjukvårds­ansvar

Kommunerna har ett ansvar utifrån hälso- och sjukvårdslagen, för patienter som i kommunen har ett biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). De flesta kommunerna har även ett ansvar som har tagits över från regionerna för hälso- och sjukvård, som utgör primärvård, i hemmet.

Kommunernas ansvar enligt HSL

Kommunen ansvarar för att ge hälso- och sjukvård till personer som har biståndsbeslut utifrån SoL eller LSS.

SoL-verksamheter som omfattas av kommunens hälso- och sjukvårdsansvar:

• särskilda boendeformer för äldre personer samt korttidsplatser
• bostad med särskilt stöd för personer med funktionsnedsättning
• dagverksamhet för äldre personer som behöver stöd för att hantera sin vardag, stimulans, eller avlastning för anhöriga.
  

LSS-verksamheter som omfattas av kommunens hälso- och sjukvårdsansvar:

• bostad med särskild service för barn och ungdomar
• bostad med särskild service för vuxna personer
  
• daglig verksamhet.

Kommunerna har avtalat ansvar för hälso- och sjukvård i hemmet

Alla regioner utom Region Stockholm har genom avtal överlåtit sitt ansvar för hälso- och sjukvård i hemmet (primärvård) till kommunerna. Över­låtelsen av detta ansvar har skett under åren 1992–2014 genom skatteväxling av resurser från regionerna till kommunerna i länet. Men målgrupperna och hälso- och sjukvårds­insatserna i det avtalade ansvaret ser olika ut i länen.

Primärvårdens grund­uppdrag enligt HSL

Primärvården ska:

• ta hand om vanligt förekommande fysiska och psykiska vårdbehov
• ge förebyggande insatser
• ge rehabiliterande insatser
• samordna planerade insatser för patienten i de fall det är mest ändamålsenligt att samordningen sker inom primärvården
• möjliggöra medverkan vid genomförande av forskningsarbete.

Primärvården ska utifrån patientens individuella behov och förut­sättningar ge medicinsk bedömning och behandling som inte kräver särskilda medi­cinska eller tekniska resurser eller någon annan särskild kompetens.

Primärvården har inga gränser när det gäller sjukdomar, ålder eller patient­grupper. Primärvården ska vara lätt tillgänglig, och patienten ska vara delaktig och ha kontinuitet i sina vårdkontakter, vilket är kärn­komponenterna i den nära vården.

Stärkt medicinsk kompetens för ledning och styrning

Socialstyrelsens meddelandeblad innehåller information och nyheter om ändringar i lagstiftningen, och beskriver vad som gäller. Nedan kan du läsa om de grundläggande och mest centrala bestämmelserna för kommunal hälso- och sjukvård.

Meddelandeblad: Kommunal hälso- och sjukvård, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.

Från den 1 juli 2026 gäller nya bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och hälso- och sjukvårds­förordningen (2017:80), HSF, som berör primärvårdens uppdrag och ansvar. I meddelandebladet nedan finns förtydliganden och de nya bestämmelserna beskrivna.

Meddelandeblad: Primärvårdens uppdrag och ansvar, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.

Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR)

Det finns ett lagkrav på att ha minst en MAR i kommunen inom ett verksamhetsområde som omfattar något inslag av rehabilitering. MAR har ansvar för att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet. Det ska vara en arbetsterapeut eller fysio­terapeut som har uppdraget som MAR.

Kommunerna får ersättning för den nya uppgiften genom det generella statsbidraget, som betalas ut månadsvis och fördelas utifrån befolknings­mängd.

SKR har undersökt juridiska och upphandlingstekniska förutsättningar för att kommuner ska kunna dela MAR genom avtalssamverkan. Det är möjligt för kommuner att genom avtalssamverkan dela MAR, men det finns en del att tänka på. Nedan kan du ta del av stödmaterialet.

Avtalssamverkan MAR (pdf) pdf, 126 kB.

Det finns ett samarbetsrum för MAS/MAR inom kommunal hälso-och sjukvård. Anmälan finns längst ner på sidan.

Kunskapsstyrning kommunal primär­vård

Det nationella systemet för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård bildades av regionerna för att öka användningen av bästa tillgängliga kunskap. Kommunerna har en viktig roll i arbetet inom det nationella systemet eftersom de liksom regionerna har ansvar för hälso- och sjukvård.

Målet med kunskapsstyrningen är att bidra till en god hälsa i befolkningen genom en god vård som ska vara:

• kunskapsbaserad
• säker
• individanpassad
• jämlik
• tillgänglig
• effektiv

Kunskapsstyrning innebär i praktiken att hälso- och sjukvårdspersonalen har och använder bästa tillgängliga kunskap i varje patientmöte och att det är enkelt att jobba kunskapsbaserat.

Kommunerna har ledamöter i nationella programområden (NPO) för:

• Barns och ungdomars hälsa
• Psykisk hälsa
• Primärvård
• Äldres hälsa och palliativ vård
• Rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin
• Levnadsvanor

Det finns även kommunala ledamöter i de nationella samverkans­grupperna (NSG) för patientsäkerhet respektive hälsodata.

Kommunal grupp för primärvård och omsorg är en grupp med expertkompetens för att bidra i det nationella arbetet med kunskapsstöd. Gruppen ska stödja nationella programområden och samverkans­grupper i frågor som rör kommunerna.

1177 för vårdpersonal samlar information och nationella kunskapsstöd. Där finns cirka 500 kunskapsstöd från systemet för kunskapsstyrning.

1177 för vårdpersonal Länk till annan webbplats.

Regionala samverkans- och stödstrukturer (RSS)

De regionala samverkans- och stödstrukturerna (RSS) verkar på länsnivå. RSS ska stödja huvudmännen i samverkan kring frågor som rör hälso- och sjukvård och socialtjänst. Det gäller både samverkan mellan kommunerna i länet och samverkan mellan kommunerna och regionen.

En RSS kan benämnas olika, till exempel kommunförbund, kommunal­förbund eller FoU, och kan ingå organisatoriskt i regionen eller den största kommunen i länet.

RSS ska bidra till utvecklingen av en kunskapsbaserad hälso- och sjukvård, till exempel genom att:

• identifiera behov av kunskapsutveckling
• samla och sprida bästa tillgängliga kunskap och beprövad erfarenhet
• stödja systematisk uppföljning och analys
• stödja systematiskt förbättringsarbete och implementering
• stödja kompetensutveckling.

Nationellt nätverk kommunal hälso- och sjukvård (RSS KHoS)

SKR samordnar RSS-nätverket som utgör stöd i arbetet med kunskapsutveckling och förbättringsarbete inom kommunal hälso- och sjukvård. Nätverket samlar regionala representanter som har uppdrag av respektive RSS att representera sitt län.

Kontaktperson på SKR för nätverket är Lena Karlsson och Birgitta Olsson.

Partnerskapet för kunskapsstyrning i socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård

SKR, Socialstyrelsen och RSS:erna samarbetar genom Partnerskapet för att stärka kunskapsstyrning och bidra till kunskapsutveckling inom socialtjänsten och kommunal hälso- och sjukvård.

Syftet är långsiktig samverkan mellan nationell och regional nivå och att hantera utmaningar när flera aktörer verkar inom samma område. I Partnerskapet genomförs utvecklingsarbeten i samverkan mellan de olika aktörerna.

I Partnerskapets samverkansområde för kommunalt finansierad hälso- och sjukvård är ett av uppdragen att belysa exempel på beprövade modeller och redovisa erfarenheter för att främja forskning i kommunal hälso- och sjukvård. Nedan kan du ta del av dokumentation från kunskapsseminariet i mars 2026.

Forskning, modeller och erfarenheter (pdf) pdf, 3 MB.

Samverkan och samordning

Patienter som har kommunal hälso- och sjukvård har ofta omfattande och långvariga vårdbehov och med behov av stöd för att samordna sina insatser.

Syftet med samordningen är patienten ska få en trygg, säker och sammanhängande hälso- och sjukvård som kan vara insatser från olika vårdgivare och flera vårdnivåer. Det är den legitimerade personalen som ansvarar för samordningen. Fast vårdkontakt i den kommunala hälso- och sjukvården ska vara legitimerad personal.

Samverkan vid komplexa ärenden

Vi har tagit fram en skrift med konkreta råd om hur olika aktörer kan samverka när svåra frågor uppstår kring utskrivning – till exempel vid komplexa ärenden eller vid utskrivning från psykiatrisk vård.

God samverkan i komplexa situationer. Hur lyckas vi? Länk till annan webbplats.

Läkarmedverkan i kommunal hem­sjukvård – från hemsjukvård till hälso- och sjuk­vård i hemmet

Den här rapporten fångar erfarenheter och kunskaper om hur läkarstödet till kommunal hemsjuk­vård kan förbättras och utgöra ett värdefullt diskussions­underlag i det fortsatta utvecklings­­­arbetet.

Läkarmedverkan i kommunal hemsjukvård Länk till annan webbplats.

Vård och omsorg i hemmet – svårig­heter och framgångs­faktorer

SKR har under 2019 genomfört dialogmöten och workshops med cirka 600 medarbetare i kommuner och regioner för att samla svårigheter och framgångsfaktorer för vård och omsorg i hemmet. Syftet är att stödja den öppna vården och social­tjänsten att införa nya arbetssätt efter utskriv­ning från sjukhus så att sjuka och sköra äldre kan leva ett tryggt och själv­­ständigt liv utan att i onödan behöva vårdas på sjukhus.

Vård och omsorg i hemmet 2019 – svårigheter och framgångsfaktorer Länk till annan webbplats.

Samarbetsrum för MAS och MAR, kommunal hälso- och sjukvård

Samarbetsrum för kommunala personer som har pågående uppdrag som medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) eller medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). Samarbets­rummet används för informationsspridning till och mellan kommunala MAS och MAR. Det är även en yta för frågor, dialog och erfarenhetsutbyte.