Hoppa till sidans innehåll

Genomförande­analys och nytto­kalkyl för innova­tioner inom hälso- och sjukvård

Behoven inom hälso- och sjukvård överstiger oftast resurstillgången. Det behövs därför ett tydligt beslutsunderlag för prioriteringar av olika innovativa insatser. De sju universitetssjukhusregionerna har inom ramen för ett gemensamt projekt vidareutvecklat en modell som kan användas som ett verktyg för att ta fram beslutsunderlag.

Kort sammanfattning

Innovationsverksamheterna hos de sju universitetssjukhusen har vidareutvecklat en modell som kan användas som ett verktyg för att ta fram beslutsunderlag för prio­riteringar av olika innovativa insatser. Modellen består av två delar, en som syftar till analys av initiativets genomförbarhet utifrån vård, lösning och organisatoriska förut­sätt­ningar, och en som avser beräkning av nyttor och kostnader som ett initiativ kan leda till.

Bakgrunden är sjukvårdens komplexitet och behovet av att balansera daglig vård med utveckling av nya arbetssätt. Begränsade resurser gör prioriteringar svåra och ökar risken för ineffektivt resursutnyttjande. Utvecklingen av värdemodellen som stöd för beslutsfattare har gjorts inom det nationella projektet Siish. Resultatet är två beta­versioner: en förenklad modell för tidiga faser och mindre initiativ samt en fördjupad modell för komplexa projekt. För att modellen ska ge effekt krävs en faktabaserad ledningskultur, tydliga beslutsprocesser och rätt kompetens. Arbetet fortsätter som ett nationellt utvecklingssamarbete.

Kategori

  • Hälsa och sjukvård

Exempel från

Region (gemensamt utvecklingsprojekt av innovationsverksamheterna hos de sju universitetssjukhusen)

Tidsperiod

2023–2025

Bakgrund – utgångspunkt, syfte och mål

Sjukvården är en komplex organisation som ständigt måste balansera mellan att leverera högkvalitativ vård i det dagliga arbetet och att utveckla och implementera nya, innova­tiva arbetssätt. Denna dubbla uppgift innebär stora utmaningar, särskilt när det gäller att bedöma vilka effekter olika initiativ kan ha – oavsett om det handlar om införande av innovativa vårdmodeller, ny teknik, nya tjänster eller förändrade arbetsmetoder. Begränsade resurser för utveckling och innovation förstärker denna komplexitet och skapar osäkerhet. Det finns en risk att effektiva lösningar inte tas i bruk, eller att resurser läggs på insatser som inte ger önskad nytta. För att undvika ineffektivt resursutnyttjande krävs därför välgrundade beslutsunderlag och modeller som stödjer beslutsfattare i att prioritera rätt bland olika utvecklings- och innovationsinitiativ.

Under 2023 startades det nationella projektet Siish med finansiering av Swelife/Vinnova. Syftet var att förbättra innovationsekosystemen i de regioner som har universitets­sjukhus, från idé till implementation av värdeskapande lösningar.

Projektet Siish genomfördes gemensamt med regionernas innovationsenheter, universi­tet­ens innovationskontor samt inkubatorer. Utvecklingen bedrevs i lokala förbättrings­sprintar med syften att utveckla det lokala innovationssystemet samt stimulera ett lärande mellan varandra. Det genomfördes också nationella utvecklingssprintar varav en var att ta fram en värdemodell för innovation – ett beslutsunderlag för beslutsfattare.

En vidareutveckling av Ineras verktyg för att räkna på nyttor och kostnader

Sedan tidigare hade Inera utvecklat ett verktyg för att räkna på nyttor och kostnader för IT-relaterade initiativ. Ett par regioner hade fattat beslut om att använda den modellen, och därför föll det sig naturligt att fortsätta med den i utvecklingsarbetet inom Siish. Inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Västra Götalandsregionen (VGR) hade man identifierat behovet att komplettera Ineras mer ekonomiinriktade modell med analys av ett initiativs genomförbarhet. Det arbetet inkluderades därför i den framarbetade modellen.

Genomförande

Arbetet har skett löpande med digitala möten som varvats med fysiska workshoppar där modellen har stötts och blötts, erfarenheter har delats samt arbetsuppgifter fördelats.

I samarbetet med innovationskontoren och inkubatorer, som arbetar i tidiga utvecklingsskeden när mycket information saknas, uppdagades att det fanns behov av en förenklad modell. Med inspiration av en modell som Region Västmanland arbetat med skalades den fördjupade modellen till en förenklad modell. Denna förenklade modell ska dels ge en riktning i en tidig fas av en innovationsprocess (om det är ett initiativ som är värt att arbeta vidare med), dels synliggöra information om vilken typ av data som behöver beaktas när ett initiativ ska initieras i hälso- och sjukvården. För vissa enklare initiativ anses den förenklade modellen skapa tillräckligt bra underlag för beslut längs hela innovationsprocess, medan andra, mer komplexa projekt kräver en mer detaljerad analys i den fördjupade modellen.

Modellen består av två delar:

  1. analys av genomförbarhet, evidens och kompelxitet
  2. analys av effekter, nyttor och kostnader.

Det här har arbetet lett fram till

I nuläget finns betaversion av två modeller som har samma grund, en förenklad modell som kan användas i tidiga faser och mindre initiativ samt en fördjupad modell som behövs för större och mer komplexa initiativ.

Den förenklade modellen har 13 frågor om genomförbarhet och 9 frågor för nyttkokalkyl. Den fördjupade modellen har 20 frågor om genomförbarhet och hänvisar till Ineras nyttokalkyl.

Modellerna har testats i ett antal skarpa initiativ hos regionerna.

Förutsättningar som behöver finnas på plats

Under arbetet blev det uppenbart att det utöver modellen behöver finnas vissa övergripande förutsättningar på plats för att modellen ska få avsedd effekt för en region/organisation:

Beslutsfattande – Ledningskultur

Att ledningskulturen genomsyras av faktabaserade beslut. Att beslutsfattare efterfrågar relevanta beslutsunderlag och ser att värdemodellen för innovation kan bidra till detta. För detta krävs informerade chefer och ledare, som förstår värdemodellens användningsområde, styrkor och svagheter. Beslutsfattare behöver kunna balansera att i tidiga faser fatta beslut om att utforska det okända, utan att ha all fakta på plats eller ens veta säkert vilka nyttor som kan uppstå, för att efterfråga mer data och fakta närmare implementering och spridning. Allt för att ge verksamheten de allra bästa förutsättningarna samt ställa rätt förväntningar på organisationen.

Beslutsprocess – Roller och ansvar

Det behöver finnas en etablerad och känd beslutsprocess så att värdemodellen används vid rätt typ av beslut, där den behövs. Det behöver vara tydligt inför vilka beslut som värdemodellen förväntas användas som del av ett beslutsunderlag. Men även för vilka initiativ eller projekt det är relevant att nyttja modellen. Vem som ansvarar för att analysen genomförs samt hur resultatet kommer att omhändertas.

Stödstrukturer – Kunskap och kompetens

Det krävs rätt kompetens för att kunna göra de värderingar och analyser som krävs i värdemodellens olika delar för ett specifikt projekt eller initiativ. Detta innefattar exempel­vis expertis inom berörd klinisk verksamhet, professionskunskap, medicinteknik, informationssäkerhet, forskningsmetodik, förvaltningsekonomi och hälsoekonomi.

För den som förvaltar värdemodellen i en organisation är det värdefullt att på en övergripande nivå säkerställa validering och kalibrering av genomförda analyser, för att skapa samsyn och bidra till ett organisatoriskt lärande.

Lärandet är extra värdefullt initialt när en organisation startar upp arbetet med värde­modellen och bygger upp beslutsprocesser och stödstrukturer.

Arbetet med att vidareutveckla värdemodell som beslutsunderlag för innovativa initiativ inom hälso- och sjukvården kommer att fortsätta och vara kontinuerligt utvecklings­samarbete mellan regionerna.

De viktigaste slutsatserna

Värdemodellen för innovation är ett verktyg för att belysa genomförandekapacitet samt värdera nyttor och kostnader för nya innovativa initiativ. Det kan vara nya produkter, nya tjänster eller arbetssätt/metoder.

Ett verktyg är dock bara ett verktyg. Följande övergripande förutsättningar behöver finnas på plats:

  • beslutsfattande med en tydlig ledningskultur
  • beslutsprocesser med tydliga roller och ansvar
  • stödstrukturer med kunskap och kompetens.

Är inte detta på plats kommer inte ett verktyg att göra någon större skillnad. Det behövs ett helhetsperspektiv på beslutsfattande och prioriteringar. Detta kan vara den största utmaningen att få på plats i stora organisationer.

I beslutsfattande om nya initiativ finns också ett flertal utmaningar som fortfarande behöver arbetas med. Till exempel hur vi prioriterar horisontellt mellan olika initiativ, hur omfördelningsnyttor (nyttor som inte faktiskt visar sig i pengar) värderas jämfört med faktiska ekonomiska nyttor, hur vi hanterar värden/nyttor som uppstår utanför den egna organisationen, hur vi anpassar budgetprocesser utifrån förändrade förhållanden, hur vi hanterar och värderar risker, hur vi säkerställer nyttorealisering och hur implementerade nya lösningar följs upp.

De två varianterna av värdemodellen för innovation kommer att finnas tillgängliga på Siish sida på Swelife.se. Håll utkik där!

Fördjupning

Kontakt

Publiceringsinformation

Innehåll på sidan

Till toppen av sidan