Innovations­utbildningar för kliniskt verk­samma forskare

Region Uppsala och Uppsala universitet har utvecklat ett utbildningspaket inom innovation som riktar sig till kliniskt verksamma forskare. Fokus ligger på frågor som berör forskande kliniker under innovationsprocessen – från behovsvalidering till idéutveckling, extern samverkan och implementering.

Kort sammanfattning

Det finns ett stort behov bland kliniskt verksamma forskare av utbildning om innovationsprocessens delar, tillgängligt stöd och lagar och regler som styr utvecklingen. Samtidigt är det en upptagen målgrupp, och i en redan hår belastad arbetsvardag är det svårt att nå ut med information och utbildningsmoment. Region Uppsala och Uppsala universitet har utvecklat ett utbildningspaket för att möta behoven på ett målgrupps­anpassat sätt. Vissa delar av materialet är specifika för just Uppsala, men mycket är generellt för den svenska kontexten. Fokus ligger på frågor som berör forskande kliniker under innovationsprocessen – från behovsvalidering till idéutveckling, extern samverkan och implementering.

Den digitala grundutbildningen har implementerats framgångsrikt och finns tillgänglig för alla inom Region Uppsala via regionens lärplattform. Dessutom har den blivit ett obligatoriskt krav inför friskrivningsavtal, vilket säkerställer att kommande idéutveckling görs på ett korrekt sätt.

Trots försök att anpassa påbyggnadsutbildningarna efter målgruppens förutsättningar att delta på plats, var det svårt att få deltagare till dem på grund av kliniskt verksamma forskares begränsade tid. Även dessa kommer därför att digitaliseras.

Kopplingen mellan den digitala grundutbildningen och fribrevsprocessen visade sig vara en framgångsrik strategi, vilket visar på vikten av att integrera nya utbildningsinsatser med redan etablerade rutiner.

Kategori

  • Forskning och innovation
  • Hälsa och sjukvård

Exempel från

Region Uppsala och Uppsala universitet

Tidsperiod

2024–2025

Bakgrund – utgångspunkt, syfte och mål

Hösten 2023 gjordes inom projektet SIISH en genomlysning av styrkor och förbättringsmöjligheter i Uppsalas innovationsstöd runt hälso- och sjukvården. En förbättringspunkt som föreslogs var ökad kunskap om innovationsprocessen, och regler och lagar som påverkar den, bland kliniskt verksamma forskare i regionen.

Region Uppsala har ett stort antal anställda som även bedriver forskning och har en anställning eller affiliering inom universitetet. För just dessa är det extra viktigt med kunskapshöjande insatser eftersom mycket av forskningen ligger nära tillämpning och eftersom regelverk gällande exempelvis ägande av resultat skiljer sig mellan regionen och universitetet.

Målet med utbildningen var att höja kunskapsnivån hos målgruppen generellt, samt erbjuda möjlighet till fördjupning för dem med störst behov.

Utbildningens önskade långsiktiga effekter:

  • Ökad kunskap om idéutveckling inom kliniknära forskning (bland kliniskt verksamma forskare).
  • Ökad kunskap om regelverk för kliniknära testning och implementering (bland forskande kliniker).
  • Ökat antal forskningsbaserade idéer som tas mot tillämpning (bland forskande kliniker samt på Uppsala universitet Innovation/Enheten för forskning och innovation vid Region Uppsala).
  • Ökad involvering av forskare vid Uppsala universitets fyra Centrum för klinisk forskning (CKF, inom Region Sörmland, Västmanland, Dalarna och Gävleborg).
  • Kulturförändring som gynnar ökad idéutveckling och snabbare implementation.

Genomförande

Arbetet inleddes med en grundlig behovsvalidering dels för att förstå målgruppens förutsättningar att delta på utbildningsinsatser, dels mer specifikt om innehåll och ämnen att beröra. Det gjordes också en intressentkartläggning med efterföljande intervjuer för att förstå vilka övriga initiativ och grupperingar inom regionen som skulle beröras av utbildningen.

Detta inledande arbete resulterade i att utbildningspaketet utformades som en trappa med följande steg:

  • En tidseffektiv och digital grundutbildning som erbjuds alla anställda inom Region Uppsala.
  • En 2–3 timmars fortsättningskurs på plats – för att bygga relation och sammanhang – om innovation och vilket stöd som finns att få från Region Uppsala och Uppsala universitet under olika delar av processen. Genomfördes två gånger.
  • Specialiserade fördjupningsutbildningar inom idéutveckling som privatperson samt inom forskningssamverkan och systeminnovation. Genomfördes inte.

Utöver utbildningspaketen har riktade informations- och utbildnings­insatser gjorts för UU:s fyra CKF och forskargrupperingar vid UU, samt genom pop-up-event på sjukhuset och i samband med konferenser.

Den digitala grundutbildningen togs fram av Enheten för forskning och innovation vid Region Uppsala med inspiration av eget tidigare material och andra regioners motsvarande utbildningar. (Inom SIISH-projektet delas good practice.)

Den kortare fördjupningsutbildningen togs fram av Enheten för forskning och innovation vid Region Uppsala, Uppsala universitet Innovation samt avdelningen för forsknings- och samverkansstöd.

De längre specialiserade fördjupningsutbildningarna genomfördes aldrig, men grundmaterial för dessa att utgå från finns sedan tidigare inom Uppsala universitet Innovation och avdelningen för forsknings- och samverkansstöd.

Efter utbildningsmomenten har utvärderingar genomförts och sammanställts. Önskvärda långsiktiga effekter har, givet arbetes korta tidsram, ännu inte följts upp.

Det här har arbetet lett fram till

Den största effekten av arbetet med utbildningspaketet är att den digitala grundutbildningen är tillgänglig för alla inom Region Uppsala via regionens lärplattform. Den är även numer är ett krav att ha genomgått inför ett friskrivningsavtal, ett så kallat fribrev – processen där Region Uppsala kan överlåta ägandet av anställdas uppfinningar till den anställde. Det ger mycket goda förutsättningar för att kommande idéutveckling görs på ett korrekt sätt.

Arbetet med behovsvalideringen, intressentkartläggningen och utbildningsmaterialet har i sig också ökat förståelsen för – och kunskapen om – varandras verksamheter mellan stödfunktionerna bakom utbildningen.

Det var svårt att få deltagare till momenten trots behovsvalideringen och att kunskapen om forskande klinikers begränsade möjlighet att delta i utbildningar togs i beaktande när utbildningen utformades. Det är en hårt belastad och mycket upptagen målgrupp, med begränsade möjligheter att ”komma loss”. Det bristande deltagarunderlaget gjorde att det sista och mest specialiserade utbildningssteget i trappan inte genomfördes. Personer i behov av denna utbildning har i stället fått ordinarie coachning via respektive stödfunktion.

Framöver kommer den digitala grundutbildningen kompletteras med att även fortsättningskursen erbjuds i digitalt format, på lärplattformen. Det arbetet pågår. Utbildningstrappan kommer då att se ut så här:

Bilden visar hur utbildningstrappan kommer att se ut framöver. Det första steget är den digitala grundutbildningen med grundläggande frågor och koncept. Det andra steget är en digital fördjupningsutbildning för forskande regionanställda, innehållande repetition och fördjupning i tre delar: Innovationsarbete regionen; Idéutveckling som universitetsforskare; Forskning i samverkan.

Bilden visar hur utbildningstrappan kommer att se ut framöver. Det första steget är den digitala grundutbildningen med grundläggande frågor och koncept. Det andra steget är en digital fördjupningsutbildning för forskande regionanställda, innehållande repetition och fördjupning i tre delar: Innovationsarbete regionen; Idéutveckling som universitetsforskare; Forskning i samverkan.

Fördjupningsmodulerna var tänkta som ett skalbart och tidseffektivt sätt att erbjuda en kickstart för idéutveckling eller forskningssamverkan, för såväl deltagare som stödaktörer. Eftersom behovet inte var så stort som vi trodde är det än så länge mer resurseffektivt att erbjuda det utbildningsinnehållet som en del av den ordinarie individanpassade rådgivningen inom respektive stödenhet.

De viktigaste slutsatserna

  • Förstå målgruppens behov och förutsättningar och anpassa innehåll och format efter dem.
  • Kartlägg övriga pågående initiativ inom respektive verksamhet för att hitta synergier. (Grundutbildningen kunde exempelvis kopplas till fribrevsprocessen.)
  • Kliniskt verksamma forskare är en grupp som möter många av de viktiga frågor som uppstår under en innovationsprocess, som vad får man göra, vad måste man tänka på och i vilken roll görs detta. Behovet av kunskap för att kunna söka stöd i tid och därmed få hjälp att göra rätt är stort. Samtidigt är det en grupp som ofta har svårt att ens få tid att forska i sin vardag på kliniken, varför det är svårt att få dem att prioritera även dessa frågor. Här behövs tydligare riktlinjer från ledningshåll för att belysa vikten av kunskap även inom detta område och ge medarbetarna möjlighet att prioritera det.

Fördjupning

Innovation - Att utveckla en egen idé - Kurskatalog Länk till annan webbplats.

Övrigt utbildningsmaterial delas gärna på förfrågan.

Kontakt

Publiceringsinformation

Innehåll på sidan